I am a rock with eyes to the sky

 
Hej igen! Mitt liv fortsätter vara ganska oäventyrligt. Kan inte avgöra om jag börjar bli trött på det eller om jag fortfarande älskar att ha såhär mycket tid att läsa, men vem vet. Livet kommer börja sätta igång i sin vanliga hysteriska takt snart nog ändå (har typ tre resor inplanerade de närmaste tre månaderna och ska ha husgäster minst varannan vecka de närmaste veckorna så ska nog ta och embracea lugnet medan jag kan tror jag). Igår hade jag en ganska standardmässig jobbdag med Olga, och spenderade därefter kvällen hemma med Josh, där vi åt cheesecaken jag gjort (är bra på cheesecake nu!!! hell yeah!!!!) och gosade i soffan medan vi såg klart på första säsongen av Twin Peaks och väldigt lite därutöver, really. Började titta på Skins igen, since vi slutade mitt i en säsong, vilket var världens throwback. Har nog inte sett den serien på typ ett halvår minst.
 
Idag har följt ungefär samma spår. Jobbade öppningsskiftet med Olga igen, och hängde mest i affären och höll ställningarna medan Olga svarade på femton tusen mejl och försökte beställa tillräckligt med böcker för att återhämta affären efter jul (alltså ALLTING är slutsålt vi kommer få såna otroliga mängder leveranser de kommande veckorna alltså JISSUS). Slutade lite efter fem mest eftersom affären var heldöd, och åkte hem och låg på soffan och lyssnade på musik och läste The Subtle Knife en stund. Älskar fan His Dark Materials. Sån himla bra bingeläsningsserie. Har inte läst en hel bokserie på huuuur länge som helst, och det är något himla nostalgiskt över att bara få begrava sig helt och hållet i ett universum och en massa fantastiska äventyr. Ah. Är taggad på att läsa ut serien också, dock, since jag har en hel hög med Mary Shelley-relaterade böcker att läsa därefter, men ändå. Att få ha en sån bra to be read-lista är ju nöje i sig självt, faktiskt.
 
 Josh kom hem framemot kvällningen, och vi spenderade några timmar med att bara lyssna på musik tillsammans  i vardagsrummet medan vi gjorde våra egna små projekt - aka jag läste min bok och Josh skissade D&D-plotlines. Vi har lite såna små projektkvällar då och då, och det är något så himla wholesome över det. Att bara sitta och jobba på varsitt håll och bara pausa för att uppdatera om ens senaste framgångar eller för att sjunga med i nån bra refräng. Inget får mig att känna mig som en riktig vuxen som det gör, strangely enough. 

När vi båda tröttnat på våra Produktiva Projekt™️ hamnade vi i soffan as per usual, och efter att ha misslyckats med att börja se på True Detective såg vi några fler avsnitt av Good Morning Call istället (lite annan ton, men ändå), awww:ade över hur gulliga huvudpersonerna är (första säsongen såg vi på för att den var helt galen och bisarr men andra säsongen är bara ??? typ heartwarming  och full av hälsosamma relationer och karaktärsutveckling och jag bara ??? i didn’t sign up for this WHOLESOME ADORABLE CONTENT VAFAN), och försökte mig på att fläta Josh’s hår (som efter vår förra misslyckade färgningseskapad nu tydligen fått mersmak och köpt lila hårfärg???? är taggad beyond belief på det här alltså), innan vi called it a day. Borstade tänderna, slemmade tandkräm på varandra och jag släpade runt Josh i hallen en stund för att se hur svårt det skulle vara att göra sig av med hans lik om han skulle råka dö nån gång (det var jättesvårt så får låta bli att ta död på honom helt enkelt), innan vi gick och la oss till sist.

Så ja. Allt fortsätter på sitt fina wholesome lilla tema. Tror inte jag någonsin kommer tröttna på det, riktigt, ärligt talat. This is the life.

Prince Johnny, you're kind but you're not simple, by now I think I know the difference

 
Howdy! Veckan har börjat, och den har börjat precis så lugnt och wholesomely som jag håller tummarna för att den ska fortsätta. Jobbade öppningsskiftet med Olga, och förutom det faktum att min pendling (för ovanlighetens skull till dess försvar) var en allmänt prövande upplevelse (man märker ju hur ingrodd Londonbo man blivit när man kommer ner i tunnelbanan och blir helt ilsk av att nästa tåg inte går på ÅTTA HELA MINUTER alltså jösses brukade ju vänta på bussen hem från skolan i typ 40 minuter utan att blinka vem har man blivit), var det en rätt lugn och mysig jobbdag. Packade upp alla julkorten och gjorde lite leveranser och sådär (vi ska göra julfönsterdisplayen imorrn och julpynta affären och jag är SÅ taggad AAAAAAAAAAAA är så sugen på att komma i julstämning nu alltså), och kilade sedan hem framemot kvällen.
 
Kom hem, och skypade hem till familjen i ett par timmar om ditt och datt (måste ju passa på att ringa hem när 1. mitt liv inte är galet fullspäckat för en gångs skull, och 2. mamma inte är på tjänsteresa). Var himla mysigt att bara få babbla om högt och lågt och senaste nytt en stund. Måste verkligen bli bättre på att ringa hem, alltså.
Efter vi hade lagt på gick jag och lagade kvällsmat (köttbullar och spaghetti cannot go wrong alltså), såg ett avsnitt av Red Dwarf, och spenderade sedan resten av kvällen med att lyssna på St. Vincent och läsa böcker under en filt i soffan. Att inte ha planer gör mig så himla gott, alltså. Läste ut The Brief and Frightening Reign of Phil (av samma författare som skrev Lincoln In The Bardo, årets Man Booker Prize-vinnare som jag precis läste ut och ÄLSKADE), som var HELT galen och urspårad och asrolig och samtidigt helt perfekt satir av nuvarande världspolitik, somehow. Kommer definitivt försöka läsa mer George Saunders i framtiden. Älskar honom nu.
 
När jag var klar med den gick jag direkt över till UnLundun, som jag läste typ 150 sidor av i slutet av förra året någon gång och sedan pausade när jag blev distraherad av någon annan bok (eller förmodligen bara läste för många samtidigt om jag känner mig själv rätt), och innan jag köper nästa bok på min to-read-lista tänkte jag att jag ju faktiskt borde läsa klart böckerna jag redan börjat, mest för att de hänger över mig som ett dåligt samvete för evigt om jag måste se dem i bokhyllan konstant sen.
 
Gillar den mycket mer den här gången än jag minns den som - är väl förmodligen för att den precis började komma igång när jag gav upp den senast och jag inte behöver gå igenom den tråkiga uppbyggnadsbiten igen, men ändå. Är fortfarande inget direkt fan av sättet den är skriven på (har blivit bortskämd av hur eloquent och fiffig George Saunders är med språket att den här känns alldeles för rättfram och lite tråkig), men alla koncept och ploten och allting är så himla intressanta att det räcker bra till ändå. Får se hur den utvecklas, men är allmänt glad att jag kanske till sist kan få kryssa av den här boken på listan till sist innan jag fortsätter vidare till His Dark Materials (bad Olga beställa den absolut FINASTE utgåvan av hela serien i en jättefin hardback i rött tyg och jag är SÅ TAGGAD IT'S SO PRETTY).
 
Framemot elva var Josh klar med D&D, och kom och ramlade ner i soffan och uppdaterade mig om sina senaste äventyr (tydligen var han mest upprörd för att killen vars skinn han stulit hade sprungit bort så yEAH ville inte riktigt gräva mer i det). Såg på några Youtubevideor och pratade lite mer om min D&D-karaktär, innan det var sent och vi called it a day, gick och borstade tänderna, satt på varandra i badkaret och sjöng All Night Long innan vi gick vidare till att ha armbrytning och diskutera hur ormbrottning skulle gå till och vilka sorters arenor som hade passat bäst för sporten (inuti en större orm var vår generella favorit), innan vi till sist gick och la oss.
 
Så, ja. Väldigt lugnt och wholesome, rent allmänt. Var himla skönt att bara ha en kväll att ligga på soffan och läsa böcker, to be honest, även fast det förmodligen finns en massa viktigare saker jag skulle kunnat lägga en ledig kväll på. Introverten i mig, som blivit allmänt undanskuffad och ignorerad himla länge nu, måste väl få sitt också, I figure. Anyway. Imorrn ska jag jobba igen, och ska sedan direkt hem till Marion och Karim för vår veckliga dålig-film-kväll. Marion skulle laga en hel gourmetmiddag tills jag kommer dit. Älskar att vara kompis med före detta kockar. God bless.
På återseende!

Cut me loose, or wait in the fire

 
Hej där! Fredagen har passerat, och det har varit en wholesome dag indeed. Rätt händelselös, på det stora hela, men at this point i livet har jag ingenting emot såna företeelser då och då. Jobbade öppningsskiftet tillsammans med Slawo, och hade en allmänt busy förmiddag där jag storstädade i barnavdelningen (bara att bokstavssortera bilderböckerna tog TVÅ TIMMAR alltså det var verkligen inte onödigt jobb det där), gjorde pappersarbetet och social media-grejer och hann även med en promenad ner till banken (var ösregn när jag gick dit och strålande solsken när jag gick tillbaka - klassiskt Londonväder) innan jag gick på lunch och därefter fick väldigt lite gjort under resten av dagen.
 
Slawo var allmänt sjuklig (cirka alla som har jobbat med Olga sedan hon kom tillbaka har blivit assjuka omedelbart och Olga påpekade att det är tur att mitt immunförsvar är som en jävla vägg så att åtminstone någon i affären kan vara funktionsduglig nu när hon smittar ner allihop en efter en) (också sånt genuint mysterium varför mitt immunförsvar är så bra för har honestly verkligen inte gjort mig förtjänt av ett sånt perk när jag knappt sett grönsaker på bild). Gav Slawo lite längre lunchrast, och kilade sedan hem lite tidigare istället.
 
Igår kom en lokal författare in och lämnade en proof-kopia av sin uppkommande bok (en proof-kopia är basically några fåtal böcker som trycks upp innan boken kommit ut i affärer som skickas till typ kändisar eller bokrecensenter eller bokaffärer osv så att de kan läsa boken och vara redo att recensera den direkt på bokens faktiska releasedatum och bygga hype för den och allt såntdär). Oftast får vi in väldigt få spännande proof copies, men den här vann över mig omedelbart. Till att börja med hade den ett anatomiskt korrekt människohjärta på omslaget (finns en anledning till att jag har det motivet tatuerat på handleden - det är min favvo), OCH citatet på försättsbladet var från none other than Frankenstein av mitt livs kärlek Mary Shelley. Det var som om nån gett den där författaren en lista på saker som får mig att omedelbart gilla en bok, och sen kryssat i alla rutorna.
 
Anyhow. Började läsa några sidor i den igår när den kom, och insåg ganska snart att boken var ASBRA och att jag inte kunde släppa den, så idag när jag slutade gav jag till sist med mig och tog med mig den hem för att läsa (JA jag vet att jag redan läser tre böcker samtidigt men SHHHHH). Klev av tunnelbanan i King's Cross, satte mig på en bänk på Granary Square vid fontänerna, och läste. Och läste. Och läste.
 
Gick inte därifrån förrän jag var tre sidor från slutet på boken, mina händer frusit till is i blåsten och det hade börjat både skymma och duggregna (regnet var egentligen det enda som fick mig att till sist avbryta läsningen, to be honest). Kan verkligen inte minnas senaste gången jag läste ut en bok på en enda dag - läser så himla långsamt och otåligt nuförtiden, men det här var verkligen en sån där läsupplevelse där hela världen bara försvann runtomkring mig och jag inte ens märkte att jag var iskall och att min fot somnat förrän jag insåg att boken var slut, pretty much. Bästa någonsin.
La upp det här på min instagram story, och det sammanfattar det hela rätt bra. Är allmänt smug att jag fick läsa det här absoluta mästerverket flera MÅNADER innan den stora massan kan få tag i den, men honestly är jag mest frustrerad över hur länge jag måste vänta innan jag kan få pracka på den här boken på allt och alla.
 
Olga sa att vi kanske ska ha ett event för den boken när den väl kommer ut. Är oftast inget vidare fans av att hålla events på jobbet, men det här eventet hoppas jag verkligen händer. Kommer fan be om en egen signerad kopia i så fall. Gud så bra bok. Köp The Beginning of the World in the Middle of the Night när den kommer ut okej??? IT IS A MASTERPIECE.
 
Gick hem i regnet, kom hem och kollapsade i sängen en stund och försökte värma upp mig en smula innan Nat och Daniel kom hem och jag åt pizza medan vi såg på Rupaul's Drag Race och åt ostbollar hela kvällen. Mycket wholesome. Ännu bättre since jag glömde se de sista avsnitten av Rupaul's Drag Race och nu har en anledning att faktiskt se ikapp. Sa godnatt och gick och la oss framemot midnatt since Daniel ska upp tidigt imorrn, och därefter smsade jag Josh och frågade om han behövde bli insläppt i huset under natten någon gång (eftersom han, well, åkte till Brighton Pride och hans nycklar försvann i stranden för det är ju en så typisk Josh-grej att hända på precis alla plan herrejösses), vilket han behövde (ska kopiera ett par nycklar till den stackarn imorrn så han kan leva sitt liv igen herrejösses hur har han klarat sig såhär länge utan nycklar ens). Planen för resten av natten är därmed att vara semi-vid medvetande så att jag kan släppa in honom. Får se hur det går med detdära.