2012-03-31 ~ Where your name is written in the sand

My soul is broken
Streets are frozen

I can't stop these feelings melting through

And I'd give away a thousand days
Just to have another one with you

*

Okej, det blir bara ett kortkort inlägg idag, eftersom jag har lite stuff jag måste göra. Om typ en halvtimme-timme ska jag bort till Linnéa för en filmkväll med typ tolv-tretton pers, och stanna över natten. Kommer förmodligen bli roligt - vi brukar aldrig ha något problem med att roa oss ^^.

För övrigt kom ÄNTLIGEN musikvideon till Simple Plan's låt Summer Paradise ut idag. Den är bra, även om jag saknar deras elgitarrer :3. Äsch, de har akustiska iaf, jag få klara mig. Blev i alla fall väldigt, väldigt avundsjuk på den där de flummade runt i Karibien och hade det gött. Jag vill också dit! (Och speciellt om det är i sällskap av SP...).
Har inte fått speciellt mycket gjort idag, förutom att packa, duscha och elvafika med familjen, så jag ska lägga ut länken till den superhärliga musikvideon och sedan gå och göra något vettigt ^^
Här har ni den!
http://www.simpleplan.com/summerparadise

Här har ni lite screenshots från videon!

Jeff Stinco :D

Chuck Comeau!

Seb Lefebvre :3

Stackars Pierre i en väldigt märklig outfit. Jag klagar dock inte :3

David Desrosiers :D

Haha 8D ukulele! <3

Vi hörs!

2012-03-31

It's not on me, it's all on you
There comes a time to speak the truth
So you can see me when I leave
Walk over you
All over you

*

Så, jag tror inte det blir så mycket till inlägg idag. Är trött, och vill hellre skriva på Hey There, Delilah än på bloggen. Anyway, jag vet att jag ändå inte kommer kunna hejda mig när jag väl har börjat, så vafan. Here we go.
Så, dagen har varit utmattande, men kul. Hela klanen gick på The Hunger Games, och innan dess lullade vi runt ett par timmar på stan och pratade och skrattade en massa efter att ha gått typ två-tre timmar i skolan. Det uppskattas alltid! Dessutom är det ju nu påsklov, vilket uppskattas ännu mer! Så skönt (och dessutom, när påsklovet är slut så är det bara en vecka kvar. Helt. Sjukt)!

Filmen var bra - den översteg mina förväntningar faktiskt. Var glad över att mycket i filmen stämde överens med boken - förutom att typ ingen karaktär såg ut som de gjort i mitt huvud, men det är väl förmodligen ett ganska tufft mål att uppnå, så jag får väl överleva.
Jag och Malin hade en stor diskussion efteråt angående hela Gale vs. Peeta- grejen. Malin var mer ett Gale-fan, medan jag var lite mer för Peeta. Eller, jag vet inte. Jag gillar båda karaktärerna, men jag var nöjd med hur serien slutade, så jag antar att det gör mig till ett Peeta-fan. Typ.


Det smått nollställda ansiktsuttryck som Peeta bär typ mer eller mindre konstant från första stund man ser honom tills de kommer in på arenan roar mig dock något enormt :3

Dagens låt: En låt till från The All-American Rejects, tänkte jag. En som jag verkligen fallit hårt för, av många anledningar. Framför allt tack vare de helt fantastiska elgitarrerna! Gaah, jag får gåshud varenda gång jag hör introt! Låten heter Walk Over Me, och det är mer eller mindre omöjligt att lyssna på den utan att börja trumma takten med någon kroppsdel. Helt underbar.
http://www.youtube.com/watch?v=6Z_3mMiyHko

Nej, nu ska jag nog skriva lite och ladda upp inför imorrn - filmkväll hos Linnéa med hela klanen och några till. Får se hur många madrasser man kan få plats med i ett vardagsrum ^^

2012-03-29 ~ I'll burn both ends until my fire's out

Take me back
Down a dirty road
Where it went we didn't care to know
A glory night is a story saved
Mark the chapter
But turn the page
Always keep, to kids in the street
When we were kids in the street
*

Så, idag har varit ganska så awesome, faktiskt. För det första ersattes det fasansfulla beep-testet med en teoretisk uppgift på gympan ("teoretiskt" har aldrig låtit så vackert som då), och när vi kom till engelskalektionen upplyste vår lärare oss om att de som var klara med uppgiften kunde gå hem. Jag lämnade in mitt häfte om brittisk komedi igår, så jag, Linnéa och Malin kunde avsluta dagen halv tolv. Helt fantastiskt! Kunde ta 12.12-bussen hem, vilket innebar att jag var hemma i huset vid halv två istället för halv fyra. Det var värt att hoppa över torsdagsfikan för det (och dessutom ska vi ju ändå fika imorrn innan bion). Väl hemma sparkade jag igång lite awesome musik, städade och försökte sedan ringa sommarjobbsmänniskan för att få reda på lite mer om mitt sommarjobb. Upptaget. En del av mig ville att hon skulle svara, så jag kunde få det överstökat (hatar verkligen att prata med folk i telefon..!), medan andra halvan var glad att jag slapp. Får försöka på måndag eller tisdag igen. Vi får se. Måste visa mitt engagemang, i vilket fall.

Fick även ett A på naturkunskapsprovet, så det gjorde mitt leende lite extra brett idag.

Något annat som gav mig ett sällsynt muppigt flin var den här kommentaren, som landade på min blogg typ igår eller i förrgår (alla mina mejl som sa till mig att jag hade kommetarer hade förpassats till skräppost-foldern i inboxen, så jag såg dem inte. Skräpmejl. Phö...), när jag hade lagt ut inledningen till Hey There, Delilah:



Blev helt orimligt glad över detta. Tack så mycket! :D
Som jag sagt innan - en komplimang till mina berättelser är det enda som behövs för att charma mig :3
För övrigt, tack detsamma! (Hon skriver jättebra hon också nämligen - om  ni inte tror mig, så kika in på http://settheworldonfire.blogg.se/, hennes skrivarblogg. Där har jag spenderat mååånga timmar ^^)

Beröm gör mig alltid så inspirerad att skriva, så jag tror jag ska göra det nu, fast den där jäkla matten skriker på mig. Blä.

Dagens låt: En annan bra sak som hände idag var att The All-American Rejects nya album Kids In The Street kom ut på Spotify idag. Yay! Har längat hur länge som helst efter det, och det gjorde mig inte besviken. Det är väldigt speciellt, dock, inte så likt det de brukar göra, men jag tror jag kommer falla för alla låtar när jag har lyssnat på dem ett par gånger.

En låt som jag älskade från första stund, var dock titelspåret Kids In The Street. Temat på den ger mig lite MCR's Kids From Yesterday-vibbar, den där nostalgiska känslan, och jag älskar den verkligen, även fast den, som sagt, är ganska speciell. AAR har lyckats igen, helt enkelt.
Här har ni den!
http://www.youtube.com/watch?v=21maszdltGc
Så. Bra.



Nej, Delilah och Josh, här kommer jag! :)