I wanted to show you the depth of this dream, the one where I see you and fall, finally

 
Hej hej hallå! Min sista lediga dag har nått sitt slut, och jag har uppnått ungefär 0 vettiga saker på hela dagen. Känns bra. Är ju tekniskt sett min söndag idag, och söndagar är ju vilodagar, så ja. Det måste man ju ta hänsyn till.
Inledde dagen rätt bäst med att ta en promenad i solskenet och möta upp Nat vid Sainsbury's. Delade världens kram och åh det är så himla najs att ha henne tillbaka i London igen. Har saknat människan så himlans, ju (vi har genuint varit kompisar i typ mindre än ett halvår och hon är redan en av mina faves alltså ???? jisses). Strosade runt i affären och bestämde vad vi ville äta och pratade ihop oss om vår eventuella framtid som roomies. Settled for revbensspjäll och curly fries, och gick sedan hem till lägenheten. Kom hem ungefär samtidigt som Josh vaknat och skulle till jobbet, och vi pratade en stund om Nats eventuella future roomie-status (Josh bara "I'll make an extra space on my couch" alltså aw), och hur vi måste åka till IKEA så fort Nat flyttat in (och jag och Josh bara tittade på varandra och bara "well yeah since vi har pratat om att åka dit i typ ett år så kan det väl vara dags nu"), och hur Josh kommer vara förtryckt etnisk minoritet om Nat flyttar in ("there's gonna be so much nonsense language in this house now"), vilket jag tyckte passade since jag fått stå ut som ensam invandrare tillsammans med två britter i ett helt år nu.
 
Därefter var Josh tvungen att sticka till jobbet since han redan var sen, och jag och Nat åt världens godaste brunch, lyssnade på You Me At Six och pratade om konserter och alla awesome grejer vi kommer kunna göra om vi flyttar ihop (alltså jag vill verkligen att det här blir en grej det hade varit the actual best okej !!!!!), innan vi drog oss in på mitt rum och spenderade några högkvalitativa timmar med att se på de två första High School Musical-filmerna och kalasa på jordgubbar och Marabouchoklad. Kom överrens om att tvåan definitivt är bättre (alltså ALLA jams och ikoniska scener finns i tvåan den är så himla överlägsen på alla plan ju), att Troy och Gabriella är de mest orelaterbara karaktärerna i historien (deras största konflikt i typ varenda film är att de är för snygga och bra på allting ???? I CANNOT RELATE), samt att alla deras kompisar är asdåliga, att Ryan är bästa karaktären och att vi hoppas att Corbin Bleu har ett bra liv vart han nu är nuförtiden.
 
Framemot eftermiddagen behövde Nat dra sig in mot Soho för ett provskift på en restaurang (ett jobb hon sedemera fick och därmed ökade chanserna rejält för att hon kan bli Michaels ersättare ayyyyy), och vi sa hejdå och jag spenderade större delen av resten av kvällen med att se på Youtubevideor, Skypa familjen, äta chokladtårta och se nästan hela första säsongen av Sally (som jag såg av en händelse när jag var hemma och förälskade mig i TOTALT och alltså den är så ridiculous och orimligt rolig ??? älskar Sally så mycket ????).
 
Tog en dusch och invigde mina nya Lushgrejer (American Dream verkar rätt bra so far - det luktar som att vara på semester i Medelhavet somehow ???? typ sol och glass och solkräm ??? får i alla fall världens flashbacks till gamla solsemestrar av att lukta på mitt hår nu så nåt sånt måste det ju vara). Använde min nya body moisturiser (Karma Kream tror jag den hette ???? osäkert varför jag har såna problem att komma ihåg det namnet men OH WELL), och vet fortfarande inte riktigt om jag gillar hur den luktar (Josh insisterar fortfarande på att den luktar skokräm men jag tycker mer den luktar som något som är menat att lukta som apelsin men inte riktigt lyckats på nåt vis ???? fräscht men på ett lite avigt sätt, typ ???? idk), men HERREJÖSSES är mjuk som en bebis över hela kroppen nu så det kan ju vara värt att den luktar lite konstigt. Har klappat mig själv på armen hela kvällen för att jag är så mjuk och BEHAGLIG.
 
Efter jag duschat och sett något mer Sally-avsnitt undrade Josh om jag ville börja se på andra generationen av Skins (människan skickade ETT SMS när han var literally typ tio meter ifrån mig herreJÖSSES). Jag bestämde mig genast för att inte skaffa mig en favoritkaraktär alls den här gången för ALLA JAG ÄLSKAR BARA DÖR HELA TIDEN (Josh bara "men du tror väl inte att de kommer döda en till i den här säsongen också" och jag bara kisade tvivlande mot honom och bara "JO DET TROR JAG DEN HÄR SERIEN GILLAR ATT SKADA MIG I DONT TRUST ANYTHING"). Är dock redan rätt fäst vid en hel massa karaktärer, så yeAH. Det här kommer ju definitivt sluta i absolute heartbreak igen (JJ och Effy och Naomi och Emily är mina current faves men HEMSKA SAKER KOMMER SÄKERT HÄNDA MED DEM så jag lever i förnekelse över denna tillgivenhet så länge jag bara kan).
 
När vi sett något avsnitt av det började vi se på ett nytt drama om nåt random koreanskt pojkband (som är vår nya go-to genre av serie och jag vet inte hur vi hamnade i det här träsket snälla hjälp). Den vi ser nu handlar om nåt pojkband som råkar åka tillbaka i tiden, vilket ju låter coolt, men så åker de bara tillbaka TVÅ ÅR. Världens mest meningslösa tidsresa ju. Knappt ens värt att lägga ner allt jobb för att ta sig tillbaka till sin egen tid igen - man kan ju bara leva igenom allting en gång till. Vafan. Så himla sur man hade blivit om man lyckats resa i tiden och så kom man bara till FÖR TVÅ ÅR SEN. Får se vad de ska göra av det här konceptet as the show progresses. Vår nuvarande teori är att alla egentligen är döda. Det verkar vara en återkommande plottwist i de här grejerna.
 
När vi sett något avsnitt av det såg vi några minidokumentärer om det koreanska språkets uppbyggnad och skrivspråkets historia samt en salig blandning av Monty Python-sketcher innan vi gick och borstade tänderna, diskuterade hur sämst det skulle vara att bara råka resa två år tillbaka i tiden och vad som var fel med Monty Pythons cheese shop-sketch, och jag visade Josh en bit av Sally som han, förklarligt, inte förstod ett ord av (men jag intygade att det var väldigt roligt alltihop), och så sa vi godnatt och gick och la oss at last.
 
Mina lediga dagar är över för den här gången, i alla fall, och imorrn bär det av tillbaka till verkligheten och ett öppningsskift i Blenheim igen. Ska bli najs att vara tillbaka i Blenheim igen efter att ha svettats ihjäl i Islington hela helgen, to be honest. Gillar Blenheim.
Efter jobbet ska jag dessutom möta upp Nat igen och ha picknick i Regent's Park, vilket ju är en allmänt bäst plan since den här sommaren innehållit alldeles för lite parkhäng för min del (det är en sån hörnsten i en Londonsommar men livet har varit så himla hysteriskt hela sommaren att jag knappt hunnit med det är ju skandalöst det här), och på torsdag ska jag förmodligen ut med Marion och resten av vårt Londoncrew för att fira att hon till sist tagit sig ur skiten som varit de senaste månaderna, så det känns ju som en väldigt solid plan. GOOD TIMES AHEAD, FOLKS.
Nu ska jag sova, däremot, så jag orkar asa mig till Notting Hill klockan åtta imorrn bitti. Hujedamig.

Do you like my cookies, they're made just for you, a little bit of sugar but lots of poison too

[Bild: Regent's Park, London]
Alltså ÄLSKAR hur puttenuttigt superhotfull den här låten är och hur Melanie Martinez basically gjort ett helt album med låtar om mord som låter som vaggvisor??? Så bäst och obehaglig aesthetic ??? HELL YES
 
Hallå där! Idag har det varit lördag för mig, och min första lediga dag. Har fått en del gjort, faktiskt, men ändå hunnit med att ta det lite lugnt, vilket känns rätt najs. Vaknade flera gånger på morgonen och trodde klockan var jättesen men var istället typ åtta på morgonen (återigen - vafan har hänt med mig), så jag kunde somna om en hel massa gånger innan klockan blev elva och jag bestämde mgi för att pallra mig upp och ta itu med mitt liv. Slängde på mig lite kläder och tog bussen in till Oxford Street för en liten shoppingspree på Lush (ja, det var genuint det enda jag åkte in till Soho för I have no regrets). Kände att jag var värd att treat myself lite nu när jag har fått löneförhöjning och allt och kanske faktiskt har råd att göra sånt här emellanåt i framtiden.
 
Strosade runt och luktade på cirka allting innan jag till sist settled för en hand-och kroppsmoisturiser (since den som luktar Pina Colada som Elin gav mig i födelsedagspresent börjar sjunga på sista versen) som luktade lite apelsinaktigt (Josh tyckte den luktade som skopoleringsmedel men shhh), ett hårbalsam to go with min Daddy-O (som är mitt coola blont-hår-schampo som jag köpte på Lush efter jag blonderade mig och som jag älskat). Köpte American Cream, mest för att den luktade godast (vanilj och jordgubbsmilkshake, tydligen). Får se om den är bra eller inte, I suppose. Fyllde även på förrådet av badbomber - köpte en som var orangeglittrig och en som luktade som svartvinbär (alltså den luktade så himla bärigt och gott ahhh im so excited), och tog sedan bussen hem igen innan jag fick för mig att gå vidare längsmed Oxford Street och göra fler ekonomiska misstag.
 
Kom hem och pratade lite med Michael medan jag satte in alla mina nyförvärv i badrummet. Vi pratade om hur fint badrummet har blivit nu när de har renoverat det, och jag sa "by the time we move out of here it's gonna look so nice" och han bara "ACTUALLY about that - I'm moving out" och jag bara VÄNTA VA. Han har visserligen nämnt det lite då och då på sistone, men tydligen planerar han att flytta ut redan inom en månad och bo hos sina föräldrar medan han gör klart resten av sin PhD.
 
Han bara "well yeah så om du känner nån som letar efter lägenhet så kan du ju rekommendera dem hit" och jag stannade upp en sekund och bara "one of my friends is literally at flat viewings AS WE SPEAK OH MY GOD" och så gick jag genast och ringde Nat och bara "du vet hur du letade efter en ny lägenhet i Camden men det fanns inga bra tillgängliga..........gissa vems rumskompis som ska flytta ut den här månaden ?????" och hon bara "nÄE. NÄE. VA. ALLVARLIGT" och så halvskrek jag lite lagom uppstirrat på henne om det hela en stund och vi enades om att det hade varit ett allmänt optimalt upplägg (alltså vi har båda funderat på hur vi ska orka flytta alla hennes grejer från mitt rum när hon hittar ett nytt ställe men Michaels rum är literally ETT ENDA STEG från min sovrumsdörr alltså det hade ju varit den mest optimala flyttprocessen i HISTORIEN).
 
Min agentur är dock rätt kinkig med pappersarbete och grejer, så det kanske kan komma att bli ett problem, men det kan ju vara väl värt ett försök i alla fall. Ska bli sorgligt att Michael flyttar ut (speciellt since jag inte har honom på Facebook eller nånting liksom han kommer bara försvinna HELT det kommer bli så himla konstigt) eftersom han varit med mer eller mindre sedan den allra första början av mitt Londonäventyr och så himla många minnen av min första tid i London är kopplat till honom på ett eller annat sätt, men sånt är väl livet, antar jag. 2016 är verkligen ett år av förändringar, känns det som. Så himla mycket byter skepnad och form och roll i mitt liv och så mycket tillkommer och försvinner och bara blir annorlunda i allmänhet. Vet inte om det är en bra eller dålig grej förrän jag befinner mig utanför hela förändringsprocessen, antar jag, men än så länge känner jag mig rätt okej, faktiskt? Saker blir annorlunda, men ändå bra, typ?
Michael flyttar ut och även om jag inte umgås med honom så mycket så kommer jag ändå sakna honom, men samtidigt hade det ju varit så himla bäst att ha inte bara en utan TVÅ av mina favoritmänniskor boendes i samma hus som mig ??? Det är ju Vänner-klyschan alla vill ha ju??? Kan det här bli en grej please and thank you.
 
Efter det, lite allmänt humörboosted, packade jag min totebag med pluggmaterial och gick ner till mitt lokala Costa för en rejäl pluggsession. Drack cirka världens godaste frappuchino-aktiga grej med grädde och fudge (DOG det var så gott ahhh), och är nu till sist klart med allt som ska lämnas in till min första deadline (och jag började inte på skolan officiellt förrän idag just sayin' MAN ÄR JU RÄTT BRA VA), och hann även börja skriva lite på ett par uppgifter till oktobers deadlines. Skrev halva uppgiften som centrerades runt att någon skulle slänga en soppåse (den där jag skrev om ett par som har ett rymdskepp som kraschat på vinden och har dödat rymdvarelsen som körde det och gömmer kroppen i en sopsäck som de slänger i soptunnan hEH), som var en allmänt good time att skriva och som faktiskt blev rätt bra, faktiskt. Ska bara försöka få till det andra perspektivet också, sen jäklar.
 
Fudgekaffe, mysig fåtölj och utsikt över Regent's Canal. Inte helt fel pluggsituation ändå, måste tillstås.
 
Fixade även till mina haikus också (tror genuint det kan vara det svåraste jag försökt göra i skrivväg alltså det var SUCH A STRUGGLE) så att alla stavelse-regler fungerade (så många regler alltså ahhhh), läste Tomas Tranströmer's Ensamhet, som vi ska skriva en novell inspirerad av (som jag fortfarande funderar på - är lite sugen på att skriva om aliens igen men jag ska motstå frestelsen), och började skriva på novellen som ska vara ett fiktivt barndomsminne. Jag skrev en alternativ version av en absolut fruktansvärd novell jag skrev i sjuan som hette Hon som kallades Älva och var en super self-insert historia om någon tjej som rymde ut i skogen för att slippa gå i skolan och bli mobbad (notera att jag skrev detta i sjuan hmmmm kan det finnas någon sorts real-life inspiration for this piece kanske) och istället hittade någon sorts konstig gömd Narnia-esque värld under en bäck och blev ihop med nån snygg Narniakille av nåt slag och återvände hem till skolavslutningen i triumf. Jag vet inte. Jag kom inte längre än till den där bäcken, ärligt talat. Den nya versionen är betydligt bättre, dock. Vet inte om det blir den historien jag settle with eller om jag provar någon annan innan jag bestämmer mig vilken jag ska lämna in, men så länge jag har någonting så ju det en bra start i alla fall, känner jag.
 
Smsade Josh att han kunde få en av badbomberna till när han kom hem (since han alltid badar efter han kommer hem från festivaler och alltid 110% behöver det), och han svarade med ett "I'm so happy you have no idea" och så hade man klarat av dagens medmänskliga gärning också. Var ju trevligt. Gick hem framemot kvällen när jag började bli hungrig och min hjärna började kännas som sirap. Kom hem, åt tacos, läste lite bloggar, fick den generella recapen av Joshs festivaläventyr, och såg sedan på vilken färg badbomben skulle bli när han släppte i den i vattnet medan vi diskuterade vad den optimala nya rumskompisen skulle vara (Josh tyckte vi kunde bo här själva och ha ett vardagsrum inne hos Michael istället vilket ju är en trevlig tanke men also har ingen superlust med att få hyran att gå upp med £300 var så maybe not) (vi kom båda överrens att vi ville ha nån som kunde städa så vi kanske bara skaffar en hushållerska istället det hade ju vart nåt).
 
Såg en Magnus Betnér-standup för att få höra lite svenska, och när Josh var klar i badrummet hamnade jag på hans rum igen och vi tjabbade om packning igen (hans rum var en röra som vanligt och jag bara "dethär är varför man ska städa INNAN man åker iväg" och han bara "jamen du kan ju inte städa medan du packar" och jag bara "OM MAN PACKAR LITE I FÖRSKOTT SÅ KAN MAN DET" "JAMEN DÅ HAR MAN JU INGA GREJER UNDER TIDEN" "DET FÅR MAN BARA LEVA MED OKEJ I WILL ACCEPT NO CRITICISM ON THIS" alltså den här debatten will never die), såg på recensioner av dåliga filmer och såg klart andra säsongen (och därmed första generationen) av Skins och jag blev allmänt upprörd för VARFÖR KAN INGEN I DEN SERIEN NÅGONSIN FÅ VARA LYCKLIG OCH VARFÖR MÅSTE ALLTID MINA FAVORITKARAKTÄRER LIDA MEST AV ALLA OCH JAG ÄLSKADE CHRIS HE WAS MY ACTUAL SON OCH FÖRTJÄNADE ALLT BRA PÅ JORDEN JAG ÄR SÅ HIMLA UPPRÖRD VAD I HELVETE.
 
Har bara varit emotionellt investerade i komediserier lately - hade nästan glömt hur det känns att få själen utsliten av påhittade människors öden. Jisses. När vi sett klart på det var det redan sent och jag hade en lång monolog om "it's so nice how Chris is so happy and alive and well and nothing bad happened to him at all wasn't that great I loved that part where he was happy and safe and content it was great" (spoilers HE WASN'T FINE MY SON ISN'T FINE AT ALL OCH JAG VILL GRÅTA EN SMULA I LOVE HIM SO MUC H) och hur jag aldrig ska skaffa mig några fler favoritkaraktärer för hemska saker bara händer dem hela tiden, och Josh mest entertained my delusions och gav mig en godnattkram och så gick vi och la oss till sist.
 
Någolunda produktiv dag har det varit idag, i alla fall. Fick i alla fall gjort allt jag tänkte att jag skulle göra, så det måste ju räknas i alla fall lite. Imorrn ska jag i alla fall träffa Nat redan vid halv elva för lite matshopping för att sedan spendera dagen med att äta en massa och se på vårt long-awaited High School Musical-maraton. Fick bli ett dagtid-event since hon har ett provskift på kvällen, men det blir nog alldeles utmärkt det med tror jag nog. Var så himla länge sen jag träffade henne nu ju. I AM READY.
 
Nu, däremot, ska jag nog ta och leta upp någon lämplig Youtubevideo att däcka mitt i, if you excuse me. Hörs imorrn!

Say you love me, and the silence will set her free

[Bild: Paris, Frankrike]
 
Hallå där! Medan alla med normala jobb har söndagsångest har jag haft fredagsfeeling since min veckas två lediga dagar påbörjas imorgon. Har varit en rätt ordinär dag i allmänhet, dock. Jobbade stängningsskiftet i Islington, vilket rent allmänt är en ganska säker garanti för att det inte blir mycket mer uträttat under den dagen än att vara på jobbet (är ju väldigt skönt med sovmorgon men kommer man inte hem förrän typ vid tio på kvällen igen och har spenderat mer eller mindre all sin vakna tid på jobbet så känns dagen ju inte riktigt som om den funnits alls to be honest). Ska inte sticka under stol med att det var väldigt skönt att sova ut imorse, dock. Hade världens mysigaste mest harmoniska morgon efter att ha fått vänja mig vid att stressa iväg till Notting Hill tidigt som attan nu i flera veckors tid. Islington tar bara typ en kvart att ta sig till med en buss som går från precis utanför min lägenhet, och jag började inte förrän typ klockan tolv, så det var rätt najs som omväxling, faktiskt.
 
Vaknade vid nio-tiosnåret någon gång (kan fortfarande inte fatta att jag blivit en sån människa som vaknar av mig själv vid semi-vettiga tider på morgonen ???? vafan är detta vem är jag), och låg därefter och bara gonade mig i sängen en lång stund - såg på Youtubevideor, kollade vad som hänt på internet under natten, åt superonyttiga flingor (har till största del kommit över de flesta av mina små 'nyutflyttad tonåring'-uppror som jag höll på med i början men kommer nog aldrig sluta njuta av att kunna äta onyttiga flingor till frukost hur ofta jag vill utan att det måste vara sommarlov), fortfarande iförd pyjamas nerbäddad i sängen, innan jag till sist pallrade mig upp och gjorde mig i ordning och gav mig av.
 
