[Bild: Abney Park Cemetery, London]
  Hannah // SWMRS 
För evigt arg på att den här låten skrevs ur en tjejs perspektiv av en bunta killar och ändå är typ en av de mest relateable jäkla låtarna out there. Vafan. Orimligt bra jam ju.
 
HOLA AMIGOS. Idag har det varit torsdag, 30 grader varmt, och jag har delat upp min dag ganska jämnt i jobb och Netflixmys. Mitt liv sammanfattat rätt accurately i allmänhet, to be honest.
Jag hade stängningsskiftet tillsammans med Felix, och vi var superproduktiva hela dagen trots att affären var som en bakugn och fläkten vi hade vid kassan inte direkt svalkade utan mer rörde om i varmluften. Fick in en (med Blenheims mått mätt) jättestor leverans med en massa spännande böcker (inklusive asfina inbundna hardbacks av hela Harry Potter-serien och jag dog en smula - fan tur att de kostar £30/styck annars hade jag köpt dem allihop probably), packade ihop det sista av natursektionen och flyttade runt på lite grejer i affären (jag flyttade hela matsektionen till en ny hylla för typ tre månader sen och nu spenderade jag eftermiddagen med att flytta tillbaka den till hyllan den stod på från början alltså jösses).
 
Avslutade dagen med att dammsuga affären, och köpte därefter glass på vägen hem. Jag och Nat delade på mitt inköp när jag kom hem och spenderade en stund i köket och diskuterade allmänna familjedraman en stund innan vi skrev ett utkast till mejlet vi ska skicka till agencyn om att vi vill flytta ut snart. När vi hade knåpat ihop något dugligt (och gjort det till en sport hur många gånger vi kunde få in ordet therefore i mejlet för Extra Auktoritet), belönade vi oss med att spendera resten av kvällen med att äta chips och se klart på den dåliga hästserien vi började se på igår (de vann den stora hopptävlingen i slutet VILKEN CHOCK VA). Insåg även att hela Heartland-serien (aka tv-serien baserat på bokserien jag var BESATT av som tio-åring och allmän hästboks-connoisseur) finns på Netflix också och har NIO säsonger, så, well. Vi kommer ju inte få slut på toppkvalitétsunderhållning inom den närmaste framtiden, i alla fall.
 
Efter vi hade Netflixat klart var det redan sent och Nat var mordiskt trött, så vi bestämde oss för att call it a day. Jag, å andra sidan, har fått sovmorgon till elva imorrn, så jag tror att jag bara ska ta och utnyttja detta till att kanske få lite skrivet innan läggdags. Skulle väl kunna ta chansen och få in lite extra sömntimmar, men, y'know. Det kommer ju aldrig hända. Vem är jag ens utan sömnbrist. Vore dumt att prova.
Anyhow. Hörs imorrn!!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress