Juni fick mig till sist att lyssna på The Front Bottoms senaste album, och alltså. Mycket förändras med tiden, men fortfarande kan inget få mig som en stor, angst-ig, singalong-vänlig refräng, ändå.
 
Hej igen! Sedan vi hördes senast har jag avdiskat min lugna wholesome lilla helg, och gör mig redo för ännu en arbetsvecka imorrn. Var visserligen på jobbet en stund idag också, men shhh. Vad gör man inte för lite övertidsmonedas, egentligen. Anyhow. Tog sovmorgon imorse (för känner att lite faktisk sömn är min främsta prio för att ta mig ur den här nästan-sjukan jag ligger inne med, vilket är svårare att få till än man kan tänka sig när jag så gott som alltid somnar halv två och så gott som alltid måste vara uppe vid sju men OH WELL vi försöker åtminstone), och när jag kände mig någolunda redo att pallra mig upp framemot elvasnåret gjorde jag mig i ordning och drog mig till jobbet i min egen takt. Mina enda instruktioner var att ta mig till jobbet och ta bilder till den nya hemsidan "at some point", så då kändes det ju som att vanlig morgonstress var rätt onödigt.
 
Älskar morgnar när jag har massa tid att göra mig i ordning på, men de händer väldigt sällan, så jag tänker minsann ta vara på dem. Dök upp på jobbet vid tolv någon gång, och spenderade därefter några timmar med att ta kort på cirka varenda millimeter av affären från alla artistiska vinklar jag kunde komma på (är ju inte ens speciellt bra på att fota??? blev bara tilldelad det här uppdraget för att jag har en systemkamera på samma sätt som jag blev befodrad till social media manager bara för att jag har ett instagramkonto alltså jisses det är fan tur att man inte jobbar på ett större företag med hårdare konkurrens), och catchade upp med Sophie när affären var för full med folk för att kunna fota i. Gick hem efter några timmar, några tiotals pund rikare och med en känsla av att rent allmänt ha fått något uträttat med dagen. Perfa, ju.
 
Kom hem, åt middag (vilket bestod av resten av lökringarna som blev över sen Marion var här för några dagar sen, samt lite parmaskinka jag köpt på extrapris för man är ju en kulinarisk mästare rent generellt), och spenderade därefter ett flertal timmar med att äta kanelbullar och se på Red Dwarf (har committed till det här nu så nu måste jag se klart på det - det har frickin' åtta säsonger, men som tur väl är består varje säsong av 6 stycken halvtimmesavsnitt så jag är redan nästan klar med säsong 4 efter att ha tittat på den i typ 2 dagar, heh), tills Josh kom hem framemot kvällen, snart åtföljd av Ellie och hennes pojkvän Ben, som kommit över för att se på vår nya lägenhet innan Ellie reser iväg (hon ska vara i Asien i typ ett halvår från och med nästa vecka vilket är WILD AS HELL).
 
Josh gjorde pasta och vi drack vin och såg på alla våra bästa konstiga Youtubevideor och pratade om att vara en dålig person, konstig politik, roliga videos om dåliga robotar, och min och Ellies gemensamma kärlek till Hayley Kiyoko (hon bara I spent all of yesterday watching lesbian music videos och jag svarade direkt oh was it Hayley Kiyoko's new song??? alltså älskar att det är allt man behöver veta för att direkt identifiera hennes musik god bless).
 
Har inte hängt med Ellie med någon reda på evigheter, så det var allmänt najs att spendera lite quality time igen, rent allmänt. Visade sig dessutom att vi ska på samma Halloweenfest på The Last Tuesday Society imorrn, så det är ju också ett starkt plus. Med tanke på att London har samma invånarantal som hela Sverige, så är det helt fantastiskt hur ofta man springer ihop med folk man känner, alltså.
 
Ellie och Ben åkte hem framemot midnatt för att hinna med sista tåget, och jag och Josh såg ikapp på Youtubevideor tills jag, som alltid, oundvikligen somnade på hans axel i soffan och vi called it a day.
 
Så, ja. Imorrn är det actual Halloween, och jag och en hel bunta av mina bästa människor ska klä upp oss i maximal spook och spendera kvällen på vår bästa ockulta pub och det känns rent allmänt som en himla bra plan för kvällen. Ska få anledning att använda mina korsetter för första gången på frickin evigheter, dessutom. Bara det.
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress