And if you close your eyes we’ll still be dancing till the end of time

(null)

Hej igen! Ännu en vecka har gått, och än en gång pusslar jag ihop det här inlägget halvt på bussen och halvt på lunchrasten eftersom jag återigen har fyra miljoner grejer på gång konstant. Antar att det här är livet nu, och kan egentligen inte ens klaga since allting som tagit upp min tid varit roliga grejer. Anyhow. Har varit en jättebra vecka oavsett. Maj är ofta en av mina bästa månader på hela året, och denna verkar också vara himla lovande so far.
 
Sedan vi hördes sist har Mats tagit med mig på ett asmysigt folkgig förra onsdagen som därefter slutade i att vi hängde på världens mysigaste dragbar och drack gratis Prosecco tills de stängde. Är så sällan på pubar nuförtiden, och även fast det förmodligen är bra för min plånbok och alkoholkonsumtion så är det ju himla mysigt, ändå.
 
I torsdags var D&D inställt, så istället spenderade jag och Josh hela kvällen hopgosade i soffan, lyssnade på vinyler och spelade Sims (vi har skapat oss själva som simmar och var konstant underhållna av hur in character våra simmar alltid var dvs Nat's sim jobbade konstant och min och Josh’s simmar mest lagade pannkakor, sov halva dagarna och dansade i underkläder i vardagsrummet). Livskvalité right there, ju.
 
I fredags kom pappa till London för första gången på evigheter, och hade världens myshelg här. Vi inledde vistelsen med att gå och se Kinky Boots (som vi båda hade cirka 0 aning om vad den faktiskt handlade om, och så visade det sig att den var full av drag queens och världens popjams!!! Full pott ju), innan vi ramlade hem och jag gav pappa en long overdue house tour innan vi beställde pizza till kvällsmat.
 
Inledde lördagen med ett skift på jobbet. Pappa kom och hämtade mig lagom till mitt skift var slut, och vi åkte tillsammans ut till Hampstead Heath, där vi mötte upp Josh och hade parkpicknick, som det ju är lag på när vädret är såhär fint (also det faktum att pappa lyckades pricka in den absolut BÄSTA helgen att hälsa på? Vädret var konstant fantastiskt, och stan var halvtom since massor med folk rest iväg för att det var Bank Holiday Weekend. Ultimat turistläge, ju).

 Promenerade hem igen, och var därefter helt utslagna på soffan ett bra tag därefter. När pappa gick och la sig framemot kvällningen stack jag och Josh till vår stammispub i Camden och drack förvånansvärt god ingefärsöl och pladdrade om lite allt möjligt tills det var stängningsdags och vi strosade hem igen. Klockan var typ efter midnatt, och vi gick hem utan jackor utan att frysa, hand i hand och turades om att se vem som gav upp och släppte den andres hand först när vi gick på varsin sida om lyktstolpar. Har jag nämnt hur wholesome och töntigt och totalfint mitt liv är för tillfället, or.
 
Söndagen inleddes, like God intended, med brunch. Vi gick till ett nytt café i Kentish Town Josh sett på vägen hem från jobbet, och åt vad som kan vara topp tre godaste french toast jag någonsin konsumerat. Efter denna starka start åkte vi in till centrala London och gick längsmed South Bank för att njuta av the sights en smula. Kilade inom Tate Modern en sväng också och introducerade pappa till lite modern konst samt gick i en miljon trappor upp till utkikspunkten högst upp (Josh annonserade ut att vi skulle gå tio våningar upp i trappor och jag och min undermåliga kondition har aldrig hatat honom som jag gjorde under det projektet).
 
Stannade till på en mysig pub i Borough efter vi insett att Borough Market är stängt på söndagar (vilket var vår egentliga plan för dagen), och gick sedan vidare till Shoreditch, där Josh stack iväg för en get together med sina kompisar, och jag och pappa kollade på massa pryttlar i Brick Lane Market och åt asgod fudgeglass innan vi gick tillbaka genom ett öde City of London, vilade fötterna vid en extra idyllisk St Paul's Cathedral, och fortsatte sedan vidare till dagens slutmål.
(null)
London på sommaren går inte av för hackor ändå

The Shard! Pappa hade bokat biljetter åt oss som ett litet lyxigt treat, och även fast det verkligen kostade mer än det behövde, så var det verkligen hur coolt som helst att se London så högt uppifrån. 
(null)
Tower Bridge for scale

Vi hittade snart perfekta platser att sitta vid där man kunde se solen gå ner över Themsen, och satt där i flera timmar och drack vin och pratade om både högt och lågt och det var bara rent generellt en så himla himla fin kväll.
(null)
Liksom titta??? Helt sjuk vy detta ju
(null)
MMMMM LIVET DETTA JU
 
När solen gått ner åkte vi hemåt, stannade till vid vår stammispub igen, och beställde därefter fish and chips på Deliveroo så att det skulle levereras lagom tills vi promenerat hem. Drack upp, och kom hem precis lagom tills maten blev levererad. Älskar att leva i framtiden.
Päste därefter stenmätta på soffan och såg på roliga serier tills vi called it a day och kraschade i säng. Så himla lyckad turistdag ändå, om jag får säga det själv.
 
När jag och Josh vaknade till liv på måndagsmorgonen hade pappa redan behövt ge sig av eftersom tågen, både i klassisk bank holiday och klassisk brittisk tåg-anda krånglade massor. Var ledsamt att inte hinna ge honom en ordentligt hejdåkram innan han åkte, men jag kommer ju i alla fall hem snart igen, så det får vi ju ta igen då istället.
 
Vädret fortsatte vara fantastiskt, så jag och Josh inledde dagen som sig bör. Josh gav balkongen en välbehövlig städning, jag bakade scones, och så åt vi världens mysigaste frukost ute på balkongen i solen medan vi lyssnade på alla The Cat Empires somrigaste låtar. Bättre sätt att starta dagen finns ju knappt.
  (null)
Solig balkong och gullig pöjk är ju livet det
 
Framemot eftermiddagen kom Ted och George och spelade D&D i några timmar. Vi är ju oftast minst typ fem spelare, så det var ovant att vara så få, men himla mysigt, faktiskt. Kändes som om jag hade lite mer tid på mig att tänka och lära mig, liksom.
 
Vi var klara framemot sexsnåret, sa hejdå till Ted och George igen, Josh lagade omelett till kvällsmat och vi åt chokladglass till efterrätt innan vi bestämde oss för att make use of de sista solstrålarna och promenerade ner till Caledonian Park (eller The Spaceship Park som vi kallar den, baserat på en diskussion för några somrar sen om hur tornet mitt i parken ser ut som ett maskerat rymdskepp). 

Låg i gräset med huvudet på Joshs mage och hade en lång konversation om en ny livsfilosofi involverande byggkranar som faller på en när det är ens tur att dö, och skrattade så vi grät.  När det började bli mörkt skiljdes vi åt och jag promenerade till King’s Cross, där jag såg mina älskade The Spook School live på en pubvind. Feministisk indiepop är fan vad jag lever för, ändå. De var lika mysiga och roliga som alltid, och jag dansade och sjöng och kände det rent allmänt som om jag var i ett rum fullt av kompisar fast jag gått dit själv. Så fint. 
(null)

Gick hem när giget var slut, lyssnade på glad musik och njöt av den ljumma sommarkvällen, och spenderade resten av kvällen i Joshs knä medan vi spelade Sims.
Kan man spara en helg i en burk hade det  varit denna, alltså.

Igår var jag på gig med Mats och Laura och drack vin i en park och gick genom centrala London i mörkret efteråt, och på fredag ska jag och Josh åka till Suffolk och hälsa på hans föräldrar. Ska bli så himla fint att få lite landsbygdsluft i sig (och kvalitétstid med svärföräldrarna för första gången sedan de fick reda på att de numera är mina svärföräldrar). Ska bli så himla mysigt.
Fan vad maj är bra ändå, folks.

Mess me up, but no one does it better

(null)
Alla har pratat om Janelle Monáe överallt sen hennes senaste skiva kom ut och så fort jag hörde den här låten förstod jag varför. Sån absolut BOP. Helt beroende nu.

SHE’S ALIVE. Har gått typ två veckor sen sist? Apologies. Här trodde jag att jag inte hade några större planer, men tji fick ju jag, som vanligt. Har verkligen aldrig tid att sätta mig vid datorn och skriva nuförtiden, både blogg och romaner. Har en misstanke om att jag innan alltid skrivit som eskapism, för att få leva i en värld som gav mig något jag tyckte jag saknade. Tror inte jag saknar något för tillfället, vilket ju kan vara det mest cheesy jag någonsin yttrat. Är bara i en sån perfekt fas i livet för tillfället - alla aspekter känns liksom bra? Min lägenhet är fin, min familj är bra, mina vänner är visserligen få men världsbäst, jag är lyckligt kär på ett sätt jag aldrig trodde jag skulle få bli... It goes on. 

Hatar konceptet att man bara kan skapa konst om man är olycklig, men för tillfället tror jag att jag mest bara svävar runt i något sort drömlikt state som förmodligen kommer gå över så småningom, men som för tillfället mest gör mig rätt oproduktiv och allmänt content. Det är ju få förunnat att få känna såhär, trots allt, så jag ska nog bara njuta av det här medan det varar. Skriva har jag hela livet på mig att göra sen.

Anyway. Sedan vi hördes senast har jag mest varit upptagen med att socialisera. I lördags spenderade jag dagen med Mats och Laura och några av deras kompisar i en park och därefter en pub, innan jag genom en helt otrolig show of self control lyckades åka hem efter inte bara en utan TVÅ (2) tequila shots  medan alla andra stack till något warehouse party. Helt otroligt. Årets bedrift.

Jobbade extra på söndagen eftersom Josh ändå var i Budapest och jag är DÖDLIGT trött på ensam hemma-tid at this point, och när jag kom hem var Ellie hemma (sen hon fick en extranyckel för att kunna komma och tvätta emellanåt har hon blivit som en honorary tredje flatmate och let me tell you det är så HIMLA mysigt att actually få träffa henne lite oftare än typ en gång i halvåret at last), så vi spenderade kvällen med att se på Full Metal Alchemist  och äta burritos tills mitt i natten. Josh kom äntligen hem igen vid fyra på morgonen efter att hans flyg hem varit superförsenat, annonserade ut att han aldrig vill lämna huset någonsin igen, och därefter har vi spenderat varje ledig kväll med min favoritgrej - ligga i en trasslig hög i soffan och beta av resten av sista säsongen av Skins (vi är ÄNTLIGEN KLARA god bless), bli bestörta över veckans senaste myr-video, gråtskratta till senaste avsnittet av Love (den nya säsongen är SÅ bra??? hela den här serien är SÅ bra???) och hitta på konspirationsteorier till fler och fler märkliga youtubekanaler. 

Frågade Josh häromdagen vad hans utvärdering av vår första månad som par var, och han bara "it’s been nice. We’ve been exactly the same as before", och det har vi verkligen. Vi lever typ exakt samma liv tillsammans som innan, fast med några added perks. Ingenting togs bort, bara lades till. Det är så himla fint.

I tisdags hängde jag med Francesca och Yen, eftersom det var Yens sista vecka i London innan hon flyttade hem till Belgien igen (alla mina kompisar flyttar ifrån London och det är DÅLIG STIL tycker jag </3). Vi åt mängder med sushi och strosade runt typ hela Westfield i jakt på den allra bästa efterrätten (som blev Smarties-milkshake i slutändan och ÅH så gott det var) och pratade om allt möjligt och sa sedan hejdå framemot kvällen, tackade Yen för vår tid tillsammans, kramades länge, och så skiljdes vi åt. Aw. The downside med att bo i en stad som denna -  den höga folkomsättningen kommer alltid back to haunt you förr eller senare.

I torsdags var det D&D as per usual där vi slogs mot maskzombies och klippte gräset åt nån random snubbe vi träffade på vägen (vår generella stil som grupp verkar vara att oftast gå allmän kaotisk bärsärkagång överallt och då och då göra något snällt av absolut ingen produktiv anledning vilket är en väldigt intressant balans let me tell you). 

I fredags kom Mats och Laura över på vad som kändes som den allra mest vuxna fredagskvällsunderhållningen på länge. Josh lagade fredagstacos till alla (aka en av aspekterna av svensk kultur han varit allra bäst på att anamma), och så spenderade vi hela kvällen med att spela Carcassonne och dricka vin. Hade känt mig väldigt mogen och vuxen av hela grejen om jag inte hade druckit på tok mycket vin och vaknade nästa morgon med väldigt flackiga minnen av hur jag tagit mig i säng, så yeah. Baby steps, antar jag.
(null)
Bra fredagskvällssetup, ändå.

I lördags jobbade jag, och spenderade sedan en stor del av kvällen liggande raklång i soffan begravd i A Wild Sheep Chase medan Josh ömsom lagade kvällsmat och ömsom städade sitt rum (eftersom jag officiellt flyttat in dit nu och mitt rum är gästrum, vilket jag känner har gett mig massor med vuxenpoäng. Bara riktiga vuxna har gästrum, ju). Halvvägs igenom dök han till och med upp med ett glas vin. Känner att jag kan vänja mig vid den här
uppdelningen av sysslor, faktiskt.

Inledde söndagen med att göra scones till frukost (klev in i sovrummet där Josh precis vaknat och satte en mugg te i handen på honom och bara "sconesen står i ugnen" alltså who is the best girlfriend spoiler it’s me). Lagom tills vi ätit klart dök D&D-gänget upp  för en helgsession. Vi slogs mot mer maskzombies och jag råkade få min tama noshörning att bli uppäten två gånger på raken och typ hälften av alla hade ett flertal näradödenupplevelser innan vi till sist besegrat alla och made it out.  Älskar fan D&D alltså. Förstår mig fortfarande till stor del inte mig på det, men ÅH så kul det är.

Resten av söndagen var vi allmänt kollapsade i soffan, drack vin och såg klart på Skins. Helga vilodagen, och allt det där.

I måndags hade jag storstädning av huset, samt, för första gången någonsin, Joshs rum (eller, well, vårt rum, antar jag). Det är det enda rummet jag aldrig städar under veckorna, och oh my god om det märktes. Var världens mest terapeutiska grej att äntligen få städa upp alla pryttlar han hade liggande överallt och slänga allt skräp och damma alla hyllor och moppa alla golv. Är som ett helt nytt rum nu. Mycket nöjd. Nu ska jag bara övertala honom att uppdatera sitt val av påslakan till något mindre nopprigt och skaffa riktiga nattduksbord (som inte är gamla flyttlådor), och sen är vi fan in business alltså.

Igår välkomnades jag hem från jobbet av Ellie, som hade tvättdag här hemma. Josh spelade D&D i sitt rum hela kvällen, så jag var rätt glad över att ha lite sällskap (betydde dock att min inplanerade Skypecatchup med mamma bara blev typ en halvtimme istället för MITT LIV VILL TYDLIGEN ALDRIG LUGNA SIG NÅGONSIN). 

