Tog ett gruppfoto framemot småtimmarna. Väldigt fint litet gäng jag lyckats hamna i, måste jag säga. Londoncliquen, som Joanna kallade oss.

 

Anyhow. Var uppe för sent och drack lite för många sangrias, och vaknade ungefär en halvtimme för sent nästa morgon. Sprang till tunnelbanan med frukosten i näven, gick vilse och lyckades precis undvika att komma försent till jobbet, och spenderade sedan de följande nio timmarna i Southampton. Jobbet gick bra - jobbade med en kille som hela företaget beskriver som helt galen (han är rätt galen tbh - väldigt hyperaktiv och skrattar hysteriskt efter varje mening oavsett om den är allvarlig eller skämtsam och DAMN vilken energi man får av att umgås med honom alltså han är helt fantastisk). Fick göra rätt många refunds, men inget allvarligt, så yeah. Tog mig hem mitt i rusningen vid sex och satte mig sedan direkt vid datorn och tog itu med depositionen till lägenheten. Var ungefär en miljon problem och strul och jag fick ta hjälp av pappa över Skype för att överhuvudtaget få rätsida på det och pengarna kommer ändå inte komma till agenturen förrän på måndag vilket de vERKLIGEN inte kommer gilla eftersom de är världshistoriens mest otåliga människor, men nu är pengarna påväg i alla fall. Fick ett extra skift i Southampton på lördag, så jag får ändå ganska bra lön den förste så jag kan återgälda mina föräldrar och sedan kanske till och med överleva tills december. Hade ju varit rätt najs.

 

Tog flera timmar innan situationen var löst, men nu har jag gjort allt jag kan och ätit kvällsmat bestående av vaniljsåsrisifrutti (Storbritanniens bästa grej för övrigt) och rostade Nutellamackor. Hälsosamt och så.

Har kollat Youtubevideor och scrollat igenom bloggar och nu sitter jag i sällskapsrummet med vår australiensiskitalienska lilla clique igen. Blir nog kvar här resten av kvällen, tror jag. Känns bra.