So break a piece off of my latest obsession, a taste of pure paradise

Halestorms nya album har äntligen kommit ut och oh my god så länge sen det var sen jag fick nytt Halestorm-material senast. Such JAMS. Längtar tills jag ska headbanga huvudet av mig till allihop i september. Ahh.
 
HOWDY! Ännu en vecka har passerat, much in the same vibe som de senaste veckorna gjort. Är det så här folk blir vuxna? Man bara börjar tycka det är rätt mysigt att äta riktig middag varje kväll och träffa folk för att "dricka vin på balkongen och umgås" och så är det bara ens liv sen? It all makes so much sense. Känns verkligen som om jag bara lajvar att vara en riktig vuxen, men antar att det är liksom hela grejen med hur alla så småningom blir vuxna. Fake it til you make it, och allt det där.
 
Anyway. Har därmed haft en väldigt vuxen-lajvande vecka, basically. I tisdags spelade jag Blades in the Dark som vanligt, där vårt uppdrag var att "distrahera några brandmän", vilket i slutändan resulterade i att vi bland annat sprängde ett barnhem, maskerade oss som poliser, dödade typ 25 pers och eldade ner hela brandstationen. Go hard or go home, basically. Börjar få lite mer grepp på hur jag ska spela min karaktär för att vara till nytta för gruppen, vilket är väldigt najs (alla andra i min grupp är så kallade Cutters, som basically bara är barbarer som dyker upp och dödar allt i sin väg medan jag är en Whisper som kan prata med spöken och göra alkemi och grejer så vi gör inte saker på riktigt samma sätt kan man väl säga). Det fortsätter verkligen bara ge och ge, det där spelet. Väldigt najs.
 
I onsdags kom Ellie hem till oss en sväng, snart åtföljd av Megan, och vi spenderade cirka världens mysigaste kväll med att sitta på balkongen med tända ljus, dricka vin och prata ikapp om livet och universum och allt däremellan. Har inte träffat Megan på evigheter heller, så det var supermysigt att bara få HÄNGA en stund utan att det var någon tillställning runtomkring, liksom. Jag och Josh är två av få i hela gruppen som träffar alla andra relativt ofta (både eftersom vi båda spelar D&D och för att vi rätt ofta är värdar för grejer nuförtiden), och det är så himla najs. Senaste gången jag hade ett stort riktigt kompisgäng var ju liksom på gymnasiet, och jag har saknat den vibben lite. Fint att få den tillbaka igen.
 
Torsdagen spenderades med en synnerligen katastrofal D&D-session. Ärligt talat är det ett mirakel att det tagit såhär lång tid innan vi hamnade i alldeles för djupt vatten med tanke på att hela vår grej är att bara rock up och slå på allting tills det löser sig. Vi hamnade i en fälla längst ner i en grotta som genuint bara???? Dödade alla???? När vi avslutade sessionen var genuint alla som tagit sig in i rummet på aslåg HP och insnurrade i kedjor som långsamt ströp oss, varav två är på 0 HP och genuint döda. Ingen karaktär i vår grupp har dött på riktigt förut (man kan få 0 HP och sen lyckas komma tillbaka eller bli återupplivad, men om ingen kan ta sig till en snabbt nog så dör man permanent), så alla var lite allmänt shaken när vi avslutade sessionen. Börjar allvarligt fundera på om jag kanske borde börja fundera på vad jag skulle ersätta min nuvarande karaktär Trakram med om han inte klarar sig ur den där jäkla fällan. Some pretty intense stuff, alltså.
 
Efter jobbet i fredags tog jag och Josh tåget ut till Suffolk för en av mina favoritgrejer aka en helg hos hans föräldrar (vi lyckades visserligen missa tåget vi skulle tagit egentligen för att Josh, as per usual, aldrig är i tid till någonting alls, så jag var demonstrativt tjurig större delen av resan men det var mest för att make a point än något annat). Det ösregnade när vi kom fram till Sudbury, så vi tog en taxi från stationen hem till Joshs föräldrar där vi genast blev återförenade med Joshs ena syster och båda hans fastrar, fick en tallrik mat i knäet och ett glas vin i handen, och så var the good times rolling som alltid.
 
