Her alcohol eyes proclaim me both handsome and wise

 
Greetings! Efter en något tveksam start början veckan pick up igen, och jag har haft en allmänt asmysig tisdag more or less från början till slut. Sov till elva någon gång, och låg sedan och drog mig en stund innan jag pallrade mig upp, gjorde mig i ordning och gick ner till Camden Town och skaffade mig ett nytt simkort eftersom, well, det förra försvann med telefonen. Det var åtminstone en positiv aspekt av att telefonen blev stulen - jag har tänkt byta mobiloperatör till någon som  har en bättre deal hur länge som helst men pallade aldrig för det var så mycket krabb med att föra över numret, men nu blev jag ju helt plötsligt tvungen. Så nu, för mindre pengar än jag betalade för min gamla telefon, har jag nu obegränsat med internet (!!!!) OCH kan använda mobilen som vanligt i typ 60 länder (inklusive Sverige no more byta simkort varje gång jag landar på Kastrup god bless). Very good indeed.
 
Efter jag var klar med det gick jag inom affären, och gick sedan hem och städade undan lite i mitt rum och omorganiserade lite av min biljettvägg (since jag literally börjar få slut på plats att sätta mina konsertbiljetter på så jag har fått börja sätta upp dem på garderobsdörrarna också this is such a nice problem to have), och när jag var klar var det precis lagom att gå ner till Camden Road och möta upp Mats. Han hade tagit med sig en bok han köpte till mig on a whim förra gången vi sågs (eftersom han läser The Book Thief av Markus Zusak nu för att jag berättade hur mycket jag älskar den och tydligen är den här boken ganska lik The Book Thief så jag är taggad), och hade inkluderat den här allmänt heartwarming dedikationen i början av boken:
Så gulligt ändå, to be honest.
 
Därefter gick vi till The Black Heart och drack vin (och jag sprang ihop med Elliot som jag literally typ endast träffar i köer till Halestorm-gig och inte har sett sedan senaste gången vi såg Halestorm för typ två år sedan så det var lite fint) innan vi gick bort till ett asgulligt vegansk café vid Camden Market och åt paj och pratade med en humla som dök upp i blomman som stod på bordet innan vi gick vidare till en annan pub runt hörnet och drack lite mer vin innan vi fortsatte till affären och införskaffade choklad, kex och en disturbing mängd ost, och sedan gick vi hem till mig och hade en allmän feast i min säng medan Mats introducerade mig till konspirationsteorin om Denver Airport (som är min nya fave nu alltså love me a good conspiracy theory), innan vi såg Eddie Izzard's Circle-show (som jag inte sett på EVIGHETER så det var najs att revisit).
 
Nat anslöt sig till oss en liten stund (och hon kände inte igen Eddie Izzard vilket betyder att jag kan få äran att introducera henne till this absolute gift HELL YEAH), och när Josh kom hem bundled han upp sig i min säng också och såg på resten av showen medan vi hade en intensiv debatt om vad den exakta definitionen av unholy faktiskt var. Därefter hade Josh tröttnat på hur dåligt ljudet var på min laptop, så vi gick in till honom istället och såg på ett par avsnitt av Boys Over Flowers (som vi har börjat snöa in på igen efter en brief paus och herrejösses den blir fan aldrig en mindre wild ride) medan vi växlade mellan att varannan sekund sucka djupt över hurfan huvudkaraktären orkar vara tillsammans med en sån ABSOLUTE TRASH MAN, och varannan sekund asgarva rakt ut över hur bisarr och hysterisk den är. Riktig högkvalitativ underhållning, det där.
 
Mats gick hem framemot halv tolv för att hinna med sista tåget hem, och jag och Josh såg klart på avsnittet innan vi gick och borstade tänderna och härmade bilalarm en stund (hej det är vi som är drömgrannarna) innan vi till sist gick och la oss.
 
