Obsession // OK Go 
En vecka senare, och OK Go går fortfarande på konstant repeat dagarna i ända. Passande låttitel, med andra ord.
 
HEJ IGEN. Har inte direkt någon legitim anledning till min frånvaro den här gången. Har bara inte blivit av att jag kommit ihåg bloggen, typ? Oh well. Excuses, excuses.
Sedan vi hördes sist har jag i alla fall haft fullt upp, as per usual. Skulle från början ha dålig-film-kväll med Karim på tisdagen, men när han smsade under dagen och ställde in since han blivit sjuk var jag mest lättad över att det innebar att jag hade åtminstone en (1) ledig kväll i veckan utan några planer. Istället spenderade jag tisdagen med att ligga i badet i timtal och lyssna på en radiodokumentär om Ada Lovelace (som en del i mitt pågående livsprojekt att lära mig precis allting om alla som någonsin hade en koppling till Mary Shelley). Badade så varmt att brandlarmet gick igång när jag öppnade badrumsdörren. Heh.
 
Onsdagen var D&D-dag, som vanligt. Vi hade en lugn session för första gången typ sedan jag började spela, vilket var himla bra och hjälpte till att få mig att landa lite mer i min karaktär och allt sånt där. Vi gick på en marknad i en steampunkstad och mest hittade på allsköns upptåg, och även fast jag fortfarande tenderar att ta ett steg tillbaka och iaktta för att få lite mer grepp om hur spelet funkar och sådär, så blir jag liksom förvånad varje gång över hur jävla roligt det är? Ser fram emot sessionerna varenda vecka, liksom. Sånt perfekt kvällsnöje. Alla drog sig hemåt framemot kvällen, och jag spenderade därefter kvällen med att bli omkringsläpad genom lägenheten liggande på vardagsrumsmattan medan Josh drog runt mig i benen och sjöng I Can Show You The World från Aladdin-filmen.
 
På torsdagen träffade jag Mats för första gången sen min hemkomst. Vi hängde traditionsenligt på The Victoria och drack jack & coke och pratade om allt som hänt sedan sist, innan vi gick till en källare i Old Street och såg Francesca spela med sitt band, innan vi kramades hårt och skiljdes åt i kylan. Har saknat honom så mycket. Ska verkligen make an effort att träffa Mats oftare nu när vintern (förhoppningsvis) håller på att lämna London ifred. Han är så fin.
 
På fredagen var det halv snöstorm, och jag och Josh hade tågbiljetter till Manchester. Jag hade tvivel in i det sista att vi någonsin skulle lyckas komma på ett tåg (alla tåg var inställda eller flera timmar försenade och allt var allmänt kaos since inget får det här landet att krascha så brutalt som actual vinterväder). Euston station blev därutöver evakuerat under någon timme för en brand (???????), så jag stod i en iskall snödriva i en evighet innan Josh till sist lyckats ta sig från jobbet och kom och mötte mig lagom tills stationen öppnade igen.
 
Genom ett flertal mirakel (eller förmodligen mest för att Josh är den singular mest tursamma personen jag någonsin träffat), kom vi ner på perrongen precis lagom tills ett tåg till Manchester dök upp, och blev upphämtade av Nat och Jago på Manchester Piccadilly flera timmar innan vi egentligen skulle ha kommit dit (eftersom vi egentligen hade biljetter till ett senare tåg men de senare lyfte tidsrestriktionerna på biljetterna eftersom alla tåg var så försenade och allmänt kaos). Åkte hem till Jago's lägenhet, träffade hans flatmate Tom (som jag hört SÅ mycket om och äntligen fick put a face to the name of), och spenderade resten av kvällen med att dricka gin och se på ett flertal märkliga Youtubevideor innan jag och Josh somnade allmänt wholesomely ihoptrasslade på bäddsoffan i vardagsrummet.
 
Inledde lördagen som vi tenderar att inleda så många helgdagar vi kommer åt - aka med brunch. Gick till Northern quarter (som är typ Manchesters hipsterkvarter om jag förstått saken rätt), och inledde dagen starkt med fry-ups och cocktails. Promenerade runt staden i allmänhet några timmar - browsade vinyler, gick en runda på ett asfint bibliotek fullt med gamla, sällsynta böcker inhyst i en gammal kyrkliknande byggnad (och jag kände mig som ett barn på julafton, såklart), och avslutade touren med att dricka Prosecco i en liten källarbar tillsammans med lite fler Manchesterfolk som jag också bara hört en massa om och aldrig träffat.
Alltså TITTA PÅ DETTA. Älskade det här stället så himla mycket KAN MAN FÅ BO HÄR FÖR EVIGT ELLER.
 
Därefter återvände vi till Jagos lägenhet, där vi mötte upp Annalisa (som hade kommit till Manchester för att jobba över helgen så det var världens added bonus att få lite kvalitétstid med henne också), åt lite, och snart blev anslutna av Nats kompisar från universitetet, som också kommit upp för att fira henne och Jago.
Jag och Annalisa tog en uppsjö av drunken selfies under kvällen och de är även de enda bilderna jag har från hela kvällen, så you know. Himla gullig bild, dock, så there's always that.
 