Satt och pratade tills sent på natten, och spenderade lördagsmorgonen med att hjälpa till att förbereda inför festen Joshs föräldrar skulle ha på eftermiddagen för alla sina kompisar för att fira sin 40-åriga bröllopsdag (dagen innan gav Joshs mamma mig en run through av alla deras kompisar som skulle komma och några basic facts om dem och honestly Joshs föräldrars kompiskrets är det SJUKASTE jag varit med om????? alla är som de mest bisarra sitcomkaraktärer i hela världen ???? en av dem var en askonstig konstnär som gjorde sina egna automatons av metall han hittade lying around, en annan var de helt övertygade om var en spion, några hade jobbat på ett hemsökt mentalsjukhus i Skottland....... liksom den enda efter den andra var bara helt galet märkliga och intressanta människor och jag bara ???? SURELY kan inte ALLA vara asskummma hippies och Josh bara "...........have you met my parents of course that's what they're gonna be like").
 
Festen hade 70-talstema (since det var då Joshs föräldrar gifte sig på, vad jag insåg efter att ha sett bröllopsfotona, var historiens ALLRA MEST 70-taliga bröllop någonsin. Precis ALLA på vartenda foto var historiens största hippieklyscha fast på tiden då det INTE VAR EN KLYSCHA det var helt fantastiskt), och eftersom Joshs familj är som de är hade alla helt outrageous utstyrslar (Josh hade växt ut en tunn mustasch som han fyllde i med min ögonbrynspenna och spenderade hela kvällen med att se läskigt mycket ut som pappa när han var ung which was...........weird). Jag hade tidigt insett att det inte fanns en chans att jag skulle kunna tävla med den djupa utklädnadstraditionen som genomsyrar vad jag antar måste vara Joshs GENER eller något, så jag körde mest på en vaguely 70-talig paisleyliknande klänning, ett fjäderörhänge, och kopiösa mängder glitter som Joshs fastrar målade på mig. Kändes starkt, ändå.
 
Spenderade dagen med att dricka vin, äta tonvis med grillat, prata med alla Joshs föräldrars hysteriskt intressanta och ungefär lika märkliga kompisar, och bara rent allmänt njuta av den där stora familjefestupplevelsen som jag ju kommit bort från lite sen jag flyttade hemifrån, så det var fint att kunna få ett bra litet substitut här i alla fall. Någon gång under kvällen tog Joshs mamma på sig sin gamla brudklänning (som var persikofärgad och hade ASSTORA bell sleeves och var typ den finaste klänningen jag sett i allmänhet tbh), och Joshs systrar tog på sig sina brudklänningar, varpå jag och Josh därefter fick en hel uppsjö av ledande frågor i stil med "SO...... can we expect a third wedding soon then hmmmm?" och vi båda bara..... it's been four months kanske är lite tidigt att make any promises, vilket var lite roligt. Också en adderad faktor av att jag aldrig varit i ett committed relationship och umgåtts med släkt samtidigt. Var mest lite roligt att det kändes som om fler gått på vår scam om att vi är riktiga vuxna som skulle kunna GIFTA oss och sånt sjukt.
 
Avslutade kvällen med att grilla egna pizzor i deras nyinköpta pizzaugn i trädgården och diskutera nya bra business ideas som vi skulle sälja in till en av Joshs fastrar. Joshs andra fasters första instinktiva idé var att bara blurt out WIGS FOR HORSES. Om det behövdes further evidence varför de är mina favoritpersoner i världen. Så effortlessly de allra roligaste människorna jag vet?
 
