Take me down to the place in you, where you go with the lights out

 
Hej igen! Ännu en vecka är till ända (eller, well, har precis börjat, beroende på hur man ser det, antar jag), och jag har varit rätt busy och ganska ledsen till och från men ändå haft det rätt bra, strangely? Vet inte riktigt hur de faktorerna kan samexistera så väl som de gjort, men det har dem. All in all tror jag det nog mest är min traditionsenliga novemberdepp som kommit förbi återigen (kom bara undan från den förra året literally för att månaderna innan november hade varit så hundraprocentigt fruktansvärda att november var en lättnad i alla avseenden basically).
 
Har bara känt mig dålig och meningslös och tråkig och dum och som om jag inte bidrar någonting till någonting, och det faktum att jag varit så lycklig det här året gör de känslorna känns jättefrämmande och freakar ut mig en aning, även fast jag vet att det här pågår varenda november och det bara är en fas jag kommer över så småningom. Skillnaden mellan mitt vanliga humör och min novemberdepp har ju blivit ännu mer tvär det här året, basically, så det är väl mest det som har spelat in, tror jag (och det faktum att Ozzy's död verkligen har påverkat mig mycket mer än jag trodde det skulle göra). Oh well. Får väl bara rida ut den här stormen som vanligt och hoppas att man redar till sig så småningom.
 
Anyhow. Utöver att mitt generella humör har varit lite all over the place så har veckan varit full av bra grejer. I tisdags var det Lauras födelsedag, så jag spenderade hela kvällen på The Victoria ihop med alla mina bästa Dalstonfolk och drack öl, åt världens bästa cheesyfries, såg på indiegig och pratade en massa strunt. Varenda gång jag nämnde att jag nog borde dra mig hemåt köpte Mats ännu en tequilashot åt mig, och när jag till sist ramlade hem framemot ettsnåret snurrade hela sovrummet. Att vara bakfull på en onsdag borde ju verkligen vara olagligt, ärligt talat. Drack svartvinbärssaft under hela D&D-sessionen på onsdagskvällen och somnade i soffan mer eller mindre omedelbart efter alla gått hem. A mood.
 
Hade en blissful sovmorgon på torsdagen och stängde på jobbet, och åkte därefter direkt ut till Dalston igen, där jag, Mats och George såg Faux Real, som är mitt och Mats nya favoritband och cirka det bästa som finns i hela världen. Fransk sultry sjuttiotalsdisco med interpretive dance och flöjtsolon och vita cowboyjackor och historiens mest catchy låtar (jag och Mats hade bara sett dem en gång innan och kunde redan sjunga med i alldeles för många refränger). Var lite orolig att de inte skulle vara lika bra som första gången jag såg dem, men det var verkligen ingen fara. De var verkligen EXAKT så fantastiska som min hype hade kommit ihåg dem som. Efteråt tog vi med oss George tillbaka till The Victoria medan vi högljutt skrek refrängen till Faux Real's sista låt om och om igen och skrämde alla förbipasserande. Bless. Hade några fler öl på The Victoria, pratade med det vanliga gänget (det faktum att The Victoria är min local pub där jag känner alla stammisar och all personal fast puben ligger typ 45 minuter från mitt hus säger ju något om hur ofta jag är där), och ramlade återigen hem framemot ettsnåret. Har varit en väldigt sån vecka, basically.
 
Fredag var Cat Empire-dag, och jag mötte Josh, Meghan och Hannah på The Roundhouse efter jobbet (och efter att ha stått i historiens längsta kapprumskö i hundra år alltså ÅÅÅÅÅH hatar att gå på gig under vinterjacka-säsongen och vara tvungen att gå till kapprummet som nån sorts AMATÖR). Giget var lite mer rörigt än det förra vi var på (aka i april för två år sen, heh), men GUD vad Cat Empire är bra ändå. Har inte dansat så mycket på hur länge som helst. Tror de hade två lugna låtar i hela setet, och hela resten var non stop dansjams. Så himla bra. De spelade All Night Loud som en av sina sista låtar och Josh la armen om mig och jag mindes förra gången vi såg dem, typ åtta månader in i vår vänskap, och hur när raden he who shares his sweat with me will be my friend eternally, from this day to the ending of the world spelades hade Josh helt plötsligt vänt sig mot mig och gett mig världens kram och hur det tekniskt sett hade varit första gången jag accepterade att han såg mig som sin kompis och att vi var in it for the long run. Och så två år senare så tryckte jag hans hand och hand tryckte min tillbaka och allt kändes full circle och bara himla fint i allmänhet. Mmmm love me some nostalgic emotional bullshit, ju.
 
Anyhow. Efter ännu en evighetslång kapprumsväntan sa vi hejdå till Meghan och Hannah och promenerade hem till lägenheten, där vi tog några högst nödvändiga duschar (SÅ SVETTIGT var som om jag har varit på ett jäkla gympass ju), och kurade ihop oss på soffan under en filt med några dåliga Youtubevideos tills jag hade somnat till typ tre gånger om och vi called it a day.
 
Under fredagen hade vi insett att vår helg var, blissfully och helt otroligt nog, helt utan planer. Halvvägs genom mitt lördagsskift, medan jag funderade på vad vi skulle ägna kvällen åt, smsade Paul och undrade om vi ville komma hem till dem och spela boardgames och dricka vin, och GUD om det var exakt precis vad vi ville. Åkte hem till Paul, Cal och Emma (eller Palmas, som vi kallar dem kombinerat), och spenderade kvällen med alldeles för många flaskor vin och vad som kan vara historiens mest komplicerade spel.
 
Inte nog med att instruktionerna var helt omöjliga att förstå och inte ens förklarade allt - när vi väl hade listat ut hur det funkade visade det sig att spelet i sig inte funkade oavsett och var HELT omöjligt att vinna?? Vi spelade ett par rundor (efter att ha slitit vårt hår över instruktionerna i literally säkert tre-fyra timmar i sträck), och även fast vi förlorade så var det faktiskt ett rätt kul spel? Tror inte någon kommer uppbåda psykisk styrka nog att vilja spela det igen, dock, men ändå. Känns ändå som a good waste of an evening. Kom hem framemot tresnåret, efter att ha suttit uppe i flera timmar med Paul och gråtskrattat över alla konstiga saker vi ska köpa till varandra i julklapp från Amazon, och kollapsade allmänt ovaggade rätt i säng.
 
Söndagen var också allmänt ideal. Fan, vi är så himla bra på söndagar, ändå. Tog lång sovmorgon, och spenderade en lång stund med att bara gosa och sakta men säkert vakna till liv innan jag gick upp och handlade och gjorde french toast till frukost. Därefter åkte vi in till centrum och gick på The Wallace Collection, som basically är ett jättefancy hus 10 minuter från Oxford Street som någon rik gubbe fyllt med en massa konst och vapen och antika möbler och annat skoj. Var som en labyrint full med tunga gardiner och sammetstapeter och guldbeklädda stolar och galet intrikata små skulpturer och dekorerade vapen och en massa Rembrandt-tavlor, och det var hur intressant som helst. Har tänkt gå till Wallace Collection HUR länge som helst men aldrig kommit för att gå dit, så det var himla najs att kunna spendera några timmar med att peka ut alla dåligt målande hästar och hur perfekt en målning av jungfru Maria himlade med ögonen åt Jesus.
 
Efter vi kände oss klara med all konst och allmän lyx gick vi vidare till Lush och köpte vår nya årsförbrukning av duschtvål (aka ett kilo Snow Fairy- som bara kommer ut runt jul och luktar det ABSOLUT GODASTE i hela världen) och fick händerna insmörjda av en Lushmänniska innan vi gick vidare upp på Oxford Street och spenderade någon timme med att springa mellan H&M Home, TGR och Primark i jakt på, som Josh beskrev det, this year's Christmas Vibe. På TGR hittade vi en snögubbe bestående av tre discokulor ovanpå varandra, och bestämde att precis det var årets Christmas Vibe. Är så himla taggad på allt pyntande. Narnia Rave, är de generella ledorden. Kommer bli så himla bra och så HIMLA överväldigande tacky. Så taggad.
 
