My bag is ripped and worn, but then again so am I

Fredagen är ankommen (inte för att det betyder speciellt mycket för en som jobbar i retail men ändå), och det har mestadels varit en bra dag, med det enorma undantaget att Leonard Nimoy, som spelade Spock i originalserien av Star Trek, dog idag och jag har gått runt med ett hjärta i bitar sedan dess, inte bara för att Star Trek är en av mina favoritserier och Spock en av mina favoritkaraktärer, men för att Leonard Nimoy var en sån underbar människa som ville alla så väl och var så snäll och omtänksam och bara precis en sån människa världen behöver fler av. Var väl kanske ingen överväldigande överraskning med tanke på att han var både sjuk och över 80, men vafan. Vissa människor borde få lov att vara odödliga.
 
 
 
Har bytt ut mitt Mighty Boosh-citat på min svarta tavla. Nu står där bara "live long and prosper". Kändes lämpligt.
 
 
I vilket fall. För att återvända till lite trevligare domäner än det faktum att folk jag älskar fortsätter dö (först Rik Mayall och nu Leonard Nimoy SLUTA STOPP), så har dagen i övrigt faktiskt varit väldigt bra.
Jobbade i Notting Hill tillsammans med Kadri. Vi hjälptes åt att laga ett trasigt bord (skills) och spenderade sedan rätt mycket tid åt att hänga runt kassan, dricka te och bläddra i tatueringsböcker och kritisera de tatueringar vi tyckte var fula (affären var väldigt lugn, behöver jag väl knappast påpeka). Hade en konstig kort dag idag, så redan vid två var min arbetsdag över (lyxen alltså !!!) och jag kunde säga hejdå till mina kollegor och gå ut i solen och ta tunnelbanan till South Kensington och Victoria & Albert-museumet. Hade tänkt gå till Natural History, men pratade med Caroline precis innan jag gick och hon trodde jag skulle gilla V&A mer, så då tog jag den rekommendationen helt enkelt.
 
Och WOW så fint det var, alltså!
Bildbevis som följer:
 
 Entréhallen. Inte helt fel sätt att välkomnas.
 Muséet hade även en innergård med en liten damm som var cirka det finaste någonsin
 Där fanns en hel utställning om mode genom tiderna. Tror jag spenderade lika mycket tid där som i resten av muséet sammanlagt. Så jäkla intressant alltså.
 Bröllopsmode från förr.
 På övervåningen kunde man skymta utställningen om bröllopsklänningar genom tiderna, men den behövde man betala för så det sållade jag snabbt bort. Fick kika lite mellan spjälorna istället.
 Ett urval av saker från Dior's början
Kläder genom tiderna: Hej 70-talet!
 T-shirts genom historien hade en egen liten monter. Hur bra.
 Därefter förflyttade jag mig till den asiatiska utställningen, som var inhyst i världens mysigaste lokal och full med coola gamla saker.
 Denna prylen kan man tydligen göra eld med ??? Cirka den coolaste tändaren någonsin.
 Därefter kom lite fler skulpturrum, bland annat detta, med dekoreringar från kyrkor. Blev snabbt mitt favoritrum. Så himla storslaget vackert.
 Sarkofagdekoration.
 Ett litet urval av altartavlor. Fick lite hemlängtan när jag påmindes om altartavlan i kyrkan därhemma.
 I ett rum hade någon hängt upp en enorm blå-grön gummipryl. Ingen aning om vad det var, men oh well.
 Den här hängde i taket med ungefär 0 kontext. Hoppas det var en piñata som någon senare skulle slå i bitar.
Spatserade runt ett par timmar i muséet innan jag tog en sväng upp i friska luften och hittade ett museum (tror jag det var i alla fall ???) som såg lite ut som Hogwarts. Bestämde mig för att se mig omkring därinne också at some point, och så hoppade jag på tunnelbanan igen.
 
Hoppade av vid Baker Street för första gången sedan första gången jag var i London på min födelsedagspresentweekend efter jag fyllt 18, och att vara tillbaka på precis den platsen där jag för första gången steg ut i London och såg en röd buss susa förbi och insåg att jag faktiskt äntligen var där, var en väldigt bisarr men väldigt fin känsla. Minns fortfarande så himla tydligt hur det ösregnade men hur jag inte ens kände det för att jag var så sjukt lycklig över att vara där. Och nu bor jag där. Fint hur livet blir ibland.
Gick lite vilse (som vanligt), men till sist hittade jag vad jag letade efter - detta stället:
DET FINNS EN SVENSK AFFÄR I LONDON !!!!
Steg in genom dörren och blev hälsad på med ett "hejhej" av kassörskan och överallt var det Ahlgrens bilar och Kexchoklad och knäckebröd och riktiga ostbågar och Bregott och Kalle's kaviar och allt annat jag saknat här i underbara men i vissa fall otroligt deprived London. Köpte Kexchoklad, en Zooklubba och en tub kaviar (eftersom den jag tog med mig hemifrån efter nyår i princip är slut), och gick hem glad i hågen över att ha hittat ett ställe som kan dämpa åtminstone en aspekt av hemlängtan.
 
Kom hem till lägenheten helt slut - hade gått omkring större delen av dagen, hade ungefär 4 timmars sömn under bältet och hade inte ätit mat sedan frukost (V&A gjorde liksom att jag glömde bort att lunch är en grej man brukar ha mitt på dagen). Låg på sängen en stund, fick reda på Leonard Nimoy's bortgång, och värmde en pizza med ett hjärta som gjorde ont.
 
Spenderade en timme eller två med att se lite på Star Trek - det kändes lämpligt - och en stund därefter ringde mina kära päron på Skype så vi kunde prata ikapp lite efter alldeles för lång frånvaro. Pratade med dem om min pengaångest och mina berättelser och universitetstrubbel och de bara lyssnade och hjälpte och fick allt att kännas bra igen sådär som bara ens mamma och pappa kan göra. Har nu sort-of skissat upp en idealplan för min framtid - drömmen är tre år i Lund för att plugga mänskliga rättigheter (probably med fokus på typ hbtq/kvinnors rättigheter), ett år i Edinburgh för att plugga publishing på ett universitet där, och därefter har jag bott i London, Edinburgh och en större stad i Sverige, och så kan jag bestämma mig därefter vilken av ställena jag gillar mest och sen stanna där och skaffa jobb och SETTLE DOWN och allt det där vuxna hemska (och med settle down menar jag inte två barn och white picket fence utan snarare en fin lägenhet, en egen TV, fast jobb och en fransk bulldog). Så ja. Känns rättså bra, det här. Får bara hoppas att universiteten jag vill läsa på kan vara lite tillmötesgående och släppa in mig, också.
 
Så, ja. Det har varit dagen, det. Finns inte direkt mycket mer planer för dagen förutom att blasta min nyskapade spellista benämnd Poptrash - fylld med studsig popmusik och matchande min Indietrash-lista. En lista för när jag är glad, och en för depp/skrivande. Love me some pop när det har varit en bra dag.
 
 
ALSO - MINDRE ÄN TJUGOFYRA TIMMAR TILLS JAG 1. SKA SE ANDREW MCMAHON LIVE 2. SKA VARA I SAMMA BYGGNAD SOM MIN FAVORITYOUTUBER (SOM OCKSÅ SKA SE ANDREW MCMAHON WOULD U BELIEVE IT). ÄR TAGGAD BEYOND WORDS.