Väcktes i Joshs pojkrum på söndagsmorgonen av att det regnade in genom fönstret (och drog bara upp täcket längre upp över huvudet och låg och tittade på Josh när han sov och kände mig helt disgustingly at peace i allmänhet). Spenderade därefter söndagen på ett ultimat brittiskt vis och drack te till frukost innan vi åkte till puben för att äta Sunday roast till lunch med gästerna från gårdagen. Vi pratade med Joshs syster om var de skulle åka på semester i Skandinavien, och jag och Josh fick för oss att åka på semester till Carcassonne i Frankrike (enbart eftersom vi älskar att spela brädspelet Carcassonne) över en helg, vilket jag är 100% för i allmänhet (det är SÅ JÄKLA FINT och flygbiljetter kostar typ UNDER tjugo pund styck???? om inte det är ett tecken så vet jag inte vad).
 
Åkte hem till Joshs föräldrar en sväng efteråt och drack lite mer öl och åt lite leftovers innan vi fick skjuts till tåget och åkte hem till London igen, synnerligen nöjda med helgen. Har sagt det tidigare, men att genom Josh ha fått tillbaka den där känslan av att ha en familj runt hörnet har gett mig så HIMLA mycket??? (vi kom dit på fredagen och precis HELA Joshs familj gav mig asfina födelsedagspresenter och jag bara ????? had many emotions). Så fint.
 
Anyhow. Idag har det, som bekant, varit måndag, och ÅH som jag älskar a good ol' Monday. Inledde dagen med att göra yoga (har tänkt börja med yoga i evigheter men tar mig aldrig för att börja på någon kurs så tänkte att jag lika gärna kunde börja hemma med en youtubevideo eller nåt), äta lyxfrukost och därefter byta lakan i sängen och städa lägenheten medan jag hade högljudd nostalgisk singalong till Fall Out Boy. Mmmm very good very good.
 
Om någon timme eller så ska jag iväg till Bermondsey för board game night hos Cal, Paul och Emma, imorrn är det Blades in the Dark igen, och på torsdag ska vi, Mats, Mats flickvän och Laura ha brädspelskväll igen. Som sagt. Peak living, alltså. Älskar att vara 52 år gammal och bara bry mig om saker som att dammtorka och spela brädspel och hur min fredslilja mår. Mmmmm.

I wanna show you my hidden tattoo that nobody ever gets to see but you

Alltså Halestorms nya singel är ALLT jag bryr mig om i hela universum för tillfället????? I have never felt more blessed and less straight honestly.
 
HOWDY FOLKS. Har inte ens varit så länge sen sist??? Helt otroligt. Don't get used to it.
Anyhow. Har fortsatt varit en väldigt wholesome tillställning sedan förra inlägget. Känns orimligt att ha en såhär hög baselevel av lycka och förr eller senare kommer ju något såklart komma och bryta det, men känner väl mest att man får hålla sig fast vid det medan det är här. Om jag nu måste bli miserabel igen någon gång i framtiden så skulle jag ju bli asirriterad på att minnas hur jag inte lät mig själv njuta fullständigt när allt faktiskt var så löjligt tillrättalagt och fint.
 
Anyhow. I torsdags hade vi Carcassonnekväll här hemma tillsammans med Cal, Emma och Paul. Vi kunde inte spela klart hela spelet (för att vi har literally 13 expansionpaket nu och det tar typ mer än 3 timmar varje gång nu hehehe), men det var tillräckligt för att jag och Josh skulle ha hamnat i femton olika komplicerade landskonflikter samt att de andra skulle ha tid att lära sig reglerna tills nästa gång så att vi kan get straight into it. Mmmmm älskar Carcassonne.
 
Fredag var en rätt lugn och fin dag - jobbade med Sophie på dagen, och spenderade kvällen med att spela Humans Fall Flat med Josh eftersom vi inte gjort det på länge och tror att vi börjar närma oss slutet (efter att bara ha spelat i typ två fkin år eller nåt). Jag hade hunnit glömma bort precis alla kontroller och var lika dålig på logiska pussel som vanligt (vilket är vad typ hela spelet går ut på), så kvällen bestod mest av att vi arbetade oss igenom mer och mer vin och Josh slet sitt hår över hur jag ramlade av banan hela tiden och inte förstod något av vad som hände, medan jag skrattade så jag grät mest hela tiden. Ramlade i säng framemot tre på morgonen någon gång, efter att till sist ha gett upp om att klara oss igenom nivåns sista steg.
 