Jobbade tillsammans med Kasia för första gången på ungefär hundra år, så det var trevligt att catch up med henne en liten aning. Var en väldigt avslappnad söndag, och vi gjorde mest lite restocks här och var och gick runt och fixade lite i allmänhet. Precis lagom jobbigt tycker jag. Kasia gick hem framemot eftermiddagen och jag spenderade resten av kvällen med att hjälpa de få kunder som dök upp, och läsa Nightwood däremellan. Är klar med den nu till sist i alla fall!!!
Den var rätt tungläst (tänk typ en tvåhundra sidor lång dikt full av komplicerade metaforer som aldrig tar slut), och de som sagt att bara poeter kan inse dess fulla potential har nog en viss poäng. Tyckte om den, men det kändes verkligen att det fanns more to it som jag liksom inte förstod mig på eller kom åt, på något vis. Bra, dock. Läser inte så mycket "riktiga" "konstnärliga" böcker, så det var rätt najs att läsa något som hade någon sorts historisk kontext och betydan för skrivarhistorien och sådär. Var ju såklart en cool liten aspekt att jag läste Nightwood för att jag var på den där poesikvällen om bortglömda kvinnliga poeter häromveckan och de pratade om Djuna Barnes där. Göra någon sorts insats för att komma ihåg alla stora kvinnliga konstnärer som historien och patriarkatet suddade ut, y'know. (Also att det var en gammal bok där typ INGEN huvudperson var straight - majoriteten av alla viktiga karaktärer var lesbiska och jag är All For It alltså A+ för det).
 
Stängde i alla fall vid halvniosnåret och tog tunnelbanan hem. Hade siktat in mig på att svänga inom Sainsbury's och köpa cola och en solros (since jag och Josh har försökt odla egna solrosor i köksfönstret i evigheter som nu officiellt verkar ha tagit sitt sista andetag så det får nog bli köpeblommor from now on), men de stängde ju vid fuckin FEM PÅ EFTERMIDDAGEN eftersom det är söndag och jag har en långt pågående vendetta mot Sainsbury's söndagsöppettider (KUNDE DE INTE ENS HA STÄNGT TYP........ ÅTTA ELLER NÅT VAFAN DE HAR ÖPPET TILL TYP MIDNATT ALLA DAGAR UTOM SÖNDAG JAG BLIR SÅ ARG). Får ta och köpa det imorrn eller nåt istället, antar jag.
Gick hem, dammsög lite i mitt rum, slängde in en tvätt och spenderade sedan mer eller mindre resten av kvällen med att äta Malteserstårtan Josh lämnade åt mig innan han åkte (sånt himla bra beslut on his part den tårtan är SÅ JÄVLA GOD U HAVE NO IDEA) och se ikapp alla avsnitten av The Big Fat Quiz of Everything (Noel Fielding och Eddie Izzard var på samma lag i senaste avsnittet och min själ blev lycklig my main babes ju). Bättre låtsasfredag än så går ju nästan inte att få, ändå.
 
Planerna för morgondagen har ändrats något, since Nat hade både jobbintervjuer och lägenhetsvisningar imorrn så vi bokade om vårt High School Musical-maraton till tisdag istället. Ska spenderade måndagen med att åka till Lush's flagship store på Oxford Street och spendera lite av mina löneförhöjningspengar på lite nya bra krämer och badbomber och balsam (har haft ett Lush-schampo i typ två månader nu och det är min absolut bästa grej frickin dränk mig i Lushgrejer), och sedan sätta mig och få lite mer skolarbete gjort. Ska försöka beta av några av de lite större skrivuppgifterna tänkte jag så att jag bara kan plöja igenom läsningen på någon tråkig tunnelbaneresa sen. Första inlämningen är ju faktiskt redan nästa vecka, så det är ju dags att get this shit done, känner jag. Ska köpa en overpriced kaffedrink med mer grädde än kaffe i och bara RÖJA. Blir nog bra, det där.
 
Nu, däremot, ska jag nog ta och försöka sova så att jag orkar med att faktiskt använda någon sorts tankekraft att skriva med imorgon.
Hörs då!!