Åkte hem till Tufnell Park igen, och gick till vår actually local pub, som ligger precis runt hörnet och som vi varit inne i exakt en (1) gång, men som vi fortfarande är fast beslutna att göra till vårt fasta häng en vacker dag. Köpte varsin onödigt dyr pint IPA, och spelade Battleships i ett hörn av puben i någon timme tills ölen var slut och vi vunnit varsin runda och blivit hungriga. Gick hem, Josh lagade kvällsmat (jag sa att allt jag ville ha till kvällsmat var någon form av hysteriska mängder pasta och Josh bara "pasta bake maybe?" och jag blev allmänt överväldigad av hur mycket jag ville ha det och bara det för evigt amen). Såg på fler Youtubevideor, jag avverkade några fler avsnitt av Lovesick medan Josh tog sitt söndagsbad (alltså Lovesick kan vara det bästa jag sett det här året?? Det är SÅ roligt, och gör en SÅ emotionell och jag är redan SÅ investerad i precis alla karaktärer alltså det faktum att det bara finns tre säsonger gör mig djupt upprörd), och så gick vi eventually och la oss och pratade om konstiga saker i flera timmar och låg och fnissade i mörkret som ett par tolvåringar på pyjamasparty.
 
Sån perfekt söndag, återigen. Kände mig verkligen så utvilad och glad, och som om jag fått något gjort utan att behöva överanstränga mig. Var så himla längesen jag och Josh bara hade en dag för oss själva, och det var så himla mysigt. Älskar my soft lil' brit och att jag får spendera så mycket tid med att bara springa runt och prata strunt och hitta på hyss med honom hela dagarna. Så truly blessed alltså.
 
Och så idag har det varit måndag, och precis en sån måndag som jag lever för. Asade mig upp ur sängen framemot eftermiddagen, med sovränder över hela kroppen och håret på ända och typ tolv timmars sömn i bagaget. Tog en dusch, och skypade därefter med Elin i typ en och en halv timme för lite välbehövlig catchup vilket var himla mysigt, och har sen dess mest lyssnat på ABBA, städat huset och kört en massa maskiner tvätt. Perfekt hushållsmåndag, basically. Nu är huset rent, det finns mer pastabakerester från igår, och jag ska bara spendera resten av kvällen med att se på Lovesick och kanske spela Ultimate Carcassonne (aka med alla expansions som tar typ tre och en halv timme totalt) med Josh. Vi får se.
 
Och nästa vecka har jag typ inga planer heller? Ska spela D&D på torsdag, kanske försöka se om jag kan hänga med Mats någon gång i veckan, och så fira Ellie på lördag. Ah. Måste väl kanske börja köpa julklappar också, antar jag, men oh well. Det är ett senare problem, surely.

In our wanderlust we ride, so wild like the darkest waves at night

Mats har tjatat på mig om hur bra Anna Calvi är i säkert månader nu, men först imorse tog jag tag i saken och kollade upp henne. Den här kom upp först på shuffle och jag var såld OMEDELBART. Har lyssnat på den typ fem gånger bara i den enda timmen sen jag kom hem från jobbet.
 
JAG ÅTERVÄNDER. Jösses vad det hänt grejer sen sist. Min sista vecka i Sverige spenderades i ett hus på landet med nästan fantastiskt bristfälligt internet (det fanns wifi men det bara??? fungerade inte ???? överhuvudtaget???? THEN WHY DO YOU HAVE IT WHAT IS THIS), och därutöver var jag mer eller mindre aldrig ensam (tolv pers och ett litet hus bäddar gärna för den situationen), så, well. Var aldrig direkt läge att sätta sig och knåpa ihop något på telefonen, direkt. Men nu så. Strap yerselves in, för nu kommer här recapen av allt jag hittat på sedan midsommar!
 
Torsdag 21/6 hade jag och min konstiga sjukdom jag dragit på mig made någolunda peace mellan oss, och jag körde in till stan och spenderade dagen med att hänga med Ami och Malin. Vi gick på Lövmarknaden, åt kopiösa mängder vårrullar, såg på Rupaul's Drag Race, och körde sedan hem till mig där vi såg på Thor Ragnarök (till SIST alltså det faktum att det tagit mig så länge att se den är fan SKANDAL) och åt vår vikt i godis innan jag skjutsade hem allihopa igen. Allmänt ledsamt att inte kunna få till mer än en dags kvalitétstid med Klanen den här gången, men den enda dagen vi fick var himla fin ändå. Får hoppas att de vill komma och hälsa på i London snart igen istället.
 
Fredag 22/6 var det, till ingens överraskning, midsommar! Jag busted out min nya klänning jag köpt på min, Elin och pappas shoppingtur, och spenderade därefter dagen med det vanliga midsommargänget och drack snapps (någon hade gjort fkin JORDGUBBSSNAPPS det var ASGOTT alltså varför är det här sällskapet alltid UTE EFTER MIG), åt massa god mat, frös halvt ihjäl (som är gammal tradition) och pratade ikapp om allt möjligt.
Kommer ha ungefär den här outfiten på vårt uppkommande 70-talsparty också och känner att jag är rätt nära målbilden redan ändå.
Allmänt wholesome fotoögonblick på mig och Elin. Alltså honestly det är fan tur att jag hela tiden underskattar hur mycket Elin är världens bästa människa och hur mycket roligare precis allting blir när hon är i närheten för annars hade jag ju fan blivit helt knäpp av att träffa henne såhär sällan.
 
Vickan hade tagit med sig sin pojkvän Jay (som till och med är hennes FÄSTMAN nu eftersom de hade fkin FÖRLOVAT sig alltså herrejösses), och vi fick some good catching up time och det var så himla fint att träffa henne igen i allmänhet. Minns tiden jag störde mig på att vi aldrig träffades för att hon bodde typ en halvtimme bort. Att vara i olika världsdelar sätter ju verkligen det en aning i perspektiv, tbh. Avslutade kvällen med att äta godis och somna till någon film, as per usual, och efter frukosten dagen efter åkte vi hemåt för att förbereda oss för nästa äventyr: ROADTRIP.
 
Efter kanske tre-ish timmar i bilen svängde vi in på en smal liten grusväg som blev allt smalare ända tills vi kom fram till vårt slutmål: Kvibille, och kanske jordens mest sagomagiska semesterställe:
Vi hyrde den här stugan sommaren 2010 också, och fast det regnade hela den veckan minns typ alla det fortfarande som en av våra allra bästa semestrar, så när mamma och Suss hittade stugan till uthyrning igen hoppade de direkt på det. Jag trodde hela tiden att jag hade överhypat hur magisk och fin stugan och omgivningen var med såna där nostalgiska rose tinted glasses, men så klev vi ur bilarna till komplett tystnad, solvarmt gräs och ljudet av en porlande å alldeles intill, och så insåg jag att det var EXAKT PRECIS så magiskt som jag mindes det. Jag, Elin och Elias spenderade en bra stund av våra första timmar i huset med att bara springa runt i trädgården och följa alla våra gamla favoritstigar och återupptäcka linbanan över ån och bara springa runt sådär lyriskt barfota i gräset som man annars slutade göra när man var typ 10. Var så himla fint.
Baksidan av huset har typ tre fyra asfina träbroar över ån bakom huset och jag bara??? Dör????
Det var bevattningsförbud så vi fick inte använda badtunnan men OBS NOTERA att de har döpt den till Skvallerbyttan för det namnet vägde nästan upp för det faktum att vi inte fick bada i den.
Elin på en av de IDYLLISKA VACKRA SKOGSSTIGARNA som bara fkin CASUALLY slingrar sig runt i trädgården
Alltså den här vyn är literally tre meter från huset???? HUUUUUUR
Rimlig fkin bakgård ändå. Ens Londoninfekterade själ fick ju nästan slaganfall av bara konceptet.
 
Efter detta passerade en vecka i vad som bäst kan beskrivas som exakt den sortens semester jag hade hoppats att jag skulle få. Satt i skuggan under ett träd och läste en bok medan ån porlade i bakgrunden och lite fågelkvitter var det enda ljudet som hördes förutom Arvid och Agnes som sprang runt i trädgården och lekte och tjöt sådär wholesome och överlyckligt som bara barn under fem kan göra. Åkte in till Kvibille och köpte ost, grillade varje kväll, skrek åt fotbolls-VM, spelade spel varenda kväll och alternerade mellan att hamna i hätska debatter, ha långa diskussioner om allt som är svårt i livet, och skratta så vi grätskrek.
Fick även hänga lite med denna igen!!!! Har saknat Marion så himla mycket sen hon flyttade från London, så några dagar med henne i en stuga i skogen var precis vad jag behövde tbh.
 
 
På tisdagen åkte vi även in till Göteborg och spenderade dagen på mitt absoluta favoritställe på jorden: LISEBERG!!!! Alltså varenda gång jag kommer dit igen så slås jag av hur min barndom bara liksom bevarats i en burk därinne, och öppnas och trillar ut över mig så fort jag kliver genom grindarna. Jag och Emil - som var de enda som ville åka typ allting - rände runt bland alla bergochdalbanor och skrek konstiga grejer när vi åkte nedför höga backar och försökte komma på ultimata poser att göra i Balders fotobacke, och däremellan pausade vi för glass eller för att åka lite mer Kållerado, och därefter torka i solen så snart vi klivit ut. Var fint väder men knappt ens så långa köer???? Börjar tro att hela den semestern var ett urklipp ur min barndom för allting var precis så som jag mindes det fast som saker aldrig är på riktigt. Det regnade ALDRIG på Liseberg när jag var där när jag var liten, fast nästan alltid när jag blev vuxen, y'know.
Framemot kvällen samma dag stack jag från Liseberg för ännu en bra grej:
NAT! Nat och hennes mamma var på en roadtrip genom södra Sverige, och genom något sorts mirakel var de i Göteborg samtidigt som vi var, så efter att ha känt varandra i typ två hela år träffades vi för första gången någonsin på svensk mark!!! Vi åt asgod thaimat och pratade ikapp om allt som hänt sen sist och det var allmänt ultimat. Så många bra saker på en och samma dag, honestly.
Gick tillbaka till Liseberg en stund efter middagen och åkte lite fler grejer (Liseberg var typ helt FOLKTOMT by then så vi åkte Helix typ tre gånger på raken och det var fan livet på en pinne på alla sätt och vis), och åkte sedan hem igen.
 
Så, ja. Spenderade resten av veckan på ungefär samma sätt. Läste i solen i trädgården, åkte på äventyr i närområdet (bland annat till Ullared, där de fkin filmade oss till tvserien innan vi gick ut och om jag hamnar på svensk tv nu så kommer jag DÖ AV SKAM HÖR NI DET), grillade på kvällarna och satt uppe och pratade till sent om nätterna (eller, well, inte ens så speciellt sent för utöver allt annat wholesome så gick jag och la mig innan midnatt typ varje kväll och kom oftast upp i tio timmars sömn varje natt och let me tell you det var helt SJUKT).
Åkte till Tylösand en dag för att äntligen bli solbränd om benen som varit likbleka sedan jag satte foten på engelsk mark första gången i princip. Slutade med att jag brände mig precis överallt FÖRUTOM på benen, som fortsatte vara kritvita. Alltså varför försöker man ens, va.
Min allra mest standardmässiga vy under veckan. Fan, såhär skulle man ju leva lite oftare.
 
På fredagen sa jag hejdå till alla, och så skjutsade mamma mig ut till Landvetter, och jag tog ett något sent flyg från den solmättade friska lantluften hem till överhettade, avgasiga London igen. Kände mig nästan lite lappsjuk framemot slutet av Kvibilleveckan, så att återvända till the hustle and bustle igen var både skönt och också en aning överväldigande (blev ju inte bättre av att jag var tvungen att ta mig genom Victoria Station under rusningstid en fredagkväll, heller, men ändå). Kom hem till lägenheten, ställde ner resväskan, och hälsades välkommen hem av hela vår D&D-grupp, som kommit hem för en fredagssession så att jag inte skulle missa två sessioner på raken. "There's gin in the kitchen" , hälsade Josh, och jag gav honom en stor kram och svarade ett utmattat thank god. Drack gin och tonic ur en temugg och spelade därefter D&D till sent på natten och försökte med liten framgång försöka inse att jag var tillbaka hemma igen. Man glömmer ju ofta bort all resetid man gjort för att ta sig mellan platser, så att hoppa direkt in i något så fort jag kom hem fick det att kännas som om jag aldrig varit borta fast jag definitivt visste att jag hade det och herrejösses vilken unsettling känsla det var? Kände mig helt detached i flera timmar innan sessionen var över, alla gick hem, och jag till sist kunde krypa upp i Joshs famn igen och se på myrvideor och äntligen landa en smula.
 