Lördagen spenderade jag på ett stängningsskift på jobbet - Fernando slutade på jobbet rätt nyligen för att flytta hem till Spanien och en del av hans skift har inte blivit täckta än, så det var bara jag och Sophie och en oupphörlig hord av turister hela dagen. Var helt och hållet slutkörd när jag till sist pallrade mig hem och låg blickstilla på soffan i säkert en timme innan jag ens kunde forma ordentliga tankar igen, varpå jag more or less direkt fräschade till mig och åkte ut till Bermondsey för Emmas födelsedagsfest. Var en hel bunta folk där, både som jag redan kände och som jag aldrig träffat förut, och alla var precis lika mysiga. Pratade typ halva kvällen med en tjej som jobbade i publishing om hur folk alltid ser ner på kvinnocentrerade böcker, spionerade på grannar från Cal, Paul och Emmas excellenta people-watching-balkong, skrev en massa surrealistiska dagboksinlägg på Emmas skrivmaskin (vill ha en skrivmaskin SÅ MYCKET nu???? vet inte vad jag ens skulle ha den till men oh my god jag vill ha en omedelbart), och ramlade sedan hemåt framemot fyra på morgonen. Efter en sån lördag har jag knappt ens dåligt samvete över hur länge vi tog sovmorgon på söndagen, faktiskt. Låg och gosade till långt in på eftermiddagen innan vi bestämde att vi var tvungna att göra åtminstone något med dagen, och därmed gick direkt till vår bästa plan när vi vill göra något utan att faktiskt behöva planera något speciellt, och köpte med oss lite proviant och gick till Hampstead Heath för en brunchpicknick. I ett lusthus mitt i parken upptäckte vi att ett liveband spelade jazzcovers, så vi, som de äkta söndagsproffs vi börjar bli, spenderade därmed några timmar liggande i en hög i gräset i solen, dricka cider, äta frukt och lyssna på mysjazz. Fan vad vi har knäckt koden till livet i allmänhet, alltså.
 
Vid fem lämnade vi parken, sa hejdå vid tunnelbanan, och så åkte jag in till Shepherd's Bush för att träffa Francesca och se Mamma Mia 2. Vi drack bubbelte och catchade upp om allt som hänt (jag bara "yeah allt har varit rätt lugnt tbh du har inte missat något" och Francesca bara "här är alla 40000 livsomvälvande grejer jag har gått igenom lately" så YEAH), och såg därefter den ultimata feelgoodupplevelsen som är Mamma Mia. Den nya filmen var en total röra från en storytelling-perspektiv (typ hälften av allt som hände hade ingen betydelse för storyn och massa karaktärer hade inget syfte och det var bara A Series Of Unconnected Events), men ÅH den gjorde mig ju precis lika romcomigt cheesily glad som jag önskade. (Also Cher's cover av Fernando var HELT OTROLIG???? Kan inte Cher släppa ett ABBA-coveralbum typ OMEDELBUMS????). Sa hejdå till Francesca och fortsatte hemåt där jag och Josh kollade på vår nya bästa youtubekanal med ryska lifehacks innan vi gick och la oss.
 