Vi åt pizza och pratade om våra katter och när Josh var klar spenderade vi några timmar med att se på sista säsongen sv Black Books  medan jag och Josh internt tävlade om vem som kunde citera flest repliker (vi ville båda vara snabbast så vi sa dem fel hela tiden så antar att vi båda var förlorare i slutändan), innan Ellie blev den första att inviga gästrummet, och vi gick och la oss. 

Which brings us to today. Idag ska jag jobba klart, och därefter ska jag direkt vidare till en album launch i Kentish Town som någon av Mats kompisar ska spela på. Och på fredag kommer pappa hit!!! Vi ska gå på musikal och hänga på pub och åka högst upp i The Shard (!!!!!!!) och bara ha det allmänt mysigt. Ska träffa mina föräldrar eller Joshs föräldrar typ varannan vecka i typ en månad framöver. Maj är föräldramånaden och I have absolutely no complaints.

Anyway. Ska återvända till min arbetsdag nu, I suppose. På återseende!

Love is a tired symphony you hum when you're awake

 
Hej igen! Känns som om det var evigheter sen jag tittade in här sist, men veckan som varit har gått OTROLIGT långsamt rent allmänt, så det är förmodligen därför. Känns som om jag gått igenom femton livstider på en vecka. Något överdramatiskt, jag vet, men ändå. Fan vad man är dålig på att vara för sig själv nuförtiden, alltså. Anyway. Som jag nämnde i förra inlägget var Josh i Andorra hela förra veckan, och jag började genast förlora förståndet av mitt överflöde av ensamtid, och som botemedel bjöd jag genast över Mats, som mer eller mindre bodde här hela veckan.
 
Det var helt klart det bästa med hela veckan - har inte fått så mycket konsekvent quality time med honom någonsin tror jag, och vi hade det asmysigt och såg på hela Star Trek: Discovery som Mats försökt få mig att se klart i EVIGHETER och nu är jag arg över att jag och Josh gav upp på den så snabbt för OH MY GOD så bra den blev efter några avsnitt. Satt typ och skrek konstant genom de sista typ fyra avsnitten för att allt var så överväldigande och bra och coolt och plottwistigt. Ahhh älskar att kunna vara excited över Star Trek igen. Det är min bästa känsla.
 
Vi åt massa pizza, drack bourbon, gjorde sötpotatis (som blev jättehård för att vi inte hade tålamod att vänta på den), och därutöver har jag organiserat för eventet vi ska ha på jobbet på onsdag (verkar som om det kan komma att bli det mest framgångsrika eventet vi någonsin haft om bara vi kan få the actual books levererade i tid aaaaaaa varför är publishers värst i hela världen på allt) och försökt njuta av att ha ett hus som var konstant rent och där man inte konstant hittar strumpor under soffan som Josh slängt av sig haphazardly. Anyhow. I fredags kväll kom Nat hit en liten stund (basically bara för att sova här efter hon landat från en semester assent), så jag fick mig en brief men bra liten catchup med henne också vilket var fint.
Tog även en genväg genom Hampstead Heath efter jag varit i Golders Green och lämnat pappersarbete till vår revisor i fredags. Såhär fint var det där. Liksom? Detta är mitt i centrala London? Helt sjukt.
 
På lördagen kom Josh äntligen hem från Andorra igen. Han smsade mig ett taco night? och jag fick en sån där våg av hemlängtan och stack mer eller mindre direkt från jobbet (tre timmar tidigt......................... ja jag vet den här codependencyn är tveksam at best) och återförenades med min stökiga jävel till sambo som jag saknat så orimligt. Vi lagade tacos och såg ikapp på alla myrvideos vi missat och drack billig rom Josh köpt med sig, och somnade därefter i en hög på soffan klockan fkin tio på kvällen. TIO. I AM NOT JOKING. Vi gick inte och la oss på riktigt förrän framemot tresnåret när vi vaknade till igen, och Josh bara "is this the kind of people we are now - people who just have dinner and fall asleep at 10 on weekends" och jag blev nästan förolämpad och bara "NO WE'RE NOT NO ONE DOES THAT" så, well.
 
