moixa -

Her Words Destroyed My Planet // Motion City Soundtrack

Återupptäckte Motion City Soundtrack på min sommarspellista medan jag städade idag, och herregud, hela den här skivan är ju något av det mest nostalgiska som finns. Fortfarande such a tune också???

Hej igen! Ber om ursäkt för min frånvaro, men ärligt talat är den här bloggen ju mer ett personligt arkiv än något någon faktiskt LÄSER, så tror inte det ställt till med någon alldeles för stor katastrof.

Anyhow. Har varit busy busy sen sist, i vilket fall.

Förra helgen var det ju som bekant påsk, och jag fick finbesök av mamma som skulle fira sin födelsedag här hela helgen. GUD vilken bra helg!!! 10/10 på alla sätt verkligen. Älskar ju vilken ursäkt som helst att få snacka massa skit med mamma och äta god mat, och det var i princip allt vi gjorde hela helgen. Hängde på min lokala pub och åt en så ORIMLIGT god friterad kyckling och pratade om livet, hade afternoon tea på The Wallace Collecton och pratade om livet, åt rövgod stek med bearnaisesås och drack billiga cocktails, och pratade lite mer om livet. AH SÅ BRA.

På lördagen hade jag tagit ledigt från jobbet, och jag och mamma tog tåget till Sudbury tidigt på morgonen för att jag ÄNTLIGEN skulle få introducera mamma för Joshs familj. Hon fick träffa hela gänget samtidigt eftersom hela bunten var i Sudbury för att fira påsk, vilket ju var allmänt ultimat, och vi åkte allihop ut till ett gammalt tudor-slott där de hade ett påskfirande där en massa skådespelare låtsades vara tudor-folk och var utspridda i slottet i full färd med klassiska tudor-aktiviteter som man kunde gå och kolla på, vilket var allmänt najs (och lärorikt!!!!!)

Jag och Josh blev genast alldeles för investerade i påsk-quizet, och spenderade dagen med att springa runt i helt ORIMLIGT fina miljöer och leta frågesvar, klappa ENORMA grisar (såg den absolut STÖRSTA grisen jag någonsin sett och kan fortfarande inte komma över det alltså den var stor som en fkin TRESITSSOFFA i just????), och när vi hade tröttnat åkte vi allihop hem till Joshs hus där hans mamma lagade orimligt god mat och vi gråtskrattade över konstiga familjehistorier ända tills det var dags för mig och mamma att ta tåget hem till London igen. SÅ himla fint att äntligen få presentera mina båda familjer för varandra, alltså.

På söndagen, när alla affärer i hela stan ändå var stängda, åkte jag och mamma till Wallace Collection (aka en av Londons bästa små gömda hemligheter) och såg på gamla rustningar och målningar och den här bjässen, som är min personliga favorit. Den mest kompletta hästrustningen (av bara tre stycken totalt) från 1500-talet!!! Inte dåligt minsann!!!

Och så passade vi på att äta afternoon tea (eventuellt en av Storbritanniens allra bästa uppfinningar måste jag nog tillstå) i Wallace Collection's super-fancy café. Fick ändå afternoon tea med bubbel för helt rimligt pris! Det gillar vi. Finns ju inget som att äta tonvis med clotted cream och små smörgåsar och bli lite salongsberusad på Prosecco klockan halv tre på eftermiddagen, liksom.

På måndagen var det mammas födelsedag, så jag väckte henne på morgonen med sång och presenter och champagne som en av hennes kompisar skickat till mig att ge till henne (vilket fick presenthögen att se mer imponerande ut så att jag kunde casha in på det hela också vilket ju var himla bra). Drack champagne och åt cupcakes till frukost, innan vi åkte in till Westfield och shoppade en sväng (vi båda hade de allra största spenderbyxorna på och köpte ASMYCKET grejer båda två vilket kändes väldigt framgångsrikt), innan vi åkte till Marylebone och fick massage på ett ställe jag bokat som födelsedagspresent. Fan att man inte bokar massage oftare alltså. Kände mig som en ny person. Efter vi var klara där gick vi och köpte varsin frappuchino, och promenerade hemåt i solskenet i ett London som fortfarande var ganska påsk-öde. Mmmm väldigt mysigt.

Avslutade födelsedagsfirandet med att bjuda mamma på restaurang (igen - SÅ MYCKET GOD MAT BLEV ÄTEN DEN HELGEN ÄR FAN AVIS PÅ MY PAST SELF). Vi åt asgod stek och drack vin och till efterrätt frågade vår servitris om jag ville äta min portion cheesecake direkt från plåten eftersom det bara var en portion kvar i den. Och det ville jag ju såklart. Älskar att det alltid är mig de frågar. Måste ha nån sorts glupsk aura, tror jag.

Promenerade hem genom ett ljummet Soho och jag upplevde samma konflikt inombords som alltid när jag går genom centrala London på sommaren - ett överväldigande vrede på alla långsamma dumma turister överallt, och en lika överväldigande kärlek till den här stan och hur vacker och mysig den är och hur lyckligt lottad jag är som får bo här vareviga dag.

Kom hem och pratade lite med Josh och George som båda kommit hem från sina påskfiranden, och så ramlade vi i säng, allmänt färdiga.

Var en relativt lugn vecka efter det - spelade D&D, åt påskgodiset mamma lämnat till mig och Josh när hon var här (GUD vad man saknar riktiga svenska påskägg alltså), och såg på Star Trek, mest. I lördags hade jag jordens längsta jobbskift (har haft öppningsskiftet på lördagar hur länge som helst vilket är det kortaste skiftet på hela veckan, men nu har jag haft det så mycket att jag kände att det nog var dags att någon annan fick gå hem tidigt för en gångs skull), med en miljon människor och dryga turister, och inte nog med det så slutade kassaapparaten funka typ en halvtimme innan stängning, när affären fortfarande var fullproppad (lyckades kasta ut allihop kanske en kvart efter att jag insåg att jag inte kunde öppna kassan men bara under den kvarten tog vi över hundra fkin pund alltså det här STÄLLET är helt ORIMLIGT).

Fick till sist bara lämna kassan att bli fixad av Joakim dagen efter, och allmänt slutkörd och matt i precis hela kroppen, tog jag därefter tunnelbanan till Bermondsey och månadens Gourmet Society-möte (aka sekten jag, Josh, Paul, Emma, Ted och Cal grundat där vi låtsas vara rika viktorianer och möts en gång i månaden för att dricka fancy vin och äta fancy ost och leva vårt bästa liv). Blev inrullad i vardagsrummet av Emma på en kontorsstol till applåder, och så fick jag kvällsmat och Prosecco och vi spelade Betrayal at House on the Hill och därefter var allt bra igen.

Framemot midnatt åkte vi ut till en jazzklubb i Peckham där vi drack billig öl och dansade till funkband till tre på morgonen, när jag, Paul och Josh tog en Uber hem till Paul och Emma med ambitionen att sitta uppe och se på soluppgången, men såklart istället somnade precis innan solen gick upp fullt påklädda i soffan. När vi alla vaknade till liv igen framemot tolvsnåret dagen efter insåg jag hur längesen det verkligen var sen jag vaknade på någons soffa i gårdagens smink. Fördelen med att bo i huset där de flesta fester äger rum nuförtiden, antar jag. Kändes nästan lite exotiskt.

Vi var alla helt slutkörda (NÄR blev jag såhär gammal egentligen???? herregud), och efter Paul (som jordens största hjälte) svängde ihop en storslagen English Breakfast till oss allihop, spenderade vi hela resten av söndagen hopkurade i soffan och såg på alltifrån konstiga japanska stop-motion serier om en tjej som bodde ihop med två björnar, till flertalet avsnitt av alla möjliga olika Star Trek-varianter. Slumrade på Joshs axel i soffan tills jag insåg att klockan redan var halv nio på kvällen, och vi sa hejdå och drog oss hemåt, där jag äntligen sminkade av mig och vi båda tog kanske årets mest välbehövliga bad innan vi ramlade i säng i högsta grad osövda.

Vaknade imorse efter att ha sovit i fjorton timmar i sträck. Antar att det är så man vet att man börjar bli vuxen på riktigt. Oh well. Åt frukost, och gav sedan huset en väldigt välbehövlig storstädning. Förra måndagen var ju mammas födelsedag, så jag hade inte städat på två veckor och herrejissus det märktes verkligen. Var otroligt terapeutiskt att få ordna upp kaoset en aning och äntligen få allting skrubbat och iordningplockat. Ahhhhh bästa känslan alltså.

Anyhow. Veckan ser någolunda lugn ut as it stands, faktiskt. Ska skypa pappa ikväll, imorrn kommer Ellie förmodligen över för en klassisk låna-tvättmaskinen-och-se-på-tv-kväll, på onsdag är det D&D (pray for us att vi kan få det här jäkla uppdraget gjort innan vi blir utkastade ur staden för jag får PANNE på detta), på torsdag ska vi ÄNTLIGEN se säsongsfinalen av Star Trek Discovery (finalen har varit ute i typ TVÅ VECKOR nu jag får PANIK), och på söndag ska hela gänget till vad som dubbats "the start of summer hang" i Nomadic Gardens (vilket basically mest innebär att gå till en kombinerad park/konstutställning och dricka öl sittande på olika missmatchade möbler och snacka skit tills alla får solsting). Ska bli himla mys, tror jag nog.

The things that used to mean so much to me...
have gone the way of dinosaurs, hopes and dreams, and everything