Idag har, as per usual, varit min lediga måndag, och jag har varit i full gång hela dagen, pretty much. Steg upp typ så fort Josh gett sig iväg till jobbet vid elvasnåret och åt en otroligt mättande och allmänt lyxig frukost (belgiska våfflor och maple syrup och äggröra MMMMMMMM GOD BLESS SÅ GOTT), skypade med Elin en stund om senaste nytt (är alltid så mysigt att få catcha upp lite med henne jag måste verkligen bli bättre på att komma ihåg att skypa folk), och åkte sedan in till Soho för att ge blod. Blodcentralen var superbusy, så jag var där i typ två timmar totalt (vilket är typ dubbelt så länge som det brukar ta), men de har kakor och saft överallt så jag led inte något särskilt. Efter att ha tappats på lite blod och känt mig duktig och bidragande till samhället åkte jag hem igen och städade lägenheten och lyssnade på hela ABBA's The Visitors-album (som är SUCH A WILD RIDE för övrigt alltså herrejösses de borde varna för all the emotions it's gonna put you through). Blev precis färdig, och nu ska jag nog ta och spendera resten av kvällen tillsammans med Josh och kanske se om vi kan bli klara med sista nivån av Humans Fall Flat någon gång. Tills han kommer hem tror jag dock att jag ska fortsätta med redigerandet av Secret Star Service. YEAH YOU HEARD RIGHT. Har ingen inspiration till att skriva nytt men saknar ändå att skriva, och tänkte att till sist ge Secret Star Service den totalrenovering den förtjänar kunde vara den perfeka ursäkten att få skriva utan att behöva hitta på nytt. Plus att jag saknat karaktärerna SÅ MYCKET??? Älskar att vara tillbaka tbh. Håll tummarna att jag lyckas actually göra klart det, bara. Heh.

I write songs, I don't often pray, but I've never been so glad for the break of day

 
Hej igen! Jag vet att temat för de flesta inlägg på sistone har varit hur mysiga och wholesome de varit, men ONCE AGAIN har det varit väldigt mysigt och wholesome. Kanske mer än det varit på länge. Är liksom så orimligt lycklig på alla plan??? Får det ens vara såhär??? KAN man verkligen få leva ett liv där ingenting är fel??? Helt sjukt. 
 
Anyhow. Sedan vi hördes sist har jag mest firat födelsedag, basically. Min riktiga födelsedag var i torsdags, men firandet sträckte ut sig över basically hela resten av veckan, vilket passade mig alldeles utmärkt med tanke på att födelsedagar rent allmänt är en av mina bästa grejer. 
 
På min födelsedag samlade jag vad som för tillfället är mina allra nearest and dearest Londonfolk på min bästa pub (Josh, Mats, Olga och Joakim på Abbey Tavern i Kentish Town, med andra ord). Drack en massa gin, öppnade födelsedagspresenter (Olga gav mig ansiktsmasker samt en portmonnä och ett bokmärke som var precis så perfekt casually gothic som hon gör bäst av alla, Joakim gav mig ett vin som bara hette "Climbing", med ett kort som det bara stod "prima skinka" i, Josh gav mig alltifrån en asfin print på Mumintrollens hus som nu sitter i hallen och ser asfin ut, mer Carcassonne expansions, biljetter till Thorpe Park samt ett synnerligen hemmagjort IKEA-presentkort. Mats fullkomligt VANN presentgivningen dock genom att ge mig en Leonard Nimoy-vinyl från 1967 med en massa Star Trek-låtar om rymden på och som kan vara det allra mest pure jag någonsin hört). När vi tröttnat på puben fortsatte vi hem till lägenheten (mest så att jag ÄNTLIGEN skulle få visa Olga och Joakim hur jag bor). Vi drack mer vin och pratade om allt möjligt (och Joakim gav Josh den mest faderliga utfrågningen någonsin för att, som han sa "make sure this young lady is in good hands", vilket var............. EN UPPLEVELSE (Josh fick tydligen godkänt dock så all good)). Framemot morgontimmarna ramlade Olga och Joakim hemåt, Mats lånade gästrummet, och vi däckade vi med.
 
