They can fix me proper with a bit of luck

Så, idag har varit både bra och dålig - som de flesta dagar generellt är, antar jag. Dagen började med att Elin fick åka in till akuten eftersom hon hade så ont i magen att hon knappt kunde fungera. Vi trodde först att hon hade blindtarmsinflammation, men det var det inte och även fast de var på sjukhuset hela dagen så hittade de inte vad det var utan gav henne magkatarrmedicin och hoppades att det skulle gå över, typ. Så jag gick runt hela dagen i skolan och var allmänt orolig och sådär, så ja.
 
Har för övrigt gjort klart mitt allra sista arbete i tvåan nu! Jag, Ami, Linnéa och Jenni gjorde vår religionsredovisning idag på morgonen, och det gick bra (vi fick ett A, så yay), och det var i princip det enda vettiga jag gjorde under hela dagen. Andra lektionen var redovisning i historia för de som inte gjorde det förra veckan (eller var det i tisdags? Jag minns inte när jag gjorde den O.o), så jag satt bara där och lärde mig en massa saker om filmindustrin och den japanska dynastin och galna japanska tortyrvetenskapsmän under andra världskriget och en massa annat (vi fick ju välja ett ämne att specialisera oss inom så det var väldigt olika saker det handlade om which was nice för omväxling är alltid trevligt). När det var slut bestämde jag mig för att åka hem istället för att ansluta mig till resten av min familj på sjukhuset (för det enda de gjorde var mer eller mindre att vänta på saker, så jag gjorde ingen nytta där ändå, liksom). Åkte med mormor till Hanna och Henke och hämtade Lina och fikade på rabarberpaj en stund innan jag till sist åkte hem lagom till mamma, pappa och Elin kom hem från sjukhuset.
 
Har mest ägnat kvällen åt att färga mammas hår och redigera Dimidium (alltså jag är på den jobbigaste/sämsta/den delen som är i störst behov av en ordentlig utstädning, och det är så svårt och så tråkigt och DEN HÄR JÄVLA HISTORIEN VAR SÅ MYCKET ENKLARE ATT SKRIVA VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT OCH JOBBIGT JAG TÄNKER SKYLLA DET HÄR PÅ JOSH OCH STELLA DET ÄR DE SOM HAR STÄLLT TILL DET FÖR MIG HADE DET INTE VARIT FÖR DEM HADE DEN HÄR DELEN INTE ENS BEHÖVT EXISTERA GODDAMMIT). Har i alla fall kommit en bit (är på sidan 221), och har förkortat den en hel del (när jag började var den typ 680 sidor, nu är den nere på 591), så jag gör i alla fall framsteg. Oh well, baksidan med skrivandet, antar jag.
 
 
Also, en annan sak som hände idag och som gör mig väldigt glad är betyg. Det är ju mycket betygssamtal nu eftersom alla kurser tar slut nu, och eftersom jag varit så jäkla skoltrött i år och inte ansträngt mig eller brytt mig speciellt mycket alls, så väntade jag mig att mina betyg skulle vara ganska mediokra - och hur kunde jag protestera mot det, liksom? Det är ju mitt fel att de är så, i sådana fall - men ju fler betygssamtal jag har haft, desto mer inser jag att så inte är fallet. Än så länge har jag fått A:n i kommunikation, svenska, religion och engelska, ett B i psykologi och ett E i matte (samhäll, idrott och franska är typ de enda vi inte vet än), och idag på historian sa min historielärare att han hade lagt ut våra betyg på schoolsoft, och eftersom jag hade fått typ et C, tre B och två A på uppgifterna så väntade jag mig typ ett C eller B, men när jag tittade på schoolsoft så hade jag fått ett A på litteraturhistorian och därmed ETT MOTHERFUCKING A I HISTORIA JAG SKOJAR INTE JAG SATT OCH STIRRADE PÅ DATORSKÄRMEN MED HÄNDERNA FÖR MUNNEN I FLERA MINUTER FÖR JAG VAR SÅ CHOCKAD ALLTSÅ WTF I ETTAN HADE JAG TYP C I HISTORIA. Jag vet inte hur det gick ihop eller varför eller någonting, men jag blev väldigt glatt överraskad och det gjorde mig väldigt, väldigt glad för jag hade verkligen ingen rätt att vänta mig såhär bra betyg när jag inte brytt mig så mycket. Och Ami och Jenni gav mig en applåd för det, so it was that too. Det var trevligt.
 
Och, sidenote: Jag säger inte allt dethär bara för att vifta med någon fucking skylt bara "NEJMEN HEJ TITTA PÅ MINA BRA BETYG VISST ÄR JAG SÅ HIMLA DUKTIG PLEASE LOVE ME" - även fast det såklart är en liten del av mig som känner så - utan för att jag är så uppriktigt glad och förvånad och såsåsåsåså tacksam för att jag blev välsignad med en talang för att kunna bullshitta mig igenom hela kurser och lura i lärare att jag kan mer än jag gör och bryr mig mer än jag gör (jag har brytt mig i elva år jag är färdig nu känns det som) och ändå komma ut på andra sidan med bra betyg. Jag önskar att fler hade den kunskapen - och fler förtjänar den, jag menar hur många finns det inte som kämpar och sliter och har ångest och aldrig får den där belöningen i slutet av terminen som jag får? Jag hade blivit knäckt - och jag är så glad att jag har den. Alltså, wow. Bra betyg gör mig så glad, och det gör att allt det hårda arbetet och alla miljontals uppsatser och analyser och nyanserat och komplext hit och dit varit värt det. Jag jobbade, och jag fick någonting för det. Det om något är väldigt motiverande. Lite av skoltröttheten blev botad, faktiskt. Jag blev riktigt taggad inför trean och tillochmed att söka till universitet när jag vet att jag har förmågan att få bra betyg och därmed en hyfsad chans att faktiskt lyckas.
Nu inväntar jag bara samhällsbetyget, idrottsbetyget och franskabetyget, som jag förhoppningsvis klarar hyfsat med (min förhoppning och misstanke ligger på ett B eller C i samhäll och franska och typ ett D i idrott if I'm lucky), men, ja. Jag är väldigt glad över det är, bara. That was all.
 
 
Tror jag borde återvända till Joshs och hans jobbiga emotionella jätteviktiga skitscen som jag måste fixa till. Ugh. YOU'RE MAKING IT VERY HARD TO LOVE YOU RN JOSH OK.
 

Your tears don't fall, they crash around me

Wow, man kan verkligen inte säga att jag överansträngt mig idag direkt. Satt och gjorde religionspowerpointen på morgonen när alla andra hade matte och hade betygssamtal på engelskan och kommunikationen (A i båda woho!) innan vi fick gå hem. Så, ja, man kan väl säga att den mesta nyttan jag gjort idag är att jag har redigerat en hel del på Dimidium. Det är fortfarande en del jobbiga och dryga scener kvar som jag måste göra något åt, men jag tror jag vet hur jag ska göra i alla fall, utan att gå miste om viktig karaktärsutveckling och plotunderbyggelse.
 
Berättade även för Jenni, Ami och Linnéa om grundploten i Sectangelus, och de verkade tycka om den och Jenni frågade mig hurfan jag kunde komma på så många komplicerade plotar hela tiden (jag svarade "well, det är inte som om jag har något bättre för mig"). Det gjorde mig glad så nu är jag sugen på att skriva på den igen c:
 
När jag precis kommit hem så kom pappa hem och tog med mig ut i bilen för att övningsköra in till stan, så där körde jag runt i några timmar eftersom vi skulle göra en massa ärenden och sådär (och övade på att fickparkera alltså askdjsdlgfds jag kan inte beskriva med ord hur mycket jag hatar att fickparkera), och när vi kom hem vid typ halv sju eller nåt så åt vi kvällsmat och började storstäda eftersom Elin ska konfirmeras på söndag och det ska vara en hel hög med folk hemma och det därmed måste vara lite fint och respektabelt och sådär. Det var svettigt och mycket jobb men det gick bra, såklart. Att städa är en av få hushållssysslor jag faktiskt kan, så...
 
Vet inte riktigt vad jag ska roa mig med resten av kvällen, med tanke på att den nästan är slut. Blir väl Tumblr och Dimidium som vanligt, antar jag. Eller kanske ett Supernatural-avsnitt.... hm...
 