Det har mer eller mindre varit fullt ös sedan jag kom hem. I know, shocking. I helgen var det både Fred och George's födelsedagar, och de firade med en dagsfest på en pub på lördagen som sedan blev en efterfest hemma hos Ted, där vi spenderade halva natten med att dansa i en diskokuleupplyst källare tillsammans med en hel massa folk vi aldrig träffat innan vi ramlade hem framemot fyra. På söndagen vaknade vi vid tolv, och tog oss till Kentish Town där vi brunchade på vårt nya bästa café Gail's tillsammans med Ellie, Harriet samt Jago och Priest som var nere i London ett par dagar för en dagsfestival dagen innan.
 
Gick till puben med dem en sväng efteråt (är det ens söndag om det inte involverar ett alldeles för tidigt besök till puben svaret är nej), innan vi åkte hem till Fred för hans födelsedagsgrillfest. Åt asgoda tacos och åt en lika asgod cheesecake, klappade hundar, drack öl och hade rent allmänt en fin om än rätt stillsam söndag (since alla fortfarande var rätt slitna efter lördagens övningar). Jag och Josh åkte hem framemot åttasnåret, och spenderade därefter kvällen sittande på balkongen med varsin öl som blivit över från gårdagen, såg på solnedgången över Londons skyline och pratade om livet och våra familjer och vad annat vi kunde komma att tänka på.
Önskar att det finns tillräckligt med ord att beskriva exakt hur mycket jag älskar när mitt liv är såhär, men det gör det inte, direkt. Det var en himla fin helg, basically.
 
Resten av den här veckan har jag mest hängt hemma i lägenheten med Ellie och hennes kompis Allie som bodde hos oss i veckan since hon inte kunde bo hos Ellie som planerat eftersom Ellies båt svämmat över med avloppsvatten och måste få golvet utbytt först. Har ätit massa goda middagar och pratat en hel massa om en hel massa saker, och avslutade det hela igår med en asrolig D&D-session (vi har precis kommit in i en faktisk dungeon som vi ska infiltrera och det är ASSVÅRT och vi kommer DEFINITIVT dö men åh så roligt det är!!!! älskar D&D mer och mer för varje session honestly) innan vi sa hejdå till Allie som skulle till flygplatsen tidigt på morgonen (en av hennes Londonkompisar hade gett henne en bukett rosor som hon lämnade hos oss så nu har vi actual fkin ROSOR på matsalsbordet och det får mig att känna mig som om jag har my shit together mer än någonsin honestly).
 
Idag är min enda egentliga lediga dag den här veckan, för imorgon ska jag träffa upp Mats och några av hans kompisar och äntligen börja spela ett annat rollspel som också är lite D&D-aktigt men som heter Blades In The Dark och är fullt av spöken och alchemister och steampunkskurkar och som jag redan är SÅ taggad på att börja spela. På lördag ska Dan och Ciara gifta sig, vilket essentially innebär världens brakfest med nästan precis alla jag känner i hela stan och några till. Vet inte vad det blir för planer på söndag, men med tanke på att typ precis hela Joshs gamla universitetsgäng är återförenat i stan så kan jag väl tänka mig att det blir någon sorts aktivitet med det också. Och så nästa vecka är det min FÖDELSEDAG!!!!!! HELL YEAH. Förbered era storslagna kongratulationer och gåvor för snart smäller det.
 
Nu, dock, tror jag att jag ska gå och göra en pizza till kvällsmat och vänta tills det har blivit mörkt och svalt nog att kunna ta ett bad. Är så BADSUGEN men det har varit tjugosju grader varmt ute hela veckan och de här två faktumen förenas väldigt dåligt. Sånt lidande man måste leva med, va.
Anyhow. Ska återvända till mitt lilla liv och återkommer med en rapport snart igen! På återseende!!

If I made it this far being who I am, maybe heaven's got a back door too

Mina älskade Dead Sara har äntligen återuppstått från de döda med en helt FANTASTISK EP. Lyssnade på den medan jag marscherade genom södra London vid midnatt häromdagen och kände mig så KRAFTFULL. Nu måste de bara asa sig över till London någon godforsaken gång så jag kan få se dem live till sist.
 
Hej igen! Det är måndag, och officiellt veckan jag åker hem till Sverige igen!!!! Åker på fredag och kan inte riktigt fatta att det redan är dags. Har känts så himla avlägset så himla länge, och nu kommer jag få krama hela min familj på frickin FREDAG??? Helt sjukt. Cannot wait.
 
Sedan vi hördes sist har jag mest roat mig med att fira ut min sista junivecka i London på en uppsjö av bra vis. Vi spelade D&D i onsdag, vilket var asroligt som vanligt (en av Ted's kompisar från Australien var och hälsade på och var med under bara en session och hans karaktär var en exakt kopia av honom och som våra karaktärer hittade iförd sina riktiga kläder och omringad av ölburkar som våra fantasykaraktärer obviously aldrig sett förut och det var allmänt perfekt alltihop. Jag fick flyga på en av mina örnar uppför ett berg också, så det var också ett extra plus).
 
I torsdags lagade Josh både middag och efterrätt och vi spenderade hela kvällen med vår nya bästa hobby: att bygga skelett. Olga hade beställt hem ett build-it-yourself människoskelett i papp i naturlig storlek som var för stor för att vi någonsin skulle kunna sälja det i affären, så jag frågade ju (obviously) genast om jag kunde få det. Så sedan dess har jag och Josh spenderat typ varje ledig kväll med att vika ihop ett fullskaligt människoskelett och lära oss en hel massa om hur stora olika sorters skelettdelar är. Är en så himla mysig hobby somehow? Kommer sakna det när vi byggt klart det.
Vår ultimata gameplan är att en av oss viker skelett och den andra spelar på vår gemensamma Simsfamilj och honestly om någon sagt till mig när jag var 15 att det var såhär mitt vuxenliv skulle komma att se ut skulle jag varit betydligt mindre rädd för det.
Jag vek skallen helt själv i fredags och den blev förvånansvärt lyckad!!! En av mina stoltaste prestationer numera tbh.
 
I fredags åkte jag och Josh ut till Oval och Ted's hus efter jobbet, eftersom vi alla klagat på att vi typ aldrig träffas utanför D&D nuförtiden och minsann behövde råda bot på det. Vi hängde mest i Ted's vardagsrum och drack öl och såg på surrealistiska Youtubeklipp och allt annat som vi gör bättre än något annat, och framemot tresnåret kraschade jag och Josh på en madrass på golvet och called it a day. Ah, antalet gånger jag har kommit till jobbet på lördagsmorgonen iförd samma kläder som dagen innan utan att ha kommit hem emellan är verkligen oroande ofta.
 
Anyhow. Jobbade ett lördagsskift utan större incident, och när jag slutat åkte jag hemom lägenheten en snabbis mest för att ta en dusch och byta kläder och äntligen borsta tänderna, och drog sedan ut igen, eftersom Ted och Josh hängt hela dagen medan jag var på jobbet och bara fortsatt på fredagens häng, essentially. Åkte ut till Brixton, där Pop Brixton firade tre år (det är typ som någon sorts? marknad? antar jag att man skulle kunna beskriva det som, där alla popup grejer är i olika containrar och allt är sådär hemmagjort som alla såna hipstergrejer är.
 
Någon delade ut flowercrowns (som jag genast knöt på Josh, obviously), och det fanns en scen i en container där de spelade musik hela kvällen.. Fler och fler av Joshs gäng anslöt sig till oss as the night went by och vi bara hängde i den där konstiga lilla containermarknaden och dansade och åt asgoda hamburgare och turades om att köpa öl tills de literally slängde ut oss för att de stängde. Var så himla längesen hela gänget umgicks sådär sist och ÅH det var så HIMLA mysigt. Så¨glad att jag lyckades infiltrera ett så bra gäng. När det stängde åkte alla hem till Ted och efterfestade.
 