Spenderade fredagen med den sortens baksmälla som inte fick mig att må dåligt så mycket som att den mest gjorde mig typ ??? ledsen???, men jobbade med Sophie och drack en massa Pepsi, och därefter spenderade jag och Josh i princip hela kvällen med att dricka gin och spela de nya expansionpaketen av Carcassonne och ha SÅ JÄVLA ROLIGT för de nya expansionerna visade sig vara två av de allra bästa och gjorde allting typ 2000% mer intense och det var bäst. Jag passade även på att lyssna på min nya Star Trek-vinyl och fick spela den så många gånger jag ville since det var min födelsedag så därför spelade jag den cirka hela kvällen, till Joshs eventuella plågan. Hehe.
 
Pallrade mig till jobbet på lördagen, och eftersom vi hade vår IKEA-trip planerad till efter jag slutat så smsade jag Josh när jag slutade om vilken tunnelbanestation vi skulle mötas på. Istället fick jag ett "eeeeehhhh actually borde du nog komma hem en sväng först. Jag har en trevlig överraskning och en fruktansvärd katastrof", varpå jag såklart spenderade resten av min commute med att föreställa mig alla tusenmiljoner terrifying scenarios på alla grejer i lägenheten som gick sönder eller svämmade över eller började brinna. Kom hem allmänt anxious, klev över tröskeln med ett what have you done, och när jag klev in i köket fick jag reda på att överraskningen och katastrofen var samma sak, i.e att Josh hade bakat en jordgubbstårta till mig since jag sagt någon gång att jag alltid brukade äta det på min födelsedag när jag bodde hemma. Sån genuin överraskning att jag bara stod helt stilla och bara utbrast YOU BAKED FOR ME helt överväldigat innan jag slängde mig om halsen på honom. Alltså så fint ????? Såna här grejer är typ det BÄSTA JAG VET. Små gärningar som gör att man vet att folk både 1. lyssnar på random grejer man berättar, och 2. bryr sig tillräckligt för att återskapa det. Tvåtusen extra pojkvänspoäng right there alltså.
The main way to my heart is through jordgubbstårta det är sen gammalt.
 
Åt asgod jordgubbstårta (som med tanke på hur mycket han fuckat upp receptet borde varit en betydligt större katastrof men ändå), och åkte därefter ut till IKEA där vi köpte nattduksbord (inga fler uppochnedvända flyttlådor hallelujah!!!!!!), en massa mason jars att ha mjöl och kryddor i, nya glas, skålar och en massa annat ömtåligt, samt en asful låda med målade fåglar på som var så asful att vi absolut var TVUNGNA att ha den. Köpte potpurri och fyllde den med också, för att göra saker än mer ridiculous.
Vi är fan IKEA-proffs by now alltså. Åkte hem, dumpade grejerna, och åkte direkt ut till Bermondsey, där vi hälsade på Paul, Emma och Cal och spelade VR och drack öl och hade allmänna quality times tills två på natten och jag och Josh insåg att vi var tvungna att vakna typ vid nio nästa dag och förmodligen skulle sovit för länge sen, och skyndade oss på nattuben för att åka hem och lägga oss.
 
Söndag var Thorpe Park-dagen. Eftersom vi hade världshistoriens värsta dag när vi var där förra året (det regnade HELA. TIDEN och varenda bergochdalbana var stängd och tågen var inställda och det var en MESS), så var vi fullt beslutna att helt ersätta det minnet med ett nytt, bättre. Vi var väldigt framgångsrika tycker jag ändå. Trots att vi inte kom dit förrän ett (och parken stängde vid fem, heheehehe), så var vi supereffektiva somehow och hann typ åka allting vi hade tänkt oss. Thorpe Park har SÅ många bra bergochdalbanor och jag var all about it i allmänhet. Avslutade med att åka Tidal Wave, som är en Flumerideliknande grej fast vagnen orsakar en ACTUAL TIDSVÅG att FULLKOMLIGT dränka en (det var det genuint sjukaste jag varit med om jag tror fan jag blivit mindre blöt om jag badat honestly), vilket var rätt skönt med tanke på att det varit 29 grader varmt hela dagen. På vägen ut från parken åt vi varsin glass och såg på slutet av fotbolls-VMfinalen, och sket därefter att ta bussen från parken till tågstationen och gick istället en timme i solnedgången, höll varandra i handen, hade tumkrig och delade på vårt sista vatten innan vi hoppade på tåget hem.
Slutresultatet från vår färd i Tidal WaveVet inte hur bra det syns men jag var DRÄNKT.
 
