I know it's just a number but you're the 8th wonder, I'll stop wearing black when they make a darker colour

Har varit otroligt tveksam gentemot Fall Out Boys uppkommande album, men så släppte de den här häromdagen och alltså. YES. THIS IS WHAT I'M TALKING ABOUT. Storslagna refränger och fiffiga texter och perfekt angstigt. Precis som Fall Out Boy ska vara. Har lyssnat sönder den här låten helt och hållet sen den kom ut, pretty much. Ah.
 
Hej igen! Måndagen är över, och den har varit precis så wholesome som jag planerade. Tog aslång sovmorgon (vaknade till någon gång vid tio till Josh som sjöng King Gizzard and the Lizard Wizards nya album i duschen och däckade sedan omedelbart igen och it was glorious), och pallrade mig upp ur sängen framemot eftermiddagen någon gång. Åt frukost bestående av bagels och cream cheese som blivit över från min och Joshs Hampstead Heath-frukost igår, och städade huset medan solen gick ner utanför vardagsrumsfönstret (våra vardagsrumsfönster OCH köksfönster vetter mot Londons skyline OCH har solnedgång och det faktum att jag inte baserat fler Instagramposter på detta faktum är fan SKANDAL) och jag lyssnade ändlöst på min Sverigespellista (imorgon är exakt en månad tills jag och Josh åker till Stockholm så från och med nu kommer hemlängtansspellistan gå extra varm as is the standard).
Utsikten medan jag diskade i köket. Alltså. ÄLSKAR DET HÄR STÄLLET SÅ MYCKET KAN VI BO HÄR ALLTID ELLER.
 
När jag hade städat klart framemot kvällningen tog jag en promenad ner till Camden (för att komma ur huset mer än något, to be honest), och gick och storhandlade på det stora Sainsbury:t (vilket är the main thing jag saknar med att inte bo i centrala Camden längre - god bless att bara kunna kila inom det där stora Sainsburyt alltså). Köpte nya tulpaner till matbordet (för det är ett sånt liv jag lever nuförtiden antar jag), ingredienser till cheesecake och lite annat smått och gott, och promenerade tillbaka igen.
 
Josh kom hem när jag var mitt inne i cheesecakebakandet, och avbröt mig i vispandet för att snurra runt mig i piruetter till Gräsänkling Blues av Povel Ramel (som råkade vara vad hemlängtanspellistan spelade just då) en smula, innan jag återvände till bakandet medan Josh gjorde kvällsmat.
 
Åt kvällsmat (som bestod av ris och fisk och blomkål - trodde aldrig att jag skulle gilla blomkål någonsin men om det är något Josh lyckats med så är det fan att sälja in mig på konstiga grönsaker ändå för i am ALL ABOUT IT), såg på D&D-videor, och så gick Josh och tog ett bad innan jag försökte mig på att färga hans hår för literally första gången någonsin. Hade bara mörkblått och pastellrosa hemma, och lyckades göra hela mina händer blå samt gav Josh en massa mörkblå nya fräknar, somehow. Han gick och sköljde ur färgen, och nu kan man kanske eventuellt se ett blått sorts skimmer om man ser på hans hår i direkt solljus och vet vad man letar efter. Heh. Tror hans hår är för välmående för att kunna färgas speciellt dramatiskt, to be honest, och jag tänker minsann inte vara den som introducerar hans hår till blekmedel (det är alldeles mjukt och astjockt och rätt likt vad mitt hår kanske skulle varit om jag aldrig kontinuerligt blekt ihjäl det från år 2008 och framåt), så yeah. Ska se om jag kan övertala honom att ge mörkrosa en chans somewhere down the line. Ska fan lyckas värva honom till Roligt Hår Klubben på något vis, sanna mina ord.
 
Efter vårt smått misslyckade hårfärgsäventyr spenderade vi några timmar med att se på Arrested Development samt typ femton olika redigeringar av Steamed Ham-sketchen från Simpsons (hur länge kommer det ta innan den här nya fixeringen har fått oss att se precis alla redigeringar som finns av den sketchen på hela internet place your bets), innan vi gick och borstade tänderna, diskuterade hur man bäst skulle lösa ett D&D-scenario (Josh sa att han skulle testa för att se om jag var redo att börja spela D&D nästa vecka, men det var mest ett svepskäl för att få berätta om den askonstiga planen de genomfört för samma scenario för några månader sen och let me tell you min plan att förvandlas till en bläckfisk kändes helt rimlig i jämförelse faktiskt), och dansade lite till innan vi gick och la oss till sist.
 
Så, ja. All in all en väldigt framgångsrik ledighet, det här. Känns som om jag börjar hitta tillbaka till vardagen lite mer nu efter flera månader med en massa fester och tillställningar och grejer, vilket är himla skönt. Vi har knappt ens bott här tillräckligt länge för att ha established så mycket rutiner än, så det är najs att bara få ha en vanlig hederlig vecka ibland. För antar att jag är typ 65 år nu, eller nåt. Vill bara vattna blommor och baka småkakor och se På Spåret. Det närmar sig med stormsteg, alltså.
Kommentera inlägget här: