I like you, and I loved him, we could have been the best kind of friends

Dodies nya EP släpptes igårnatt och jag kunde inte ens lyssna på den när den släpptes för att varenda låt var TOO RELATEABLE. Tänk att hela det där jäkla albumet var skrivet specifikt för mig, ändå. Also vilken jäkla TUNE den här låten är. Vafan.
 
Hejhej! Fredagen har kommit och gått, och tror ni på mig om jag säger att det varit en lugn och fin dag? I know right. At last kom det en paus i all denna galenskap. Jobbade stängning tillsammans med Slawo (som ska jobba i Blenheim då och då framöver it seems), och vi gjorde leveranser, bondade över hur jobbiga lägenhetsagenturer är, och han bjöd in mig till att prova på ljudterapin han håller på med vid sidan om (sån där grej med stora skålar som man sätter på olika ställen på kroppen och slår på så att det går ljudvågor genom kroppen som tydligen ska vara bra och jag är osäker på om det funkar men är tillräckligt intrigued för att vilja prova ändå). Very nice.
 
Slutade vid sjudraget efter att ha slängt ut en hel bunta turister som kom in precis när klockan var sju och jag bara "sorry we're closed" och de bara "we're just taking some pictures" och jag bara "no I mean WE'RE CLOSED NOW" och jag insåg inte att jag 100% hade gått in i mitt Bernard Black-mode förrän jag efter det vände mig mot två asiatiska turister som stod vid kassan och de nästan SKYGGADE.
Så fort jag går på obetald tid blir jag Bernard Black omedelbart, basically.
Bildresultat för bernard black gif
Actual picture av mig omedelbart efter klockan 19.00.
 
På vägen hem stannade jag till på blomaffären på hörnet på Ladbroke Grove och köpte tre orange:a gerberas för ett pund (det är samma blomaffär jag fyndade vår billiga solros i också. Har gjort så himla mycket fynd där på sistone - älskar det där stället) och åkte med min lilla bukett hem på tunnelbanan och kände mig allmänt wholesome.
Titta så fint! Matchar perfekt med köksbordet (och våra 72 plastdinosaurier som 100% väger upp för det vuxna i att köpa snittblommor till köksbordet alla i det här huset är 5 år gamla och plastdinosaurier är bäst ok)
 
Kom hem, gjorde kvällsmat i form av äggröra och kaviarmackor (köpte sex ägg och en limpa bröd för under £2 så har basically täckt kvällsmaten för resten av veckan FEEL FREE ATT KALLA MIG EKONOMISKT GENI OM NI VILL) och hälsade på Nats syster och hennes kompis som är i London och hälsar på och bor hos oss över helgen (eftersom Josh är iväg hela helgen bor de i hans rum alltså att åka från Stockholm och direkt till 1. vårt trash palace till lägenhet, och 2. Joshs absoluta KAOSRUM alltså herrejösses stackarna. De har åtminstone hans asbekväma säng så det är väl alltid något I suppose).
 
Spenderade sedan mesta delen av kvällen med att se om gamla avsnitt av The Mighty Boosh (glömmer emellanåt bort hur mycket jag älskar den där serien men blir påmind varenda gång jag ser om den alltså honestly är så glad att jag hittade den serien så tidigt och att den låg till så stor grund för min generella smak i kultur och min personlighet i allmänhet??? älskar att den serien har haft en så avgörande roll i mitt liv älskar att den är en av grundstenarna i den jag är aaaaah den där serien är fan ALLT älskar den så mycket), och skrev lite på Fantastic Pizza Party som mest blev meningslöst dravel (har suttit fast i samma scen i eeeevigheter nu så försöker bara ösa sand tills jag kommer fram till någon sorts poäng men ÅÅÅÅH det är så himla frustrerande och jobbigt uuuuurgh).
 
Nat kom hem från jobbet framemot kvällen med en Sainsbury's-kasse fullproppad med snacks, och vi spenderade resten av kvällen med att äta så mycket chips att vi mådde illa, och se på Buzzfeed-videor. Så himla ultimat ändå. Älskar kvällar som slutar med att jag måste sopa chipssmulor ur sängen. Ah. Kommer sakna this life så mycket, ändå.
 
Sa godnatt framemot ettsnåret, och nu ska jag bara ta och sova asap, tror jag. Kanske eventuellt se klart Boosh-avsnittet jag började på (mest för att det är Party-avsnittet och jag lever för allting som händer i det avsnittet rent allmänt), men vi får se. Imorrn är det lördag, och min sista jobbdag innan min helg börjar. Ska öppna Blenheim, och sen åka hem till Camden och möta upp Marion och Steffi, som kommit till London för att hälsa på för första gången på flera år. Mina första Londonkompisar, the ol' hostel crew, återförenat till sist. Ska bli så himla mysigt.

I'll probably end up fucking up and make it super awkward

[Bild: Cambridge, UK]
  Awkward // FIDLAR 
 
HOWDY. Ännu en veckodag är överstökad, och det har inte varit så himla livat idag heller, to be honest. Det är ju himlans hur mycket det där alltid går i vågor. Antingen är jag knappt hemma eller så är det full eremit-status. Inga mellanting någonsin. Oh well. Sådant är livet, och så vidare.
Anyhow. Idag har jag jobbat stängningsskiftet på jobbet. Ösregnade mer eller mindre hela dagen, så affären var allmänt lugn och jag och Felix gick mest runt och fixade och gjorde lite leveranser och lite sådär. Avslutade dagen med att dricka te, damma affären och lyssna på min mysigaste indiespellista (som är denna, för övrigt - tack Spotify for these ultimate vibes) innan jag gick hem i regnet medan jag lyssnade på Three Cheers For Sweet Revenge (kan någon förklara för mig varför det albumet har blivit ett av mina feelgoodalbum på sistone?? lyssnar genuint bara på I'm Not Okay (I Promise) när jag är allmänt tillfreds med livet??? känner att jag har failed as an emo at this point).
 
Hade lägenheten för mig själv större delen av kvällen, och utnyttjade mest tillfället till att försöka ominstallera Dropbox på min dator, samt spara ner alla mina berättelser på en bunta fler ställen ifall datorn skulle krascha (sen min mobil blev stulen har jag blivit allmänt paranoid över att förlora alla mina grejer så har allt sparat på typ 3 olika ställen nu). Har inte fått Dropbox att koppla till datorn än, dock, så får skriva berättelser i Google Docs for now, vilket är allmänt irriterande men OH WELL. Får gå sålänge, tills jag och min begränsade teknikkunskap kan lista ut vad som pågår.
 
Därefter såg jag ikapp på Orphan Black (det är så bra ???? blir lika överväldigad varenda gång ??? herregud det är ett genuint mästerverk vad har vi gjort för att förtjäna sånt här??? blir TÅRÖGD över hur bra och viktigt och välgjort allting är holy shit), och lyssnade på Against Me! och försökte lista ut vad som ska hända härnäst i Fantastic Pizza Party. Än så länge öser jag mest sand och hoppas att jag ska komma på nåt spännande så småningom om jag bara skriver mig igenom idétorkan. Får se hur det går. Kommer behövas en massa redigering efteråt, definitivt, men men. DET ÄR ETT SENARE PROBLEM.
 
När jag tröttnade på det gick jag tillbaka och började läsa om Secret Star Service eftersom jag 1. inte gjort det på ett tag och saknar my dearest Andrew och Elliot och deras wholesome äventyr, och 2. för att Mats undrade om han kunde få läsa något jag skrivit efter jag berättade ploten för honom och jag var tvungen att kolla så att den inte var alltför atrocious innan jag låter honom läsa den. Var allmänt nostalgiskt att få återvända, to be honest. Den berättelsen var så himla rolig att skriva, och varenda gång jag läser om den så blir jag alldeles full av den där skrivglädjekänslan som var där så himla ofta när jag skrev den. Himla mysigt, ju, speciellt när det går lite trögt med mitt nuvarande skrivande.
 
Nat kom hem från jobbet framemot halvettsnåret, och vi pratade om flyttomständigheter till när hon ska flytta till universitetet (vi tänkte först hyra en van men det blir asdyrt + askrångligt så nu verkar det som att vi bara ska försöka knö ner allt i resväskor och ta tåget istället since det blir både snabbare och billigare på alla sätt och vis) tills Josh anslöt sig efter att ha försökt ta sig hem från sin D&D-session i typ en timme. Detta sparked genast en debatt om vilken gren av Northern Line som är bäst (jag och Nat tyckte Charing Cross medan Josh tyckte Bank och ingen av oss hade några egentliga argument för varför detta var våra åsikter), innan Josh kallade toothbrush time och vi gick och borstade tänderna och stod en stund i hallen och godnattkramades medan alla gjorde varsitt high pitched ljud innan jag och Nat gjorde raketen på Joshs rygg, Josh kallade mig för en plant necromancer när jag demonstrerade hur jag börjat lyckas få liv i min solros igen efter den verkade ha dött efter jag glömde vattna den en dag (och nu är plant necromancer mitt nya drömyrke just fyi), och så bar jag iväg Josh till hans rum och så kunde alla pallra sig i säng till sist. Mys.
 
Vill inte tänka på att vi bara har någon månad kvar av det här livet nu. När kommer jag ha mina bästa människor under samma tak på det här sättet igen, liksom. Oh well. LIVET, och så vidare.
Nu ska jag i alla fall bli lite mer nostalgisk över Secret Star Service en stund, och sen får det bannemig vara läggdags.
Hörs imorrn!