Så, ja. Basically en allmänt ultimat dag - bara en massa mys med bra människor, massa bra underhållning och så en massa vin och en massa ost. Mer kan man ju egentligen inte kräva, to be honest.
Imorrn är det onsdag, och det finns en vag plan att jag kanske ska hänga lite med Marion, men hon har mycket att göra på jobbet så eventuellt kanske vi bara struntar i hela saken och jag stannar hemma och sover och skriver och städar lägenheten istället. Båda funkar för mig, helt ärligt. Inget slår en bra sovmorgon och en ren lägenhet, ändå. Vi får se vad det blir.
Hörs imorrn!!

I don't love you, but I always will

[Bild: Abney Park Cemetery, London]
 
Hej där! Dag ett av min telefonlösa existens blev även min sista, eftersom jag imorse fick tillbaka min gamla trotjänare från Daniel. Fick sätta i mitt gamla svenska simkort sålänge tills jag ska till 3 och skaffa mitt nya imorrn (eftersom det ju är Bank Holiday Monday idag och allt har konstiga öppettider), men it'll do for now. Den är något av en livsfara what with allt krossat glas, men men. Den fungerar åtminstone fortfarande, och allt jag hade på den gamla telefonen finns fortfarande sparat på mitt iCloud, tack gode gud. Det blir nog ordning på även den här skiten så småningom, antar jag, oavsett hur mycket det FUCKING SUGER för tillfället.
 
Anyhow. Idag vaknade jag framemot ettsnåret på eftermiddagen någon gång (det faktum att jag ändå var den första i huset som steg upp säger ju en hel del om hur bra det här hushållet passar mig rent allmänt). Nat och Josh vaknade snart därefter, och jag och Nat startade dagen med att se på det senaste avsnittet av Buzzfeed: Unsolved medan Josh hade Beatles-karaoke i duschen. Därefter bestämde vi oss för att vi ville ha hamburgare till brunch, och vi promenerade ner till Tesco's medan Nat, Daniel, jag och Josh alla fyra höll varandras händer allmänt wholesomely (Daniel var asbakfull och sa att det var det enda som hjälpte så vi fick ju ställa upp helt enkelt) (det hela backfired när Josh försökte få mig att göra en vacker piruett och typ genast tappade min hand men det var fint medan det varade i alla fall).
 
Handlade allt vi skulle, gick hem och lagade hamburgare och lyssnade på svenska versioner av Disneylåtar, och därefter skulle Daniel ut och Nat till jobbet, så jag och Josh blev kvar och spenderade en timme eller två med att faktiskt få lite hushållssysslor gjorda - jag diskade undan all disk medan Josh at last rensade ut allt som blivit för gammalt i kylen (den var nästan full med grejer innan och allt som blev kvar var typ 3 saker we are such a mess jösses), och därefter såg vi på en youtubevideo om myror (som vi gör emellanåt eftersom vi blivit emotionellt fästa vid den kanadensiska killen som driver kanalen), och bara hängde rent allmänt ett tag innan Josh skulle spela D&D och jag gick in på mitt rum och renskrev lite mer av The Fantastic Story of the Downstairs Pizza Party och smsade med Juni om livet.
 
När Josh var klar framemot niosnåret dök han upp i mitt rum och undrade om jag ville ha kvällsmat och spela Portal, och det tyckte jag lät som en allmänt optimal plan, så det gjorde vi. Josh lagade asgod pesto pasta med massa ost på, och så spenderade vi resten av kvällen med att spela ut hela Portal genom förstklassigt teamwork (det vill säga jag spelade någon gång emellanåt och gav kontrollen till Josh så fort jag inte pallade lista ut något mer basically).
 
