Howdy! Helgen är över, och det har varit en allmänt wholesome sådan. Har varit på ett sånt där humör där allting känns sådär magiskt, på något vis, och allting bara känns fint och vackert och wholesome. Har varit ett så himla jobbigt halvår, och jag kan knappt minnas när jag kände den känslan så helhjärtat senast, så det var himla fint.

 

Var och såg Geneva Jacuzzi med Mats och Laura igår - hon var HUR bra som helst på ett sätt jag inte kan förklara med ord riktigt (hon dansade typ hela setet i en jättestor uppblåsbar genomskinlig boll och gjorde en liten gång genom publiken där hon dansade fram och tillbaka och sjöng om kannibalbebisar och var bara rent allmänt en ikon. Älskar henne nu. Så himla cool.

 

Sa hejdå till Mats och Laura när de skulle vidare ut i lördagsnatten, och åkte istället hem till Josh, där vi spenderade kvällen i soffan (tillsammans med vår nya son Krukan - som är en kuddvarelse Josh köpte på TGR häromdagen och som är the actual cuddliest thing i hela världen). Såg roliga videos och tjabbade och åt glass och framemot tvåsnåret hade jag däckat ovanpå Krukan i Joshs knä och det var ungefär lika bra att call it a day. Älskar att ha en soffa på riktigt nuförtiden - brukade inte däcka i soffan på det här sättet sen jag bodde hemma. Så himla mys.

 

Gick och gjorde oss i ordning och jag kraschade i säng en stund innan jag skulle upp igen och ta mig till jobbet vid tio för lite övertid. Olga var hemma och jobbade på den nya hemsidan, så jag erbjöd mig att jobba några timmars övertid och help out lite. Var ett allmänt lugnt skift - åt en kaka och hjälpte lite kunder och gjorde lite pappersarbete, och gick hem igen lite innan två någon gång. Gick inom den gamla lägenheten på vägen hem och hämtade några brev som kommit dit (bland annat min konsertbiljett till BORNS om ett par veckor vilket ju var en prio att få tillbaka). Gick inte ens in i lägenheten, men var bara allmänt surrealistiskt att gå samma gamla väg hem från jobbet igen, nu när jag vant mig vid den nya lägenheten så mycket. Var världens lättnad att direkt efteråt få fortsätta hem till vår nya lägenhet igen. Man vet inte hur jävligt man levde förrän man har ett bra ställe, alltså.

 

Kom hem, åt lite rostbröd och lyssnade på när Josh spelade några Cat Empire-låtar på gitarr, innan vi gav oss av till Brick Lane och Rough Trade eftersom Josh skulle hitta några nya bra vinyler till sin nya vinylspelare (de hade världens display till vinylen för St. Vincents nya skiva och jag var SÅ HIMLA SUGEN på att köpa den men jag motstod som en sann kämpe i självkontroll). Strosade runt lite på marknaden ett tag efter det (som är hur mysig som helst så jag tror jag måste göra ett återbesök igen för att införskaffa lite fina julklappar senare), innan vi åkte hem till lägenheten igen.

 

Jag hängde tvätt, Josh lagade chili och vi lyssnade på den nya vinylen Josh köpt (som var en jättemysig akustisk indieskiva av någon sort), och stod på balkongen insvepta i filtar och såg på alla fyrverkerier (since det var Guy Fawkes Night idag och Storbritannien firar att de dödade en terrorist för typ 400 år sedan med att bränna fågelskrämmor på bål och skjuta fyrverkerier för det känns ju......rimligt) tills det var dags att dra. Åkte till Walthamstow iförda alla våra varmaste kläder (Josh invigde sin långa dramatiska rock som jag har en likadan och jag blev avundsjuk för att min är trasig och jag måste laga den innan jag kan använda den igen....... den var så svepig och dramatisk........ jag saknar den så mycket............), och mötte upp Josh's kompisar George och Megan för att se på fyrverkerier på ett stort fält.

 

De hade fyrverkerierna till musik, vilket jag aldrig upplevt förut. Josh sa att jag verkligen hade missed out, och när det började förstod jag verkligen vad han menade. Det var så HIMLA coolt? Ett helt fält med folk som smådansar till Beatles och Whitney Houston och Queen medan fyrverkerierna skjuts i takt. Så himla wholesome. Den sista låten de körde var I Wanna Dance With Somebody av Whitney Houston och vi såg de sista superstorslagna fyrverkerierna och jag hade världens mest pure lilla lyckoboll i hela själen för hur fint allting var.

 

När fyrverkerierna var slut gick vi och köpte mulled cider och strosade runt på en liten karnival de också hade slagit upp på fältet. Skrattade åt asdåliga karuseller (alltså en av dem var en vagn som gick ner för en backe och sedan upp och igen och det var honest to god en gubbe som fick springa efter varje vagn och PUTTA DEM den sista biten uppför backen alltså vi höll på att DÖ det var så jävla dåligt), och diskuterade coola sätt att dö på (bergochdalbanor var rätt högt på listan - ens död skulle fortfarande vara en tragedi men alla skulle vara rätt imponerade när de fick höra om det, y'know).

 

När karnivalen stängde fortsatte vi till närmaste pub och spenderade resten av kvällen med att dricka öl och prata om lite allt möjligt. Både George och Josh älskar att åka skidor och hade en lång konversation om sin nästa skidresa, och George var allmänt chockad när han erbjöd mig att följa med dem och jag sa att jag hatar snö. Han bara "BUT YOU'RE SWEDISH HOW CAN YOU HATE SNOW" och jag bara "WELL försök leva i skiten halva året så skulle du med hata det garanterat" alltså bless. Glad jag slipper följa med tbh. BETALA för att åka och kasta sig nedför nåt kallt jävla berg i en vecka alltså THANK BUT NO THANK.

 

Sa hejdå framemot elvasnåret, och åkte sedan hem, åt glass, och badade. Eftersom jag är ledig imorrn badade jag sist - aka typ vid ett på natten - och det var nog fan en av mina bästa bad på länge. Bara låg där och lyssnade på Hello From The Magic Tavern och halvsov och smörjde in mig med alla bath scrubs jag kunde hitta och bara kände mig så himla avslappnad att det knappt fanns. Precis vad jag behövde. Klev upp ur badet vid tvåsnåret, len som en gosh darn SÄL, och tog mig direkt in i pyjamasen och i sängen. ULTIMAT, JU. Hade kanske varit något mer ultimat om det varit en faktisk säng och inte en luftmadrass, men ändå. Så nära ultimat man kan komma utan möbler, pretty much.

 

Så, ja. Det har varit världens mysigaste lilla dag, och jag är så glad att den där magiska lilla förälskelsen till den här stan börjar ta sig tillbaka igen efter att allt var så jävla hetsigt och jobbigt och tog bort så mycket glädje från den här livsstilen så länge. Stod på balkongen ikväll jämte Josh insvept i en filt och såg på storslagna fyrverkerier skjutas upp över London Eye i horisonten och bara mumlade I just really love living here, med en genuinitet som äntligen verkar hitta tillbaka igen. Älskar London. Älskar alla mina människor här. Livet är så fint. Ah.

 

Anyhow. Imorrn är det måndag, jag är ledig, och har för en gångs skull inga planer. Ska drälla runt i lägenheten, kanske fixa i ordning lite här och där, äta en massa bullar och whatever gott jag kan hitta i kylen, och kanske baka något nytt. Är ju tydligen min grej nu, verkar det som. Är lite sugen på Gula Rutan, men vi får se. Hallongrottor kanske. Hm. Tål att tänkas på. Men först, det mest glorious in this world - OBEGRÄNSAD SOVMORGON. Ah. Cannot wait.