På den ljusa sidan innebar detta dock att vi båda var vakna och uppe innan elva nästa dag (vilket är mer eller mindre unheard of på en söndag). Jag gjorde scones (som vanligt) och läste ut To The Lighthouse och Josh åkte in till stan och klippte sig, och framemot kvällssnåret kom Ellie hit för att ladda all sin elektronik eftersom strömmen har gått i hennes båt (alltså varje gång jag tänker att det hade varit coolt att ha en husbåt så minns jag allt sånt här som hon måste stå ut med och så är jag rätt glad över att bo i lägenhet ändå). Vi drack lemonad och pratade om hur vi båda pratar för mycket och när Josh återvände drack vi Andorra-öl och spelade Carcassonne resten av kvällen tills klockan hunnit bli midnatt och Ellie gick hemåt och vi kollapsade i säng.
 
Idag har varit måndag, och jag har använt min lediga dag till en hel massa aktiviteter. Inledde dagen med att åka ut till Victoria och klippa mig (smsade min frisör förra veckan och bara "hej jag ska på bröllop nästa vecka kan jag få klippa mig gratis" och hon bara "sure thing kom och modella på måndag no probs" alltså god bless). Blev ingen dramatisk skillnad direkt - vill inte ha en så överdrivet dramatisk frisyr när jag snart ska ställas inför precis hela Joshs extended family och råka ge dem allihop en hjärtinfarkt, så i slutändan har jag nu mest en mjuk liten pixiecutliknande situation som jag gillar en hel del och som blir precis lagom tror jag. Ska återgå till min skarpa superhipsterfrisyr med rakade sidor och minilugg nästa gång, istället. Hehe.
 
Efter jag var klar där åkte jag inom Oxford Street och handlade en jättesnygg ny skjorta (tänkte först inte köpa den men så mindes jag att jag faktiskt tjänar pengar nuförtiden och att jag faktiskt kan köpa saker jag vill ha så då jävlar slog jag till! Ahh älskar att få en dräglig lön att leva på), och inom Primark för att införskaffa en ny resväska att ta med till bröllopet eftersom mina andra är helt orimligt för stora och jag behöver en bra weekend-sized resväska oavsett. Åkte hem, städade huset, bytte om, och mötte Mats på British Library, där vi såg detta:
British Library hade en föreläsning om Mary Shelley hålld av författaren till min nya favoritbiografi om Mary Shelley, så det fanns ju inte en chans att jag skulle missa nåt sånt. Visste pretty much allt hon tog upp redan, obvs (man är väl hyperfixerad.......), men det var himla intressant ändå, och efteråt gick jag och fick mitt ex av boken signerat och pratade en liten stund med författaren om hur cool Mary Shelley är. Bra kväll, helt enkelt.
 
Har at the time of writing precis kommit hem därifrån nu, och ska nu nog mest ägna kvällen åt att lyssna på Iron & Wine (hans senaste skiva är verkligen helt perfekt ? älskar ALLA låtar ? perfekt skrivmusik i am in LOVE), äta munkar och se om Josh pallrar sig hem från jobbet någon gång snart.
 
Det har varit en lite annorlunda vecka som gått, all in all, men ultimately tycker jag nog att jag gjort the most of it ändå. Planerna för den här veckan är i alla fall att vara värd för mitt livs första event på onsdag (pray 4 me), spela D&D at some point förmodligen, och så på fredag morgon tar jag och Josh tåget upp till Sheffield för att gå på bröllop och rent generellt hänga med hela hans släkt en hel helg. Känner mig typ lika excited som om det var min egen familj vi skulle åka och hälsa på. Är inte det fint, så säg. Återkommer med en full rapport (och förhoppningsvis några snazzy bröllopsbilder) nästa vecka! 
På återseende!