Var allmänt färdiga när vi kom hem, men lyckades ändå skrapa ihop tillräckligt med energi för att bygga ihop våra nya nattduksbord, och därefter laga mat (TACOS - Josh gjorde verkligen ett bra jobb för att inkorporera min kultur i hela min födelsedag alltså), som vi åt på balkongen tillsammans med varsin enorm mugg gin & tonic som vi förtärde i ljuset av de tända ljusen vi införskaffat på IKEA dagen innan. Satt där i mörkret halva natten och njöt av sommarvärmen, såg på den perfekta halvmånen på himlen, lyssnade på mjuk indie, och satt mest helt tysta och bara DRACK IN hela omgivningen för att någon gång ibland bryta tystnaden för att mumla hur vi nog fan listat ut den exakta meningen med livet. Världen må falla i spillror i allmänhet, men jag har aldrig varit så bara överväldigande glad för att leva och kär i hela min omgivning. Och i Josh, såklart. Himla mycket i Josh.
Liksom. Titta på detta. En bra bok och tända ljus och en drink och så världens finaste britt som dyker upp för att pussa mig i håret ibland. Får man ens VARA såhär hashtag blessed.
 
Kraschade på soffan efter vi tagit oss av balkongen, och tog lång sovmorgon på måndagen innan jag pallrade mig upp och tog mig in till Soho för att gå till doktorn och skaffa p-piller. Har aldrig haft några innan eftersom hormoner rent allmänt har freakat ut mig en aning, men min mensvärk börjar bli allmänt ridiculous och om det här kan hjälpa then I'm all for it. Fick prata med en jättemysig sköterska och fick några bra starterpiller, och åkte därefter till Boots och fyllde på mitt sminklager innan jag åkte hem och städade huset, som blev klart just precis som D&D-gänget dök upp.
 
Spelade D&D hela kvällen (och dog nästan flera gånger alltså vet inte hur fan vi överlevt den här grottan såhär länge ens), och sedan dess har jag spelat Blades In The Dark igår (där vi bestämde oss för att skita i att stoppa the demon uprising och gå och råna en värdetransport istället för that's how we roll), och ramlat hem alldeles för sent på kvällen (är så glad att Blades In The Dark har fått mig att lämna huset oftare och hänga med nytt folk men Dalston är ju fan ett projekt att ta sig ifrån sent på kvällen tbh).
 
Idag har jag skypat pappa och Elin efter jobbet (och pratat om resan till Kanarieöarna i februari som pappa bokade precis och ÅHHHH jag är så TAGGAD på att bara ligga vid en pool med en drink i näven en hel jäkla vecka det kommer bli SÅ NAAAAJS), och sedan dess har jag mest gosat med Mewtwo (som är Ellies katt som, tillsammans med Ellie, bor hos oss den här veckan medan de lagar Ellies båt) (also allt känns så mycket mer RÄTT med en katt i huset? hur övertalar jag Josh att vi måste skaffa katt omedelbart pls assist), pratat med Ellie och druckit vin som hon tog med sig hem.
KATTGOS!!!! I MITT EGET HEM!!!!! GOD BLESS
 
Mmmmm det är ett fint liv alltså. Resten av veckans planer är relativit lugna by my standards - imorrn kommer Paul, Emma och Cal över för att spela Carcassonne (also sidenote ÄLSKAR att vi har börjat hänga med dem så mycket lately??? de är så himla mysiga where have they all been all my life), och på söndag ska jag och Francesca äta middag, catch up och sen gå och se Mamma Mia 2. Mycket taggad för alla dessa aspekter, faktiskt. Nu, däremot, tror jag att jag ska gå och ta ett bad.
LIVET, VA, FOLKS. L I V E T.