Har bara spelat Portal 2 innan, så det var najs att få se hur första Portal-spelet var, och dessutom få lite mer kontext för storylinen när man ändå höll på. Allmänt najs. Spelade så himla mycket olika datorspel med kompisar typ var och varannan dag när jag bodde hemma men gör knappt aldrig det sedan jag flyttade hit och har saknat det ändå. Så himla good times. Ska se om jag kan övertala Josh att vi ska spela ut Portal 2 tillsammans nästa gång. Har det installerat på min dator men har aldrig lyckats komma förbi typ åttonde nivån så hade ju varit skoj att få se hur det hela slutade at some point haha.
 
Vi var klara med spelet lagom tills det var toothbrush time, och jag och Josh satt i badkaret och diskuterade det faktum att vi båda tror att råttor antingen redan kan läsa eller i alla fall besitter förmågan att lära sig (ingen av oss hade någon egentlig motivering eller bevis för den här föreställningen men det KÄNNS bara som om råttor borde kunna läsa y'know det känns RÄTT), och därefter stod jag, Josh och Daniel i en cirkel i badrummet och klappade händerna i otakt medan Nat åt blåbärslakrits sittande på toalettlocket. As you do.
Vi gav alla Josh hans godnattpussar, och eftersom han är den enda som behöver gå till jobbet imorrn bitti (HAHA), så gick han och la sig och jag, Nat och Daniel spenderade ytterligare någon timme med att se på Rupaul's Drag Race All Stars innan vi alla var ganska färdiga och jag pallrade mig i säng.
 
Så, ja. Har inte varit någon väldigt actionpackad dag, men en väldigt mysig sådan likväl. Imorrn är jag återigen ledig, och ska kila ner till 3 och köpa det där jäkla nya simkortet, och därefter ska Mats komma hem till mig och vi ska spendera kvällen med att dricka tequila, äta choklad och se på Eddie Izzard's Circle-show. Känner stora förhoppningar att det kommer bli en allmän succékombination.
Nu, däremot, är jag återigen astrött, så jag tror jag ska ta och krypa till kojs tror jag.
Hörs imorrn!!

You need a means to an ending, I need a spiritual cleansing

 
Hej där! Ja jag vet att det är mitt i natten igen. Det har varit något av en dag, amigos. Alltså jösses. Hade börjat fundera på när allt det här konstant fina som varit maj månad skulle börja ta slut. Visade sig att det var idag. Var ju skoj medan det varade, och så vidare.
 
Anyhow. Ska ta den här recapen i någolunda kronologisk ordning. Jobbade med Olga hela dagen på ett skift som var mycket mer busy än vi räknat med (jag hade sålt literally 20 fickspeglar för £8 styck inom den första halvtimmen det var helt bisarrt) men som ändå var rätt najs (förutom att luften i affären fortsätter vara mer eller mindre helt syrelös och ge mig världens huvudvärk). Slutade lite innan sex och tog bussen hem, då Mats smsade och sa att han och Laura och några andra av deras kompisar var på en pub i Kentish Town, och om jag kände för det kunde jag svänga inom på vägen hem.
 
Var allmänt trött, men lite gammalt hederligt pubhäng tackar man ju aldrig nej till, så jag kom och anslöt mig till dem och spenderade några timmar och ett par pints med att ha en hel massa intressanta diskussioner med Mats och hans kompisar om alltifrån böcker till konstiga flatmates till vilket politiskt system The Fantastic Story of the Downstairs Pizza Party ska ha (Mats hade en hel massa coola idéer så jag ska bara skamlöst stjäla dem av honom tbh). Framemot niosnåret bestämde vi oss för att call it a day, och jag följde Mats och Laura en bit hem på vägen innan vi skiljdes åt när de gick vidare ner mot Overgrounden och jag fortsatte hem. Promenerade hem allmänt fridsamt, lyssnade på The Mountain Goats och hade en allmänt good time, och så helt plötsligt kom en moped upp på trottoaren alldeles bredvid mig, och innan jag ens hade hunnit reagera ordentligt hade någon slitit min telefon ur näven på mig och kört iväg med den.
 