You wanna be friends forever, I can think of something better

[Bild: Bristol, UK]
 
HOLA AMIGOS. Min lediga tisdag har passerat, och jag tycker nog att jag spenderat den på ultimat ledig dag-vis. Efter jag skrev klart morgonens blogginlägg åt jag frukost och tog en tupplur till halvettsnåret någon gång, när jag till sist pallrade mig upp och tog en dusch och gick ner till Sainsbury's och handlade lite nödvändigheter och gick inom banken och löste in min check. Kommer fan ta FYRA dagar innan jag kan använda pengarna dock. Vafan. Jag är ju pank NU. Checkar är VÄRST. Handlade i alla fall lite nya blommor till köket på vägen hem. Finns en liten cornershop på Camden Road som jag alltid går förbi som alltid säljer blommor till världens vrakpriser, så idag var det till sist dags att prova på deras utbud. Köpte två jättegulliga små blommor (av en storbladig variant som förhoppningsvis inte kommer dö lika lätt som dess föregångare heh), och betalade inte ens fem pund för båda. Från garden centret får man inte ens en enda blomma för det. KAP. Får jag min bonus från jobbet i slutet av månaden som jag hoppas att jag får så ska jag fan avsätta lite cash till att totalrenovera blomutbudet i köket, nu när jag hittat ett så bra billigt ställe och allt. Får se hur bra blommorna håller, bara.
 
Kom hem, åt en hel brieost som en macka till lunch (mådde en aning illa efteråt men WORTH IT brie är fan livet), och spenderade därefter alldeles för många timmar med att strukturera upp världen som Fantastic Story of the Downstairs Pizza Party utspelar sig i. Alla dimensionerna har ett väldigt specifikt sätt de hänger ihop med varandra, och det var oväntat mycket jobb i att få det att funka precis som jag hade tänkt mig och allt. Fick dock ihop det till slut, så nu känner jag mig typ redo att verkligen get into den här berättelsen - har dragit ut på det fram tills nu för att jag egentligen inte hade en aning om vad som skulle hända och hur allt var strukturerat, men efter all this world building fun ska jag nog kunna lösa det. Ah, finns fan inget som lite gammalt hederligt världsbygge ändå. Mysigaste stadiet av skrivandet, nästan.
 
Efter jag suttit och stirrat på ett Word-dokument alldeles för länge fick jag något sorts produktivt spel för en stund och rensade ut på översta hyllan i min garderob, för den har varit a right mess huuuur länge som helst och jag hittar typ aldrig någonting där längre, så ja. Välbehövligt att städa där, och så HIMLA tillfreddställande när det är så jäkla stökigt (hittade sjuka mängder värktabletter since jag alltid köper med mig en låda hem varje gång jag är i Sverige bc svenska värktabletter är bättre och jag har outhärdlig mensvärk en vecka i månaden och kan inte varken gå eller andas om jag inte konsumerar ohälsosamma mängder smärtstillande under den perioden. La i vilket fall alla paket i en och samma låda så nu ser det ut som om jag driver en mindre drogkartell från mitt rum, hah).
 
Det var det sista produktiva jag gjorde idag, basically. Sedan dess växlade jag mellan att skriva på Pizza Party (deras första stopp är steampunkvärlden och jag NJUTER av att få skriva alla coola miljöbeskrivnigar aaaaah), och se några avsnitt av American Gods (Josh ville inte se på det mer eftersom första avsnittet var A Mess, men han hade Amazon-kontot vi såg det på, men till sist fick jag låna en inloggning av Mats så nu jäklar ska här ses ikapp - intrycket så här långt är att alla har coola övernaturliga krafter och ingen är heterosexuell så good times basically) medan jag njöt av åskvädret som dök upp helt plötsligt (åska när man bor i en storstad är SÅ mycket mysigare än i en by - som ett vanligt åskväder fast minus risken, typ. LEVER FÖR DET KAN DET ALLTID ÅSKA OCH ÖSREGNA NÄR JAG SKA SOVA ELLER). Framemot kvällen hade Josh spelat klart D&D, och gav mig en update om senaste nytt innan vi båda blev nostalgiska för den elfte Doktorn, och såg ett avsnitt från femte Doctor Who-säsongen (som fortfarande är så ultimatmysig ååååh), innan vi satt i badkaret och tävlade i benbrottning en stund innan vi called it a day.
 
Är ledig imorrn också, och de enda planerna som finns hittills är att ta en lång sovmorgon och sedan ha picknick med Marion, Yen och Mats i Hyde Park framemot eftermiddagen. Blir nog allmänt ypperligt, detdär.