I'm not good enough, I'm just clearing that up

Idag har varit väldigt awesome, faktiskt, som jag väntade mig. Först och främst var jag ju ledig, och kunde vakna av mig själv framemot halv ett utan att bli uppkörd ur sängen av alldeles för morgonpigga föräldrar. Elin var hemma för hon har förmodligen magkatarr eller nåt (been there, done that - avundas henne inte det minsta), så jag kunde visserligen inte titta på så många SPN-avsnitt som jag hade velat för hon får allergiska utslag av typ alla mina favoritgrejer (misstänker att hon ibland ogillar saker jag tycker om bara av principsak för att hon stör sig på hur besatt jag är av dem), men jag lyckades smygplaya Lazarus Rising medan hon sov (hon vaknade visserligen mitt i men ändå), och det var roligt att störa henne med alla mina lyckliga squeals för att herregud jag älskar det avsnittet så mycket och Cas' entré och "I'm the one who gripped you tight and raised you from perdition" och "I'm an angel of the Lord" och "You think you don't deserve to be saved" (jag satt och citerade hela Dean och Cas' första konversation medan jag tittade på avsnittet och Elin blev trött på mig och sa att jag hade sett på det för mycket men det har jag faktiskt inte för den konversationen råkar bara vara en av de mest citerade i hela fandomen sådeså). Det är för övrigt ganska roligt att titta på SPN tillsammans med någon som inte gör det, för man inser verkligen hur mycket märkliga saker man inte ens ifrågasätter för att, well, den där showen är asmärklig hela tiden. Typ som när Elin kommenterade "hur jävla skum den där serien är" när Sam drev ut en demon med sina demonblodssuperkrafter. Jag menar, jag tänkte inte ens på det men det är rätt skumt när man tänker på det. Men med tanke på att jag har sett ett avsnitt där en blev mördad av en enhörning som det flög regnbågar ur röven på, så ja. Man blir lite avtrubbad för märkligheter efter ett tag.
 
I vilket fall. I övrigt har jag ätit en halv burk Ben & Jerry's kakdegsglass (bästa glassen nånsin försök inte ens protestera) och gjort klart religionsarbetet (eller, tja, jag gjorde inte så mycket mer än att tweaka till det lite och lägga till en slutkläm, men ändå, skiten är klar nu oavsett). 
 
Igår natt kunde jag för övrigt inte hejda mig längre, och gjorde detta:
 
 
JA JAG VET ATT JAG SA ATT JAG INTE SKULLE BÖRJA SKRIVA PÅ SECTANGELUS FÖRRÄN JAG HADE REDIGERAT KLART DIMIDIUM MEN JAG KUNDE INTE HÅLLA UT LÄNGRE ADRIENNE WAS BEING A BITCH OKEJ JAG VAR TVUNGEN ATT SKRIVA OM HENNE.
 
Har skrivit typ två-tre sidor än så länge, och jag tror jag har skrivit av mig det värsta så att jag kan lämna den ifred en stund och redigera istället. Om jag kan reda ut Sectangelus plot (den är ganska komplicerad och knepig) så kan den bli så bra och det finns så många karaktärer däri som är jättespeciella och som jag redan älskar fast jag inte ens skrivit om dem än (t.ex. en av Adrienne's bästa kompisar är en lång, muskulös transvestitasiat från Missouri som heter Chester och som driver en leksaksaffär, och en av hennes andra kompisar samlar på paraplyn och en annan ser ut som Joan Jett och älskar glansiga skinnbyxor alltså jag tycker så mycket om märkliga karaktärer och den här berättelsen kommer vara proppfull av dem I am so excited).
 
Så, ja. I alla fall.
 
Ikväll ska jag och mamma iväg med Lina till hundsimmet, vilket ska bli kul för de är så himla trevliga där och Lina gillar faktiskt att simma mer än hon vill erkänna (och det är i princip den största motion hon får nu när vi bara får gå 300 meter åt gången med henne - jobbigt för en hund som sprang milslånga rundor utan problem innan korsbandet rök...).
Ska nog ta och redigera lite mer på Dimidium innan vi åker. Hm, ja, det låter bra.