Något bra med allt det här är ju i alla fall att Frank Turner precis nyligen gjort ett bangin’ album med apokalyps-tema, så det är ju alltid nåt.

Var tekniskt sett bara två veckor sen jag bloggade senast, men att titta på det förra inlägget nu känns helt overkligt. Som från en annan tid. Det har känts som att världen har varit vid någon sorts avgörande stup länge nu, och nu känns det som om någon precis tagit första steget över klippkanten, typ. Igår innan vi gick och la oss sa Josh, nästan hänfört "this is going to change everything. Everything will be different now", och somehow var det något av det läskigaste men samtidigt tröstande jag någonsin hört. Det känns verkligen som att något i världen har skiftat, som om kugghjulen som driver hela den här cirkusen har blivit avslöjade, som att alla till sist kan se vad systemet kan och inte kan göra, när det verkligen måste. Jag hade väl alltid typ antagit att jag förmodligen skulle behöva leva genom en eller flera major systematic collapses, men trodde inte det skulle hända såhär snabbt. Vet inte riktigt hur jag ska känna över det hela. Kan inte riktigt närma mig det, typ.

I vilket fall. Sen vi hördes senast har pesten dragit in över Europa, och vi har allihop börjat försöka förbereda för en eventuell full lockdown och allmön husarrest. Alla planer jag gjort upp har blivit inställda eller ombokade, och hela min vardag är allmänt omkullvält. London känns som de där dagarna mellan jul och nyår, när stan är halvfull och alla som är kvar mest vandrar runt osäkra på vad de egentligen borde göra med sina liv.

Så, ja, basically har jag spenderat en hel del tid hemma på sistone.  Innan allt kollapsade helt hann vi med en sista day out - jag, Emma och Sarah körde ut till Home Sense (eftersom Sarah har bil!!!! så lyxigt!!!!) och handlade en massa onödigt skröfs (jag handlade dock till sist en costume box till mig och Josh som jag velat ha i EVIGHETER så det var himla najs i alla fall), och därefter åkte vi vidare till IKEA och åt kvällsmat och handlade lite småsaker (jag köpte historiens coolaste glödlampa samt en liten gullig fikus till vardagsrumsfönstret). Var så himla mysigt.

Blev lite förkyld förra söndagen, så just to be sure lät Olga mig vara hemma i en hel vecka redan innan hela stan började stänga ner. Missade mina två sista kvällslektioner vilket jag är genuint heartbroken över (alla mina kompisar!!! som jag aldrig får se igen och aldrig säga hejdå till ordentligt!!!! why!!!), men har försökt att se till att göra åtminstone en vettig grej per dag så att jag inte bara sitter och stirrar tomt på nästa avsnitt av Star Trek: The Next Generation (vilket jag, admittedly, ändå gjort en hel del). Har städat lite i mitt och Joshs sovrum (som egentligen behöver en komplett overhaul like nothing else - tror inte jag någonsin kommer kunna få det stället helt rent såvida jag inte tar ut allting därinne och ställer in det igen, vilket, well, nog inte kommer hända any time soon), ordnat upp lite i köket, och äntligen till sist tagit itu med att vårstäda balkongen (sopade av alla gamla cigarettfimpar och ställde i ordning alla möbler och så gick jag och Paul till trädgårdscentret och köpte nya blommor att ställa därute och AAAAA det blev så fint!!!! Perfekt till nu när vi måste vara därute stup i kvarten för att alls få någon frisk luft haha). 

VI kan inte stänga jobbet förran regeringen beordrar det (since vi inte kan få ut nån försäkring annars och för att brittiska staten fkin SUGER), men tills det händer (vilket verkar vara rätt snart) jobbar jag bara tre dagar i veckan, så vi får väl se hur snabbt jag får slut på projekt efter ett tag. I ärlighetens namn vet jag inte om det någonsin kommer hända. Vårt hus är en eternal mess, haha.

Vi har i vilket fall beslutat oss för att quarantine ourselves tillsammans med Paul och Emma (eftersom vi inte kunde föreställa oss att vara utan dem så länge), så vi har hängt en massa, sett på Youtubevideor och spelat en massa Ninento Switch (jag och Josh köpte ett par extra kontroller bara häromveckan så vi kunde spela fyra spelare och honestly inget beslut har varit så perfekt timat som det). I övrigt tror jag att jag ska försöka skriva lite mer, och läsa en massa.

Så, ja. Så är livet för tillfället. Rent allmänt är jag oändligt tacksam att det här hände at this point i mitt liv och inte för några år sen - nu hamnar jag i karantän i en lägenhet jag älskar tillsammans med massvis av brädspel och tv-spel, några av mina absoluta favoritpersoner samt någon vars famn jag kan sova i varje natt som får det hela att kännas lite mindre överväldigande. Det är min och Joshs tvåårsdag på lördag. Känns lite sådär att behöva fira det hemma tillsammans med hela karantängänget, men inte så mycket att göra åt at this point. Från början skulle vi gått till en restaurang på ginprovning, men eftersom vi inte kan det längre har vi planerat att äta god middag hemma och sen infuse lite gin och ha vår egna ginprovning hemma. Tror det kan bli himla fint det med. Vi klarar oss, tror jag. Hoppas jag. Förhoppningsvis.