Jag pratade med en amerikansk tjej som jag bondade med över att ha konstiga förnamn (kan inte ens komma ihåg vad hon hette nu men precis som mitt var det typ ingen i hela Storbritannien som kunde reda ut hur man sa det) och råkade hamna i en intensiv debatt om vilken grönsak man skulle vara, och framemot tresnåret började Josh (som ju börjat festa ungefär sex timmar innan jag dök upp) långsamt sjunka längre och längre ner i soffan, så vi sa hejdå till alla och jag släpade hem mitt stackars utmattade skal till pojkvän.
 
Promenerade hem från Camden eftersom Northern Line-branchen som skulle ta oss ända hem inte gick förrän typ om 20 minuter, och vi gick genom Kentish Town fyra på morgonen och såg solen långsamt stiga på sånt där klassiskt sommaridylliskt vis och var båda så trötta att vi höll varandra i handen mest för att kunna hjälpas åt att släpa varandra vidare hemåt.
 
Söndagen därefter var allmänt ultimat. Vi har blivit så himla bra på söndagar på sistone. Helgar alltid vilodagen på de mest perfekta sätten, måste jag ändå tillstå. Låg och drog oss till typ tolv, varpå Josh steg upp och gjorde frukost till oss i form av helt orimligt goda korvmackor med stekt paprika, som vi förtärde i solen på balkongen tills det blev för varmt i solen och vi drog oss in till vardagsrummet. Såg klart den nya säsongen av Unbreakable Kimmy Schmidt, fortsatte se på A Series of Unfortunate Events, byggde på vårt skelett, spelade Sims, och tog en hel del tupplurar däremellan.
 
Var helt sjukt trött, och kände mig ungefär 100 år gammal efter att ha blivit så slutkörd efter att ha lämnat huset typ en enda gång. Gick till Darthmouth Park och hade picknick till kvällsmat (Darthmouth Park ligger precis nedför gatan från oss och har literally typ stans bästa vy över London och ingen vet om att den finns där typ???? love me a good hemligt guldkorn), innan vi gick hem igen och tog varsitt bad, såg på en D&D livestream och fortsatte bygga skelett. Mmmmm gick och la mig så himla harmonisk i hela själen den kvällen alltså.
 
Which brings us to today! Har ju min lediga måndag idag som vanligt, och har spenderat den som jag brukar. Sparkade iväg Josh till jobbet framemot tio (jag bara "go to work" och han mumlade helt invirad runt mig bara "this is my job now" och jag tyckte ändå det kändes som ett helt okej karriärval för min del i alla fall), låg och drog mig ett tag till, steg upp och gjorde french toast till frukost (har inte gjort det på SÅ länge och ÅH så gott det är hade typ helt glömt min djupa kärlek till dem) och såg på youtubevideor tillsammans med en kopp te innan jag satte igång med dagen och städade huset. Dammtorkade och allting av någon okänd anledning. Förmodligen för att det här är sista gången jag städar innan jag åker iväg, och antar att jag inte vill komma tillbaka till ett ALLDELES för stökigt hus om ett par veckor.
 
När jag skrivit klart det här ska jag gå ner till Tufnell Park och möta upp Mats, och därefter har vi planer på att spendera kvällen med att dricka vin och spela Risk, vilket känns allmänt ultimat. Vill verkligen få in lite kvalitétstid med honom innan jag lämnar landet tills juli, liksom. Utöver det ska jag spela D&D på onsdag, panikpacka däremellan, och på fredag åker jag!!!! AAAAAH!!!! Ska bara läsa böcker och gosa med katter och krama alla jag älskar och äta glass och få gräsfläckar på precis allting och dricka flädersaft och bara LEVA THE ABSOLUTE LIFE MY GUYS. Så himla taggad. Återkommer nästa vecka med en rapport från mitt nobla hemland!
'Til then!