Så, ja. Min telefon är stulen nu. Min alldeles sprillans nya telefon som mina föräldrar så himla snällt köpte åt mig för att jag aldrig skulle kunna ha råd med en ny själv, och nu ligger den hemma hos nån jävla pundare som ville sälja den billigt. Är obviously så jävla upprörd av så många anledningar, men är fanimig mest arg. Offended, mer accurately. Gick sista biten hem och tänkte mest "how DARE they" och ville mest slåss, vilket är okaraktärisktist med tanke på att jag oftast brukar gå rätt in till att skylla på mig själv när något dåligt händer. Var alldeles skakig och försökte tänka på vad jag hade på telefonen och vad jag behövde spärra och vadfan man egentligen gör efter ens telefon blivit stulen.
 
Liksom. Kan man inte bara få ha en enda månad när allting går bra utan några bekymmer? Måste fan alltid vara nån jävla skit som händer. Den positiva sidan är att 1. jag fortfarande har min gamla telefon kvar (även fast Daniel för tillfället har den och även har lyckats krossa skärmen men det är åtminstone en telefon och den har åtminstone alla mina grejer på sig fortfarande), och 2. det här är ett ypperligt tillfälle att skaffa ett simkort hos 3 istället, som jag skjutit upp att göra aslänge för att det är så krabbigt att byta simkort. Att fysiskt inte ha något simkort kvar att bekymra sig om tar ju bort det besväret, i alla fall. Alltid nåt, antar jag.
 
Kom hem och berättade hela historien för Daniel (mest för att be honom om min telefon tillbaka but still), som gav mig en supportive pannpuss och var allmänt fin about the whole thing, innan Josh kom ut från sitt rum och undrade vad som stod på. Uppdaterade honom om situationen, och mer eller mindre innan jag hunnit berätta färdigt hade han laddat ner Deliveroo och undrade vad jag ville ha för tröstmat (när jag kom hem efter jag och Oli gjorde slut för något år sedan började Josh laga mat till mig literally samma sekund som jag berättade nyheterna för honom så det är verkligen standard Josh-tröst 101 dethära). Medan vi väntade på att maten skulle bli levererad gick vi till Tesco's och köpte rom, och Josh sa dumma skämt hela vägen och var en allmän dweeb för att distrahera mig från eländet. Vi kom hem, åt kvällsmaten som levererades, och därefter kom Nat hem från jobbet och vi spenderade vi resten av kvällen med att se på dumma Let's Plays, The Unbreakable Kimmy Schmidt och gamla Doctor Who-avsnitt medan jag låg uppkurad i Joshs knä och blev bjuden på en hel massa Ben & Jerry's han grävde upp ur frysen.
 
Nat gick och la sig efter några timmar, och vi hängde kvar på Joshs rum en stund innan vi gick och borstade tänderna, hittade på en mästerlig ny duett till bandet vi definitivt har, och till sist gick och la oss. Hope I managed to distract you from all the sad, sa Josh efter sin traditionsenliga godnattpuss, och alltså. Denna absolute sweetheart till människa ändå. Ingen kan fan få en så dålig dag att bli till en så bra dag med så små medel som den människan. Skulle aldrig säga det till honom (för imagine his ego), men hans generella existens gör mig så himla glad alltid precis när jag behöver det som mest. Tycker om honom så himla mycket, den jäveln.
 
Så ja. Den här jävla dagen har varit en jävel, men det kommer ordna sig. Måste ringa en massa samtal imorrn, anmäla telefonen stulen och spärra simkorten och gå till 3 och köpa nytt och allt det där, men folket jag får spendera mitt liv med är de allra finaste, så det ska nog gå det med. Hashtag blessed, och så vidare.
Nu, däremot, är klockan fem på morgonen och jag kan skymta solen stiga upp bakom gardinen, så jag antar att jag borde ta och sova at some point nu. Har ju trots allt inget alarm som kan hindra mig från att sova för länge nu. Hah.
Hörs imorrn!!