Först och främst: FAN vad Melanie Martinez är bäst ändå.

 

The universe aligned, och jag lyckades möta upp Chloe under lunchen och få biljetten och kunna se Melanie Martinez för första av de två gånger inom en dryg vecka som jag nu kommer se henne. Hon lät mig inte ens betala för biljetten, även fast jag genuint försökte. Friend goals ändå.

 

Anyway. Får väl ta dagen i någon sorts ordning i alla fall. Jobbade stängningsskiftet i Golders Green tillsammans med Krisztina och en tjej som hette Paulina som blev anställd bara typ förra veckan. Var rätt bra timing att vi var tre pers idag, för vi fick en hel massa leveranser kors och tvärs och höll oss sysselsatta typ hela dagen med att prismärka och fixa plats i hyllorna. Paulina (eller Pauline maybe jag är inte helt säker) var i alla fall hur najs som helst - vi klickade superbra och pratade konstant hela dagen om allt möjligt. Hon gillade tydligen Dylan Moran och Miranda Hart och Black Books precis som jag, så mer info än så behövde jag ju egentligen inte. Paulina stängde tillsammans med mig, vilket gick bra (mitt jobb är ju när det kommer till kritan inte så himla jobbigt att lära sig göra så folk kommer ikapp rätt fort), och så hade vi sällskap till tunnelbanan och jag hoppade på Northern till Charing Cross, där jag spenderade en liten stund med att irra omkring (eftersom klubben giget skulle vara på såklart var en undangömd källargrej som de frickin' alltid är), innan jag till sist hittade Heaven (ja, det var så den hette. Ja, det var en gayklubb. Obviously, med det namnet).

 

Hittade dit, kom in, och stod och väntade en liten stund innan Bree och Chloe dök upp och kramades lagom tills scenen släcktes ner och Melanie Martinez (efter världens längsta intro) kom ut på scenen och slängde sig direkt in i Crybaby, som var quite a jam att inleda med. Hela giget var hur bra som helst - jag, Bree och Chloe dansade massor och Melanie lät hur bra som helst, och eftersom hon bara släppt ett album so far så spelade hon typ varenda låt från hela albumet vilket var bäst eftersom Crybaby är ett sånt jäkla kickass album i allmänhet. Dollhouse var världens singalong och Sippy Cup var HUR BRA SOM HELST och precis lika perfekt obehagligt awesome som vanligt (liksom He's still dead when you're done with the bottle, of course it's a corpse that you keep in the cradle, kids are still depressed when you dress them up and syrup is still syrup in a sippy cup är en SÅ obehaglig strof sjungen med världens oskyldighet och I AM ALL ABOUT IT). 

Alphabet Boy gav mig världens boost och jag ville gå runt och trampa på varenda mansplainande fuckboy jag stött ihop med genom livet (fuck your degree, little alphabet boy är fan BÄSTA STROFEN den är så nedlåtande och fantastisk åh älskar hela den låten och allt den står för). Jag kunde knappt texten till Milk and Cookies since jag inte har lyssnat supermycket på deluxeversionen, men faaan sing you a lullaby where you die at the end är ju världens bästa strof att sjunga med i ändå let's be real. Pity Party och Tag You're It blev världens danspartyn (deras innebörd är så himla hemska men så dansvänliga what to do). Blev lite oväntat emotionell när hon spelade Mrs. Potato Head (vilket jag inte hade räknat med since jag knappt kan texten eller nåt), men fan det är ju något så hjärtekrossande kraftfullt i hur en hel lokal full med tjejer vrålskriker no one will love you if you're unattractive för hela låten handlar om skönhetshetsen mot tjejer och jag bara ahhhhhhhhhhhhh Melanie Martinez är så viktig och bäst herrejistanes.

 

Hon avslutade med Teddy Bear och Mad Hatter - som är två av mina favoriter så jag var väldigt nöjd med det hela - och så skreksjöng alla den sista all the best people are crazy-strofen i Mad Hatter och så var det över. Vi återhämtade oss en aning, tog några selfies och hade sedan sällskap till tunnelbanan där vi skulle på olika linjer och kramades hejdå och jag hoppade på tunnelbanan hem till Camden.

 

Kom hem och spenderade en timme eller två med Josh (vi har lyckats vara upptagna i skift hela veckan och knappt sett varandra det har varit asovant) och såg på Rick & Morty och fick höra låten han skrivit till nästa avsnitt av hans pod (som är en themetune till Robocop - eftersom att göra "signaturmelodier till filmer som inte har något" är ett segment de har däri - och som genuint låter som om den borde varit med i eftertexterna det var scarily accurate tbh) innan klockan redan hunnit bli sen och vi borstade tänderna, diskuterade vad 3D-tandkräm egentligen var för nåt och vilken funktion den egentligen var menad att fylla, och Josh retade mig med hur ultimat chill hans jobb är hela tiden, och så gick vi och la oss och här är vi nu. Eller, well, jag, more accurately.

Har varit en bra dag, sammanfattningsvis. Finns ju inget som livar upp en gammal hederlig onsdag så som ett gratis spontangig bara hux flux. Ännu bättre att jag ska få se Melanie snart igen och riktigt kunna uppskatta alla de bästa bitarna och plugga ikapp lite mer sångtexter och vara tusen procent redo for action i allmänhet.

 

Innan dess väntar dock biljettsläpp till Panic! At The Disco's UK-tour på fredag morgon och sen Civil War på IMAX med Marion på kvällen, vilket är så kopiöst exalterande att jag har svårt att tänka på nåt annat (folk som redan sett den satt och grät i väntan på after-credit-scenen i slutet alltså IM SO WORRIED WHAT DOES THIS MEAN). Innan fredagen kan komma med all its treats, så har jag dock en torsdag framför mig med ett öppningsskift i Holborn. Måste stiga upp tidigt och vara kall största delen av dagen, men å andra sidan är det en najs affär och jag får sluta tidigt och kan hinna komma hem och kanske laga lite färsk kvällsmat för första gången på hur länge som helst. Saknar en redig kycklingwok med massa sweetchilisås nu ju faktiskt efter att bara ha ätit värmda kycklingenchiladas (eller som ikväll när jag kom hem sent och var för trött - en ensam banan), så det ska jag nog ta och fokusera på tror jag nog. Veckan är ju allmänt stark när det kommer till generell kvalité redan, så en kall tidig morgon på för lite sömn kan jag nog leva med. Apropå för lite sömn, så måste jag verkligen sova nu. Hörs imorrn!