[Bild: Paris, Frankrike]
  Lua // Bright Eyes 
Halv ett inatt skickade Juni mig en ukulelecover hon gjort av den här låten. Lyssnade på den precis nu - dyngsur och trött nedbäddad i sängen tre på morgonen med regnet smattrande mot fönstret. Mest wholesome upplevelsen på hela kvällen, tror jag.
 
Hej där! Återigen är det mitt i natten, men för en gångs skull måste jag inte upp till jobbet imorrn. Lediga söndagar är fan livet, ändå.
Det har varit en bra lördag, all in all. Jobbade tillsammans med Olga och Fernando på ett vanligt kaotiskt lördagsskift som vi mest spenderade med att prata om skönhetsstandards i the gay community och huruvida Game of Thrones är tvåtusentalets svar på Dynasty. As you do.
Slutade framemot femsnåret, och hoppade därefter på tunnelbanan i frickin' evigheter för att åka till, som Olga kallade det, The Deep East, för att hälsa på Annalisa. Planen var att hon skulle ha en sorts hemmafest since hon är husvakt i ett asfint jättestort hus, men det var allmänt kort notis och alla blev upptagna i sista sekund, så i slutändan var det bara jag, Mats och Laura som dök upp. Det funkade dock i allas vår fördel, since Annalisa ändå hade lagat ungefär 400 olika fantastiska maträtter av alltifrån quinoa- och kycklingsallad till spenatknyten och sweet potato fries som vi åt halvt ihjäl oss på.
 
Drack vin och åt tills vi stupade, och spenderade därefter resten av kvällen med att hänga vid TV:n, turas om att välja Youtubevideor, gå på alkoholjakt i huset och äta skorpor som Annalisa hittat i ett skåp (var Pågen-skorpor och allting det var så himla fint). Bara pratade och såg på konstiga saker och mös rent allmänt. Väldigt odramatiskt, väldigt mysigt. 10/10. Eftersom det är helg går Night Tube hela natten (känns som sån ultimat lyx när man alltid går ut på vardagar och vackert får nöja sig med nattbussar) drog jag, Mats och Laura oss hemåt när det började bli kväll och vi alla mest satt och gäspade ikapp. Sa hejdå till Annalisa och hade sällskap en bit på tunnelbanan innan jag åkte hem till Camden, insåg att jag glömt mitt paraply hemma hos Annalisa, och kom till sist hem helt genomregnad. Känslan att få ta sig ur alla dyngsura kläder och i en torr pyjamas, borsta tänderna och krypa ner i sängen medan det fortfarande ösregnar mot fönstren är fan obeskrivlig. Bästa känslan i världen, easy.
 
Så, ja. Har haft en actual lördagskväll, för en gångs skull. Mycket najs. Imorrn är det söndag, och jag är ledig och ska hämta ut mina glasögon (AT LAST!!!!) och sen förmodligen pubhänga med Mats. Perfekt söndagsnöje, tycker jag nog.
Nu, däremot, ska jag fanimig tvärdäcka. Är helt förstörd.