FALL OUT BOY ÄR TILLBAKA!!!!! Hade verkligen inte väntat mig att deras återkomst skulle vara den här jävla dubstepkäftsmällen, och jag kan fortfarande inte riktigt avgöra om jag älskar eller hatar det, men har å andra sidan lyssnat på den på repeat sedan den släpptes i eftermiddag, så ja. Fall Out Boy can do no wrong, antar jag. Such a tune.
 
Hej där! Det har redan hunnit bli alldeles för sent - som alltid - men, som alltid, så var det väl värt det. Har varit en mysig dag. Fan, kan det alltid vara vår, eller. Standardkvalitén på livet blir liksom automatiskt så mycket högre omedelbart.
 
Anyhow. Inledde dagen med att jobba öppningsskiftet på jobbet tillsammans med Felix. Vi drack te, hjälptes åt att beställa lite böcker samt möblerade om i affären lite (ägarna fick nåt infall och tyckte att vi skulle byta plats på natursektionen och matlagningssektionen så det tog typ hela dagen att få ihop men det blev faktiskt rätt bra i slutändan måste jag ändå tillstå), och så gick jag hem vid sexdraget. Nat var redan hemma när jag kom hem eftersom hon var ledig, och vi satt på min säng och pratade en stund innan vi hoppade på bussen ut till Soho och pratade om vårt ettårsjubileum som vänner och vad vi egentligen gjorde utan varandra innan vi träffades (alltså inte bara spenderade jag två år i London utan att veta om Nat, innan dess hade jag dessutom spenderat ett år i London utan att veta om att Josh fanns heller liksom ???? vad bestod mitt liv ens av när de inte var här jag fattar verkligen inte), och hur vi båda alltid längtar till att komma hem till lägenheten för att vi vet att de andra väntar därhemma. Så himla fint att det inte bara var jag som avslutat utekvällar tidigt för att jag vet att mina allra bästa människor väntar på mig i en hög i soffan därhemma.
 
Hoppade av vid Cambridge Circus och gick bort till Phoenix, som var puben vi skulle spendera kvällen på. Den låg lite halvt undangömd jämte en skumraskig kiosk, men när man tagit sig nerför trappan ledde det ut till världens mysigaste plottriga lilla pub som jag genast var ett fan av. Puben var musikaltemad, och det satt signerade musikalposters och musikalcitat och massa coola props överallt och jag var ett fan omedelbart, more or less. Daniel anslöt sig till oss efter en liten stund, och vi fortsatte in till ett rum längst bak, där vi åt kvällsmat och tog varsin drink (jag åt parmaskinka till förrätt och pulled porkburgare till huvudrätt och man fick gratis Prosecco till maten alltså truly I am blessed on this day), innan huvudnumret började.
Nat: nöjd och söt, as per always.
 
Det stod en liten scen i ett hörn, och basically kunde vem som helst som ville skriva upp sig på en lista och fick sedan gå upp på scen och sjunga en valfri musikallåt. Har väldigt begränsad kunskap om musikaler, men åh så mysigt det var. Alla doade med och tjöt förtjust när någon lyckades ta en extra hög ton och mimade texten och dansade i sina stolar och det var bara en så himla wholesome och mysig stämning i hela lokalen hela kvällen. Daniel sjöng en låt från Jesus Christ Superstar, Nat fortsatte dyka upp med jämna mellanrum med mer cocktails och/eller shottar, och vi mimade entusiastiskt varenda gång någon bestämde sig för att sjunga en Hamilton-låt. Det var jättemånga som skrivit upp sig, och i slutändan samlades more or less alla uppe på den pyttelilla scenen och sjöng mysigaste versionen av Seasons of Love från Rent innan de avslutade med en frickin' massiv version av One Day More från Les Mis (så nu vill jag gå och se Les Mis igen goddammit).
 
Vi hoppade på bussen vid ettdraget någon gång, och promenerade sedan hem till lägenheten medan vi gjorde hoppsasteg och gjorde ett smått andfått framförande av Does Your Mother Know.
Liksom. Hur wholesome. En vanlig jäkla torsdag.
Älskar den här stan så himla mycket. Åh.
 
Imorrn är det i alla fall fredag, och jag ska jobba ännu ett öppningsskift, och sedan antingen gå på shady gothklubb med Annalisa eller stanna hemma och städa lägenheten och sova. Beror på hur mycket energi jag känner att jag kan överleva den följande lördagen på. Vi får se vad jag känner för.
Men först - glorious sleep. Herrejösses mitt stackars ickeexisterande sleeping pattern.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress