Darling, why don't you sleep at night

Juni skickade den här låten till mig igår och beskrev den som att låta som "slow dancing with the love of your life on Christmas in the 80's", så nu är jag ju rent generellt besatt av den och vill också skriva en redigt sappy kärleksnovell med åttiotals- och jultema.
 
Hej igen! Tänkte att jag ju faktiskt kunde försöka göra det här till en någolunda regelbunden grej igen efter att ha flängt land och rike runt i hur länge som helst nu (liksom i fredags kväll var min första kväll jag sovit i min egen säng i mitt eget rum sedan literally sextonde september alltså IT'S BEEN A WHILE MY FRIENDS). Har varit en rätt lugn och fin liten dag, vilket var skönt och rent allmänt kändes behövligt. Trodde i mitt stilla sinne att jag lyckats hålla den här veckan rätt tom, men förutom igår och idag är min nästa dag utan planer inte förrän på söndag, så yeah. Gick väl sådär. Allt jag har uppbokat tills dess är dock en massa bra gig (BORNS och Amanda Palmer onsdag-torsdag hell yeah), Lauras födelsedagsfirande på fredag och vår housewarming lördag kväll, så det känns ju rätt lugnt ändå. Är inte så hemskt att vara konstant upptagen när det är sånt man får vara upptagen med, ju.
 
Har spenderat majoriteten av dagen på jobbet tillsammans med Olga. Olga var sen till jobbet, och som ursäkt berättade hon en jättekonstig skottsk folksaga och gav mig två lådor Pim-Pim hon och Joakim köpt i svenskaffären igår när hon dök upp. Har jag nämnt att min chef är literally allt jag kan kräva av en authorative figure, eller? God bless. Vill att alla ska använda folksägner och godisbåtar som ursäktsmetoder från och med nu.
 
Gjorde några leveranser, fipplade lite med den sociala median (det är Astrid Lindgren's 110:e födelsedag idag så jag la ut en post om henne och blev genast påmind om hur mycket jag saknar Astrid Lindgren </3) och stod mest vid elementet och försökte att inte frysa ihjäl, mest (varför är London så JÄVLA rövkallt för tillfället det var inte det här jag flydde Sverige för i demand a refund). Slutade framemot kvällen, gick och köpte lite kvällsmat, och kom hem till lägenheten ungefär samtidigt som Josh.
 
Vi lagade kvällsmat ihop medan vi båda berättade varsin folksägen vi fått berättad för oss under dagen (för tydligen hade någon på Joshs jobb också berättat folksagor för honom under dagen är inte det det mest wholesome sammanträffandet någonsin så säg). Därefter gick Josh och spelade D&D, och jag spenderade majoriteten av kvällen med att lyssna ikapp på podcasts och göra klart min konsertbiljettsvägg på sidan av min garderob (eftersom vi inte får använda blutack på väggarna kändes garderoben som det bästa stället).
Har dessutom perfekt utsikt över den från sängen så att jag kan vakna och bli påmind om all the good times. Also kan vi prata om det faktum att hela sidan av garderoben redan är helt full och att mina nästa konsertbiljetter kommer behöva sättas upp på garderobsdörrarna.......... mitt liv alltså
, Passade även på att dekorera sidan av min byrå med bilder på alla mitt livs viktigaste saker - det vill säga bilder på min familj och mina kompisar, ett vykort signerat av Amanda Palmer, samt bilder på Lzzy Hale. Priorities, osv.
 
Lagom tills jag satt mig ner och skulle försöka få lite skrivet var Josh klar med D&D, och anslöt sig till mig i soffan, där vi såg på tredje säsongen av Star Trek medan vi hade en lång konversation om alla våra favoritpodcasts och när Welcome To Night Vale egentligen peakade (det faktum att Josh inte har läst den nya Night Vale-boken än FÖRSTÖR MITT LIV alltså VEM ska jag DISKUTERA alla mina KÄNSLOR med egentligen????). När vi var klara med det fortsatte vi med vårt nya projekt, aka Stranger Things, medan jag då och då försökte pricka Joshs mun med gobstoppers medan vi båda var helt insvepta i filtar i soffan som the world's snuggliest burritos. Var lite tveksam till Stranger Things till att börja med (förmodligen för att hela universum hypat den som sautan och ingenting någonsin kunde leva upp till sån hype), men det börjar ta sig lite nu, i alla fall. Får väl ge det resten av säsongen och se hur vi känner sen.
 
När vi jobbat oss igenom ett par avsnitt var klockan halv ett och vi hade toothbrush time och godnattpussar och ett goodbye ropat genom sovrumsdörrar och all was as it should in the world. Önskar att veckan hade fler dagar, så att jag kunde hinna med att båda göra alla grejer jag ska vara iväg och flänga på, och även hinna med en massa kvällar som den här, och bara sitta invirad i filtar med Josh på soffan och diskutera hur strange these things verkligen är.
 
Älskar vårt nya hus så mycket, och älskar de personerna vi har blivit genom att bo här. Vill vara här hela tiden, goddammit. Håhåjaja. Imorrn ska jag i alla fall jobba en smula, och sen ska jag till King's Cross och Scala och äntligen få se BORNS! Såg honom öppna för Halsey för en massa år sen när jag inte visste vem han var och inte hade vett att uppskatta honom och hans senaste headline gig i London var på Joshs födelsedag förra året så då kunde jag inte gå för det, så jag är allmänt taggad på att äntligen få se honom live på riktigt och höra alla de där smooth indie grooves i verkligheten igen. Hell yeah.
Kommentera inlägget här: