HOWDY. Lördagen är till ända, och min helg har officiellt äntligen börjat. Herrejösses som jag sett fram emot lite ledighet, alltså. Ska fan inte göra ett jota imorrn.

Anyhow. Idag har varit en bra dag. Jobbade öppningsskift tillsammans med Lucy, och det var superbusy som vanligt och vi diskuterade våra livsproblem som vanligt och det var himla mysigt allting (det är sån himla skandal att vi båda alltid är upptagna och typ aldrig hinner ses utanför jobbet för ÅH Lucy är ju så himlans mysig ju). En av hennes kompisar kom förbi på eftermiddagen och vi diskuterade Lucys jobbiga pojkvän som jag är en stor förespråkare att hon ska göra slut med, och Lucy bara "Moa's so good at giving relationship advice" och jag bara "YEP I AM DEFINITELY ONE TO TAKE ADVICE FROM. MY RELATIONSHIP TRACK RECORD IS NOT A TERRIBLE MESS IN ANY WAY THANKS" alltså bless. Min enda filosofi var att han var trash om han behandlade henne sämre än hennes bästa vän skulle gjort. Vad är det med folk som inte är kompis med folk de är tillsammans med egentligen ???? Så himla förvirrad.

 

Anyway. Jobbade till klockan fem, och därefter hoppade jag på tunnelbanan och åkte till Camden Town, där jag mötte upp Marion, Steffi och Steffis pojkvän Oliver på The World's End (där vi brukade hänga hela tiden back in the day). Steffi och Marion var mina två allra första vänner i London, och de två första medlemmarna i vad som senare utvecklades till mitt lilla hostelcrew som blev min första vängrupp i den här stan. Steffi flyttade tillbaka till Tyskland för typ två och ett halvt år sen, och varken jag eller Marion har träffat henne sen dess, men nu till sist hade hon vägarna förbi igen så vi kunde återförenas.

 

Var så himla länge sen, och det var så roligt hur så lite hade ändrats mellan oss (var så länge sen att alla mina minnen av vad vi gjort tillsammans är allmänt luddiga? Kunde inte riktigt komma ihåg Steffis personlighet knappt ens förrän jag träffade henne igen för att det var så himla länge sen). Vi drack några drinkar och skrattade åt gamla hosteläventyr en lång stund innan vi blev hungriga och gick vidare till The Diner, där vi åt halvt ihjäl oss på en hel massa god mat medan vi diskuterade vad vi gjort sedan vi sågs senast och vad som pågår i livet för tillfället rent allmänt. Framemot niodraget var Steffi och Oliver tvungna att ta tåget tillbaka till där de bor, så vi skiljdes åt med en massa kramar utanför tunnelbanestationen och bestämde att vi förhoppningsvis ska hinna ses någon gång till innan de åker tillbaka till Tyskland igen, innan vi sa hejdå och jag promenerade hemåt med hela själen alldeles varm av tillgivenhet.

 

Som sagt, var Marion och Steffi mina första vänner i den här stan. Som Marion beskrev det för Oliver under kvällen var det Marion som lagade mat åt mig om kvällarna och Steffi som lagade frukost på helgerna och hällde whiskey i min varma choklad om kvällarna när jag haft en stressig dag. När jag var nitton och alldeles ensam i en helt ny stad och ett helt nytt land, var de två de första som dök upp och gav mig hopp om att London kunde bli mitt nya hem på riktigt.

Det gjorde det ännu finare att vi kunde träffas igen, flera år senare, och direkt komma tillbaka till den där lätta fina mysiga vänskapen vi hade då. Att jag har folk som jag kan minnas den där första tiden med, och att det folket fanns där då och kunde göra min första tid som Londonbo så bra att jag vågade tro på drömmen.

 

Älskar dem så himla mycket. Hosteltiden var den mest stressiga, ångestfyllda tiden i hela mitt liv, men det var också en så himla fin tid på så många sätt. Det var så fint att få ha en bit av 2014 tillbaka, basically.

 

Kom hem, slängde in en tvätt, läste ut Mort (som var SÅ MYSIG åh vill läsa tonvis med Discworld-böcker omedelbart nu), och när Nat kom hem såg vi ett avsnitt av Mighty Boosh och ett av IT Crowd innan Nat var tvungen att gå och lägga sig. Jag, däremot, är ju blissfully ledig imorrn och ska spendera dagen med att göra absolut 0 saker. Kanske ska ner till affären och köpa glass, och kanske kilar iväg och köper lite fler galgar och en ny lampa till min lavalampa (saknar den ju </3) och kanske rensar ut garderoben på saker jag inte vill ha och går och lämnar dem hos Oxfam. Kanske. Med betoning. Ska nog mest sova och se på standup, tror jag. Känns som en perfekt söndagsplan.