Orkar egentligen inte blogga, men har varit borta en hel del och ska fortsätta vara borta ett tag efter detta, så jag antar att ni förtjänar some sort of catchup (även fast majoriteten av folket som läser den här bloggen är människor jag för tillfället för en gångs skull befinner mig på samma plats som men WHATEVER).

Sedan vi hördes vid sist har jag återvänt hem till Sverige igen. Trodde jag skulle bli sen till flyget eftersom Piccadilly Line var en standardmässig mardröm, och när jag väl skyndat mig dit var flyget typ 45 minuter för sent ändå. Om inte det är hela mitt liv och min konstanta cykel av onödig ångest sammanfattat, så vet jag inte vad.

 

Såg på lite Star Trek på Heathrow's wifi, och sov sedan hela flygresan hem (hade en hel stolsrad helt för mig själv och kunde bre ut mig som bara den - det finns vissa perks med att ta sista flyget hem antar jag).

Pappa, Elin och Adde mötte mig på Köpenhamns flygplats (med en världsgullig "välkommen hem"-skylt), och vi turades om att köra hem till Blekinge (jag bestämde musiken medan jag körde och hade allmänt De Staat-maraton och det var så himla bäst HAR SAKNAT ATT KÖRA BIL SÅ MYCKET JU). Kom hem vid halvfyrasnåret någon gång, fick ge mamma en stor kram, gosade med katterna, och gick sedan mer eller mindre direkt och däckade.

 

Vaknade imorse av att mamma hade Simple Plan-singalong på nedervåningen medan hon städade, och låg och njöt av upplevelsen rent generellt ett tag innan jag pallrade mig upp, åt frukost och sedan följde med Elin och Adde ut till gården Addes familj äger som Elin och Adde ska flytta till när Elin tagit studenten. De ska renovera en hel del eftersom det är en rätt gammal gård, och jag hjälpte till att mäta lite grejer och fick en allmän housetour eftersom jag inte varit där innan. Var så himla overkligt att gå runt där och höra Elin och Adde diskutera exakt vilka väggar de skulle riva ner, vilka lån de behövde ta för att kunna göra om köket och hur många barnrum de egentligen skulle ha och allt möjligt. Elin är så himla vuxen nu och ingen del av mig kan hantera det. Speciellt eftersom jag fortfarande borstar tänderna sittande i badkaret och bryr mig mer om bubbelplast än council tax. Så himla surrealistiskt, alltså. ELIN ÄR JU TYP TOLV HOW DID THIS HAPPEN.

 

När vi mätt klart åkte vi hem igen, fikade en smula och hjälpte till att städa det sista, och så spenderade vi kvällen tillsammans med Suss och kusinerna och åt tacos och spelade en massa spel där man skulle gissa vad de andra deltagarna hade ritat, och ett annat där man skulle skriva olika lögner och försöka lura sina motståndare att ens lögn var sann. Var hur underhållande som helst, och spelade det en bra stund och hade sedan ändlösa diskussioner som allihop alltid slutade på en miljon olämpliga ställen (det var en flera timmar lång period under kvällen där literally mer eller mindre all konversation var ett enda långt snuskigt skämt min familj är fan fantastisk), samt såg på Hot Fuzz (som nästan ingen förutom jag och Hampus förstod den sanna storheten i) innan det var dags för alla att åka hem och sova.

Jag har skrivit på alla nyårskrönikor och nyårslistor som åker upp på den här bloggen imorrn, och nu ska jag nog ta och gå och tuck in, jag med. Imorrn kommer ta en hel massa energi, så antar att jag borde jobba på den fronten, lite. Året är slut imorrn. Imorrn är det nyår. Nästa gång jag skriver ett inlägg här så kommer 2016 vara över. Fan så skumt.