Var najs att träffa alla hennes kompisar och se vilka det är hon hänger med hela dagarna (verkar som ett generellt tema för helgen, to be honest, att träffa folk jag tidigare bara känt genom anekdoter). De var himla mysiga allihop, även fast det kändes lite surrealistiskt varenda gång jag mindes att de allihop bara var precis 18 år (förmodligen mest för att jag i mitt eget huvud knappt ens är 18 än). Var liksom som att se in i sin egen dåtid, utan att riktigt ha insett förrän då att jag utvecklats sen dess, you know. (Cue plötsligt insikt att det är fucking FEM ÅR SEN jag var 18 i år. Herrejesus hur gick det här ens till).
 
Anyhow gick vi ut i Manchester och hängde på allsköns barer och pubar, beställde tonvis av billiga drinkar (Manchester är en BILLIG DRÖM allt alkoholhaltigt kostar typ £4???? är i himlen???), och upptäckte på tok försent att jag inte hade ätit speciellt mycket innan vi gick ut, och när vi tagit oss tillbaka till lägenheten spenderade jag resten av kvällen med att kräkas hejvilt som, well, någon sorts artonåring. Där fick man för att man för en gångs skull skulle få vara gammal och världsvan. Att man aldrig lär sig, va. Oh well. Somnade i Nat och Jagos säng framemot tvåsnåret, och vaknade dagen efter med lätt huvudvärk men var mest sur över att jag inte haft sinnesnärvaro att enjoy kvällen lite mer (det var tydligen någon edgy supertrashy 2005-emobar involverat framemot fyrasnåret dessutom som jag också missade??? skandal alltså). Har ju mer eller mindre gått i dvala under vintern och går nästan aldrig "ut" längre, så you know. Himla typiskt att inte ta vara på tillfället, mer än något. Oh well. Så fort det blir vår ska jag fan get back into parties så det står härliga till. Och inte kräkas ALLS. Så det så.
 
Söndagen startade som sådana söndagar oftast gör. Alla kom uppkravlande från sina respektive sovplatser och gjorde sig långsamt i ordning och åt bacon och hällde i sig apelsinjuice. Nats unikompisar stack iväg på något sorts quest (vet att det här kommer få mig att låta som den absolut äldsta personen i världen men alltså???? deras energinivåer var helt orimliga medan jag satt där och inhalerade apelsinjuice och kommunicerade bara genom mumlanden till långt in på eftermiddagen ??? blir provocerad när blev man såhär gammal egentligen). Vi stannade kvar i lägenheten några timmar och såg på Coronation Street (som ett extra bevis på hur uråldriga vi är, antar jag).
 
Så småningom gick jag, Josh och Tom till puben en sväng eftersom Manchester United skulle spela nån match Tom ville se. Jag och Josh diskuterade mest alla spelares roliga namn (en av dem hette legitimt Drinkwater i efternamn ???? har så många frågor), innan vi lämnade Tom till resten av matchen medan jag och Josh gick på en liten tur runt i resten av Manchester som jag inte sett innan. Manchester var mycket tommare än jag trodde - vilket ju kan bero på att det var rätt kallt och regnigt och allt), men känns annars rätt mycket som London i allmänhet. Försökte föreställa mig hur mitt liv skulle se ut där om jag och Josh flyttar dit om några år (som vi tänkt). Tror det skulle kunna bli a good time. Allt känns ganska likt London, fast mycket billigare och lite mindre hysteriskt stressigt. Så, ja. Vi får väl se hur det blir med det där.
 
Gick ut till en pizzarestaurang på kvällen som en sista send-off, och kramade därefter alla hejdå innan vi gick tillbaka till Manchester Piccadilly och vårt tåg hem och jag prompt däckade i Joshs knä och sov hela vägen hem till London igen. Det var en så himla mysig helg (som jag vill göra om someday soon även fast jag inte har en helg ledig igen på typ två månader framöver), men det märktes att jag verkligen inte varit out and about och socialiserat på ett bra tag.
 
Påminns bara om det faktum att det ju faktiskt bor en liten introvert inom mig emellanåt nuförtiden, men då och då minns jag att oavsett hur mycket jag nuförtiden älskar att hänga med folk, så tar det fan en del ur en. Ramlade direkt i säng så fort vi kom hem till lägenheten igen, och jag har sedan dess spenderat tolv timmar i sängen, gått till Sainsbury's och handlat lyxfrukost och ingredienser till att baka banan-och choklad-muffins (när vi lämnade London var det minusgrader och flera decimeter snö och idag är det elva grader varmt och alldeles vårigt i luften och det är så jag blir gråtfärdig OH HOW I MISSED THIS). Getting back to it, folks. Den här veckan verkar dessutom något mindre totaluppbokad, så det är ju rätt najs, också, faktiskt.
 
Anyhow. Nu har jag spenderat precis hela dagen hittills liggandes i soffan, så det är väl dags att sätta igång med de vanliga måndagssysslorna och få det här lilla huset städat och lite muffins bakade. Måste casha in lite vuxenpoäng efter helgen som varit, ju.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress