I write songs, I don't often pray, but I've never been so glad for the break of day

 
Hej igen! Jag vet att temat för de flesta inlägg på sistone har varit hur mysiga och wholesome de varit, men ONCE AGAIN har det varit väldigt mysigt och wholesome. Kanske mer än det varit på länge. Är liksom så orimligt lycklig på alla plan??? Får det ens vara såhär??? KAN man verkligen få leva ett liv där ingenting är fel??? Helt sjukt. 
 
Anyhow. Sedan vi hördes sist har jag mest firat födelsedag, basically. Min riktiga födelsedag var i torsdags, men firandet sträckte ut sig över basically hela resten av veckan, vilket passade mig alldeles utmärkt med tanke på att födelsedagar rent allmänt är en av mina bästa grejer. 
 
På min födelsedag samlade jag vad som för tillfället är mina allra nearest and dearest Londonfolk på min bästa pub (Josh, Mats, Olga och Joakim på Abbey Tavern i Kentish Town, med andra ord). Drack en massa gin, öppnade födelsedagspresenter (Olga gav mig ansiktsmasker samt en portmonnä och ett bokmärke som var precis så perfekt casually gothic som hon gör bäst av alla, Joakim gav mig ett vin som bara hette "Climbing", med ett kort som det bara stod "prima skinka" i, Josh gav mig alltifrån en asfin print på Mumintrollens hus som nu sitter i hallen och ser asfin ut, mer Carcassonne expansions, biljetter till Thorpe Park samt ett synnerligen hemmagjort IKEA-presentkort. Mats fullkomligt VANN presentgivningen dock genom att ge mig en Leonard Nimoy-vinyl från 1967 med en massa Star Trek-låtar om rymden på och som kan vara det allra mest pure jag någonsin hört). När vi tröttnat på puben fortsatte vi hem till lägenheten (mest så att jag ÄNTLIGEN skulle få visa Olga och Joakim hur jag bor). Vi drack mer vin och pratade om allt möjligt (och Joakim gav Josh den mest faderliga utfrågningen någonsin för att, som han sa "make sure this young lady is in good hands", vilket var............. EN UPPLEVELSE (Josh fick tydligen godkänt dock så all good)). Framemot morgontimmarna ramlade Olga och Joakim hemåt, Mats lånade gästrummet, och vi däckade vi med.
 
Spenderade fredagen med den sortens baksmälla som inte fick mig att må dåligt så mycket som att den mest gjorde mig typ ??? ledsen???, men jobbade med Sophie och drack en massa Pepsi, och därefter spenderade jag och Josh i princip hela kvällen med att dricka gin och spela de nya expansionpaketen av Carcassonne och ha SÅ JÄVLA ROLIGT för de nya expansionerna visade sig vara två av de allra bästa och gjorde allting typ 2000% mer intense och det var bäst. Jag passade även på att lyssna på min nya Star Trek-vinyl och fick spela den så många gånger jag ville since det var min födelsedag så därför spelade jag den cirka hela kvällen, till Joshs eventuella plågan. Hehe.
 
Pallrade mig till jobbet på lördagen, och eftersom vi hade vår IKEA-trip planerad till efter jag slutat så smsade jag Josh när jag slutade om vilken tunnelbanestation vi skulle mötas på. Istället fick jag ett "eeeeehhhh actually borde du nog komma hem en sväng först. Jag har en trevlig överraskning och en fruktansvärd katastrof", varpå jag såklart spenderade resten av min commute med att föreställa mig alla tusenmiljoner terrifying scenarios på alla grejer i lägenheten som gick sönder eller svämmade över eller började brinna. Kom hem allmänt anxious, klev över tröskeln med ett what have you done, och när jag klev in i köket fick jag reda på att överraskningen och katastrofen var samma sak, i.e att Josh hade bakat en jordgubbstårta till mig since jag sagt någon gång att jag alltid brukade äta det på min födelsedag när jag bodde hemma. Sån genuin överraskning att jag bara stod helt stilla och bara utbrast YOU BAKED FOR ME helt överväldigat innan jag slängde mig om halsen på honom. Alltså så fint ????? Såna här grejer är typ det BÄSTA JAG VET. Små gärningar som gör att man vet att folk både 1. lyssnar på random grejer man berättar, och 2. bryr sig tillräckligt för att återskapa det. Tvåtusen extra pojkvänspoäng right there alltså.
The main way to my heart is through jordgubbstårta det är sen gammalt.
 
Åt asgod jordgubbstårta (som med tanke på hur mycket han fuckat upp receptet borde varit en betydligt större katastrof men ändå), och åkte därefter ut till IKEA där vi köpte nattduksbord (inga fler uppochnedvända flyttlådor hallelujah!!!!!!), en massa mason jars att ha mjöl och kryddor i, nya glas, skålar och en massa annat ömtåligt, samt en asful låda med målade fåglar på som var så asful att vi absolut var TVUNGNA att ha den. Köpte potpurri och fyllde den med också, för att göra saker än mer ridiculous.
Vi är fan IKEA-proffs by now alltså. Åkte hem, dumpade grejerna, och åkte direkt ut till Bermondsey, där vi hälsade på Paul, Emma och Cal och spelade VR och drack öl och hade allmänna quality times tills två på natten och jag och Josh insåg att vi var tvungna att vakna typ vid nio nästa dag och förmodligen skulle sovit för länge sen, och skyndade oss på nattuben för att åka hem och lägga oss.
 
Söndag var Thorpe Park-dagen. Eftersom vi hade världshistoriens värsta dag när vi var där förra året (det regnade HELA. TIDEN och varenda bergochdalbana var stängd och tågen var inställda och det var en MESS), så var vi fullt beslutna att helt ersätta det minnet med ett nytt, bättre. Vi var väldigt framgångsrika tycker jag ändå. Trots att vi inte kom dit förrän ett (och parken stängde vid fem, heheehehe), så var vi supereffektiva somehow och hann typ åka allting vi hade tänkt oss. Thorpe Park har SÅ många bra bergochdalbanor och jag var all about it i allmänhet. Avslutade med att åka Tidal Wave, som är en Flumerideliknande grej fast vagnen orsakar en ACTUAL TIDSVÅG att FULLKOMLIGT dränka en (det var det genuint sjukaste jag varit med om jag tror fan jag blivit mindre blöt om jag badat honestly), vilket var rätt skönt med tanke på att det varit 29 grader varmt hela dagen. På vägen ut från parken åt vi varsin glass och såg på slutet av fotbolls-VMfinalen, och sket därefter att ta bussen från parken till tågstationen och gick istället en timme i solnedgången, höll varandra i handen, hade tumkrig och delade på vårt sista vatten innan vi hoppade på tåget hem.
Slutresultatet från vår färd i Tidal WaveVet inte hur bra det syns men jag var DRÄNKT.
 
Var allmänt färdiga när vi kom hem, men lyckades ändå skrapa ihop tillräckligt med energi för att bygga ihop våra nya nattduksbord, och därefter laga mat (TACOS - Josh gjorde verkligen ett bra jobb för att inkorporera min kultur i hela min födelsedag alltså), som vi åt på balkongen tillsammans med varsin enorm mugg gin & tonic som vi förtärde i ljuset av de tända ljusen vi införskaffat på IKEA dagen innan. Satt där i mörkret halva natten och njöt av sommarvärmen, såg på den perfekta halvmånen på himlen, lyssnade på mjuk indie, och satt mest helt tysta och bara DRACK IN hela omgivningen för att någon gång ibland bryta tystnaden för att mumla hur vi nog fan listat ut den exakta meningen med livet. Världen må falla i spillror i allmänhet, men jag har aldrig varit så bara överväldigande glad för att leva och kär i hela min omgivning. Och i Josh, såklart. Himla mycket i Josh.
Liksom. Titta på detta. En bra bok och tända ljus och en drink och så världens finaste britt som dyker upp för att pussa mig i håret ibland. Får man ens VARA såhär hashtag blessed.
 
Kraschade på soffan efter vi tagit oss av balkongen, och tog lång sovmorgon på måndagen innan jag pallrade mig upp och tog mig in till Soho för att gå till doktorn och skaffa p-piller. Har aldrig haft några innan eftersom hormoner rent allmänt har freakat ut mig en aning, men min mensvärk börjar bli allmänt ridiculous och om det här kan hjälpa then I'm all for it. Fick prata med en jättemysig sköterska och fick några bra starterpiller, och åkte därefter till Boots och fyllde på mitt sminklager innan jag åkte hem och städade huset, som blev klart just precis som D&D-gänget dök upp.
 
Spelade D&D hela kvällen (och dog nästan flera gånger alltså vet inte hur fan vi överlevt den här grottan såhär länge ens), och sedan dess har jag spelat Blades In The Dark igår (där vi bestämde oss för att skita i att stoppa the demon uprising och gå och råna en värdetransport istället för that's how we roll), och ramlat hem alldeles för sent på kvällen (är så glad att Blades In The Dark har fått mig att lämna huset oftare och hänga med nytt folk men Dalston är ju fan ett projekt att ta sig ifrån sent på kvällen tbh).
 
Idag har jag skypat pappa och Elin efter jobbet (och pratat om resan till Kanarieöarna i februari som pappa bokade precis och ÅHHHH jag är så TAGGAD på att bara ligga vid en pool med en drink i näven en hel jäkla vecka det kommer bli SÅ NAAAAJS), och sedan dess har jag mest gosat med Mewtwo (som är Ellies katt som, tillsammans med Ellie, bor hos oss den här veckan medan de lagar Ellies båt) (also allt känns så mycket mer RÄTT med en katt i huset? hur övertalar jag Josh att vi måste skaffa katt omedelbart pls assist), pratat med Ellie och druckit vin som hon tog med sig hem.
KATTGOS!!!! I MITT EGET HEM!!!!! GOD BLESS
 
Mmmmm det är ett fint liv alltså. Resten av veckans planer är relativit lugna by my standards - imorrn kommer Paul, Emma och Cal över för att spela Carcassonne (also sidenote ÄLSKAR att vi har börjat hänga med dem så mycket lately??? de är så himla mysiga where have they all been all my life), och på söndag ska jag och Francesca äta middag, catch up och sen gå och se Mamma Mia 2. Mycket taggad för alla dessa aspekter, faktiskt. Nu, däremot, tror jag att jag ska gå och ta ett bad.
LIVET, VA, FOLKS. L I V E T.

If you wanna take a crown you don’t ask first

Mina nya älsklingar HMLTD har äntligen släppt sin nya EP och jag är helt och hållet OBSESSED. Queer 80-talsinspirerade jams är ju vad jag är fkin HÄR FÖR.
 
Hej igen! DIDN'T EXPECT TO SEE ME BACK SO SOON DID YOU. Anyhow. Jag har precis kommit ut på andra sidan av ännu en himla bra vecka, så tänkte att since jag ju till och med blev klar med städningen tidigt och har lite tid över så kunde jag ju lika gärna kika in och föreviga denna upplevelsen.
 
Anyhow. Senast vi hördes sist har jag spenderat min fredag med att spela Blades in the Dark, som, som jag nämnde i förra inlägget, är samma sorts spel som D&D (aka man har ett papper med en karaktär och dess egenskaper på och så använder man det samt någa tärningar för att rollspela vad som händer med karaktären och resten av gruppen), men det här spelet var inte uppfunnet förrän för typ tre år sen och hade lite andra regler. Det är allmänt steampunkigt och har asmycket saker jag gillar, som häxor och spöken och cool magi, så jag var allmänt taggad på att få prova på det. Efter jobbet på fredagen mötte jag upp Mats, Laura, David och Ruben på deras stammispub i Dalston. Vi catchade upp lite om vad som hänt sedan sist, och skapade sedan min karaktär över några öl (since alla andra redan hade spelat en session ihop medan jag var i Sverige så att de andra redan hade skapat sina karaktärer).
Såhär ser mitt character sheet ut (är en aning mer ifyllt nu efter min första session men ändå). Jag är en så kallad "Whisper" som essentially är en sorts ockult magiker som kan kommunicera med spöken och andar. Min karaktär heter Skora Wallstonecraft. Hon är essentially en alternativ universum version av Mary Shelley, because såklart att hon är. Ge mig ens en vag referens till något viktorianskt och jag kommer få det att handla om Mary Shelley. That's just how I roll.
 
Vi spelade en session hemma hos David (som är vår Game Master), åt pizza och startade slagsmål med några fiender i en gränd och utpressade någon rik snubbe på en pub och blev nästan dödade av en spökfamilj och allt var viktoriansk och spooky och så coolt och roligt och lätt att komma in i och förstå på ett sätt som D&D inte alls är (don't get me wrong jag ÄLSKAR D&D med hela mitt hjärta men efter en session av Blades in the Dark känner jag mig som om jag förstår ungefär lika mycket som jag gör efter att ha spelat D&D varje vecka i ett halvår). Vi spelade till midnatt någon gång innan jag var tvungen att ta mig hemåt igen, och vi bokade genast in en ny session tills nästa vecka since ingen av oss kunde vänta på att få spela igen.
 
På lördagen var det dags för nästa äventyr. Stack tidigt från jobbet och åkte hem, duschade, slängde i mig en pizza och ett glas vin, sminkade om mig och svidade om till bröllopsoutfit för att ta mig vidare till Dan och Ciara's bröllopsfest.
Såhär såg jag ut! Så nöjd över att få återanvända förra årets midsommarklänning till något för honestly ÄLSKAR den så mycket. Fick also så HIMLA mycket komplimanger hela kvällen så känner mig appropriately egoboostad nu (speciellt när någon sent framemot kvällen kom fram och berömde mig för min outfit och Josh dök upp lite allmänt på lyset och bara OM DU TYCKER HON SER BRA UT NU SKULLE DU SETT HENNE PÅ MIN SYSTERS BRÖLLOP och genast visade fotobevis från Maddis bröllop. Älskar att ha min egen personliga hypeman nuförtiden alltså, haha.)
 
Efter att efter mycket om och men lyckats ta mig till bröllopsvenuen (först behövde jag spendera över en timme på ett asvarmt tunnelbanetåg tillsammans med en uppsjö av brölande fotbollssnubbar (tyckte Englands vinst över Sverige var rätt gullig fram tills dess men ångrade mig snabbt efter att ha hört It's Coming Home vrålas typ femton gånger på rad), och därefter lyckades jag somehow gå vilse i en skog i min jakt på ingången till venuen???? Alla jag nämnde det för efteråt bara "men det finns ju ingen skog häromkring???" och jag bara "NÄ JAG VET MEN JAG FKIN MANAGED DIDN'T I" alltså varför är man alltid såhär), återförenades jag med alla mina bröllopsuppklädda och redan ganska väldruckna vänner (vars status snabbt förklarades av det allra vackraste av koncept som var FRI BAR HELA BRÖLLOPET (drack gin tills det rann ut genom öronen HELT GRATIS alltså det var det vackraste i världen)).
 
Gratulerade brudparet och skrev i gästboken, och kastade mig därefter direkt in i partyt (eftersom de hade ett begränsat antal folk de kunde bjuda in till hela ceremonin var jag bara inbjuden till bröllopsfesten men honestly tror jag att det var till min fördel för dang jag var i prima skick hela jäkla kvällen och kunde bara NJUTA TILL FULLO medan alla andra blev mer och mer slitna ju längre kvällen led).
 
Catchade upp med en massa folk som jag inte träffat på evigheter, kramades tonvis, jag och Josh hittade ett stort kubbliknande spel och tävlade om vem som kunde bygga den bästa soffan, vi dansade halva natten till bröllopsbandet som spelade funkversioner av kända poplåtar (vilket är mitt nya favoritkoncept by the way), hjälptes åt att dekorera varandras ansikten med kopiösa mängder glitter (varje bord fick kroppsglitter och såpbubblor alltså???? ULTIMAT RECEPT FÖR SUCCÉ i detta sällskapet), stjärnskådade, åt min vikt i bröllopstårta, förlorade mer och mer av mitt läppstift genom att alternativt svettas och kyssas bort det, och dansade lite till, innan baren stängde och vi därmed called it a night.
 
Finns exakt två foton på min telefon från bröllopet. Ett av dem är detta på Jago som hittade ett par regnbågsfärgade solglasögon (eftersom bröllopet var under London Pride kompenserade alla genom att involvera så mycket regnbågsaspekter som möjligt i bröllopet istället), och extatiskt tjöt GAY SUNGLASSES!!!!!! och därefter vägrade ta av sig dem på typ hela kvällen.
I klassiskt Josh-fashion samlade han på sig mer och mer grejer as the night went on. Här featuring en regnbågsfärgad mantel med en heliumballong fastknuten i sig som han satte sina solglasögon på och bestämde var hans Patronus Chris. "Du ser ut som om du är påväg hem från ett tredagarsrave" sa George när han fick syn på honom, och honestly om inte det är den mest accurate beskrivningen av Josh at any given moment.
 En polaroidkamera skickades runt bland gästerna under kvällen, så här är jag mitt i ett dansmove, täckt i lila glitter. A look.
 
Därefter gick vi bort till best mannens hus för efterfest, där vi drack mer gratis vin, dansade och skreksjöng till gamla The Darkness-låtar innan vi till sist blev utslängda även från efterfesten och tog en Uber hem tillsammans med Ellie och Annalisa. De kraschade i säng rätt omedelbart, medan jag och Josh satt på balkongen medan Josh drack en massa vatten för att balansera ut dagens aktiviteter och långsamt fick av sig alla sina konstiga utstyrslar han dragit på sig tills allt som bestod var en halvt uppknäppt skjorta och en waistcoat och som fick honom se ut som en allmänt ruflfed pirat (och jag såg på denna uppenbarelse i det lite mjuka ljuset från vardagsrummet och kände mig allmänt blessed att det trots allt fanns en människa i universum som så konstant lyckas pricka in exakt alla aspekter av att vara Min Typ).
 
Nästa morgon släpade vi oss upp framemot ettsnåret, tog varsin dusch för att få bort allt glitter (utan speciellt mycket succé - tror jag kommer vara glittrig för evigt från och mer nu), och kollapsade i soffan för essentially resten av dagen. Josh gick och handlade och jag gjorde french toast till alla till frukost, och därefter såg vi på typ tre säsonger av That Mitchell and Webb Look, några avsnitt av The Addams Family, åt hemlevererad thaimat till kvällsmat och byggde lite till på vårt flatpack-skelett, och that was about it. Exakt den sortens söndag man behöver efter en sån lördag, kände jag.
 
Which brings us to today. Har ju haft min otroligt vackra lediga måndag idag (som efter en hektisk helg som denna blir ännu mer värdefull att ha en hel dag ensam att vila upp sig på). Gosade med Josh tills långt efter han egentligen borde gått till jobbet (fick sparka upp honom till sist men det tog emot han är ju så GOSIG det är skandal), och steg upp ungefär samtidigt som han gick. Hängde lite med Ellie (som stannat hos oss en natt extra), åt scones till frukost, sa hejdå till Ellie och gav därefter huset en ordentlig städning. Diskade undan allting, körde två maskiner tvätt, plockade undan allt skräp och gamla kläder som spridit sig efter en hel vecka med gäster i huset, och bytte lakan både i vårt rum och i gästrummet. Känner mig allmänt accomplished nu, så ska nog bara spendera resten av eftermiddagen med att äta importerad svensk choklad  jag köpte med mig hemifrån och se på Youtubevideor tills hela gänget kommer över hit ikväll för att spela D&D. 
 
Resten av mina planer för vecka är till stor del födelsedagsrelaterade. Ska spela Blades in the Dark imorrn, och därefter är det min födelsedag på torsdag (ska bara samla mina absoluta favorit-Londonbor på min favoritpub och få alla att bjuda mig på öl och ge mig uppmärksamhet vilket to be honest ju är allt man kan kräva av en högtid oavsett), Josh har lovat att ta med mig på en IKEA-tripp på lördag (How To Care For Your Swedish Girlfriend 101 alltså), och på söndag ska vi till Thorpe Park och åka bergochdalbanor tills vi STORKNAR. Mmmmm väldigt excited för alla dess aspekter faktiskt. Det faktum att jag är ungefär lika exalterad för att få åka och köpa nya nattduksbord på IKEA som att få åka karuseller och äta sockervadd dagen efter är väl kanske ett någolunda tecken på att jag kanske kan bli vuxen någon gång, om man har tur.
 

In our wanderlust we ride, so wild like the darkest waves at night

Mats har tjatat på mig om hur bra Anna Calvi är i säkert månader nu, men först imorse tog jag tag i saken och kollade upp henne. Den här kom upp först på shuffle och jag var såld OMEDELBART. Har lyssnat på den typ fem gånger bara i den enda timmen sen jag kom hem från jobbet.
 
JAG ÅTERVÄNDER. Jösses vad det hänt grejer sen sist. Min sista vecka i Sverige spenderades i ett hus på landet med nästan fantastiskt bristfälligt internet (det fanns wifi men det bara??? fungerade inte ???? överhuvudtaget???? THEN WHY DO YOU HAVE IT WHAT IS THIS), och därutöver var jag mer eller mindre aldrig ensam (tolv pers och ett litet hus bäddar gärna för den situationen), så, well. Var aldrig direkt läge att sätta sig och knåpa ihop något på telefonen, direkt. Men nu så. Strap yerselves in, för nu kommer här recapen av allt jag hittat på sedan midsommar!
 
Torsdag 21/6 hade jag och min konstiga sjukdom jag dragit på mig made någolunda peace mellan oss, och jag körde in till stan och spenderade dagen med att hänga med Ami och Malin. Vi gick på Lövmarknaden, åt kopiösa mängder vårrullar, såg på Rupaul's Drag Race, och körde sedan hem till mig där vi såg på Thor Ragnarök (till SIST alltså det faktum att det tagit mig så länge att se den är fan SKANDAL) och åt vår vikt i godis innan jag skjutsade hem allihopa igen. Allmänt ledsamt att inte kunna få till mer än en dags kvalitétstid med Klanen den här gången, men den enda dagen vi fick var himla fin ändå. Får hoppas att de vill komma och hälsa på i London snart igen istället.
 
Fredag 22/6 var det, till ingens överraskning, midsommar! Jag busted out min nya klänning jag köpt på min, Elin och pappas shoppingtur, och spenderade därefter dagen med det vanliga midsommargänget och drack snapps (någon hade gjort fkin JORDGUBBSSNAPPS det var ASGOTT alltså varför är det här sällskapet alltid UTE EFTER MIG), åt massa god mat, frös halvt ihjäl (som är gammal tradition) och pratade ikapp om allt möjligt.
Kommer ha ungefär den här outfiten på vårt uppkommande 70-talsparty också och känner att jag är rätt nära målbilden redan ändå.
Allmänt wholesome fotoögonblick på mig och Elin. Alltså honestly det är fan tur att jag hela tiden underskattar hur mycket Elin är världens bästa människa och hur mycket roligare precis allting blir när hon är i närheten för annars hade jag ju fan blivit helt knäpp av att träffa henne såhär sällan.
 
Vickan hade tagit med sig sin pojkvän Jay (som till och med är hennes FÄSTMAN nu eftersom de hade fkin FÖRLOVAT sig alltså herrejösses), och vi fick some good catching up time och det var så himla fint att träffa henne igen i allmänhet. Minns tiden jag störde mig på att vi aldrig träffades för att hon bodde typ en halvtimme bort. Att vara i olika världsdelar sätter ju verkligen det en aning i perspektiv, tbh. Avslutade kvällen med att äta godis och somna till någon film, as per usual, och efter frukosten dagen efter åkte vi hemåt för att förbereda oss för nästa äventyr: ROADTRIP.
 
Efter kanske tre-ish timmar i bilen svängde vi in på en smal liten grusväg som blev allt smalare ända tills vi kom fram till vårt slutmål: Kvibille, och kanske jordens mest sagomagiska semesterställe:
Vi hyrde den här stugan sommaren 2010 också, och fast det regnade hela den veckan minns typ alla det fortfarande som en av våra allra bästa semestrar, så när mamma och Suss hittade stugan till uthyrning igen hoppade de direkt på det. Jag trodde hela tiden att jag hade överhypat hur magisk och fin stugan och omgivningen var med såna där nostalgiska rose tinted glasses, men så klev vi ur bilarna till komplett tystnad, solvarmt gräs och ljudet av en porlande å alldeles intill, och så insåg jag att det var EXAKT PRECIS så magiskt som jag mindes det. Jag, Elin och Elias spenderade en bra stund av våra första timmar i huset med att bara springa runt i trädgården och följa alla våra gamla favoritstigar och återupptäcka linbanan över ån och bara springa runt sådär lyriskt barfota i gräset som man annars slutade göra när man var typ 10. Var så himla fint.
Baksidan av huset har typ tre fyra asfina träbroar över ån bakom huset och jag bara??? Dör????
Det var bevattningsförbud så vi fick inte använda badtunnan men OBS NOTERA att de har döpt den till Skvallerbyttan för det namnet vägde nästan upp för det faktum att vi inte fick bada i den.
Elin på en av de IDYLLISKA VACKRA SKOGSSTIGARNA som bara fkin CASUALLY slingrar sig runt i trädgården
Alltså den här vyn är literally tre meter från huset???? HUUUUUUR
Rimlig fkin bakgård ändå. Ens Londoninfekterade själ fick ju nästan slaganfall av bara konceptet.
 
Efter detta passerade en vecka i vad som bäst kan beskrivas som exakt den sortens semester jag hade hoppats att jag skulle få. Satt i skuggan under ett träd och läste en bok medan ån porlade i bakgrunden och lite fågelkvitter var det enda ljudet som hördes förutom Arvid och Agnes som sprang runt i trädgården och lekte och tjöt sådär wholesome och överlyckligt som bara barn under fem kan göra. Åkte in till Kvibille och köpte ost, grillade varje kväll, skrek åt fotbolls-VM, spelade spel varenda kväll och alternerade mellan att hamna i hätska debatter, ha långa diskussioner om allt som är svårt i livet, och skratta så vi grätskrek.
Fick även hänga lite med denna igen!!!! Har saknat Marion så himla mycket sen hon flyttade från London, så några dagar med henne i en stuga i skogen var precis vad jag behövde tbh.
 
 
På tisdagen åkte vi även in till Göteborg och spenderade dagen på mitt absoluta favoritställe på jorden: LISEBERG!!!! Alltså varenda gång jag kommer dit igen så slås jag av hur min barndom bara liksom bevarats i en burk därinne, och öppnas och trillar ut över mig så fort jag kliver genom grindarna. Jag och Emil - som var de enda som ville åka typ allting - rände runt bland alla bergochdalbanor och skrek konstiga grejer när vi åkte nedför höga backar och försökte komma på ultimata poser att göra i Balders fotobacke, och däremellan pausade vi för glass eller för att åka lite mer Kållerado, och därefter torka i solen så snart vi klivit ut. Var fint väder men knappt ens så långa köer???? Börjar tro att hela den semestern var ett urklipp ur min barndom för allting var precis så som jag mindes det fast som saker aldrig är på riktigt. Det regnade ALDRIG på Liseberg när jag var där när jag var liten, fast nästan alltid när jag blev vuxen, y'know.
Framemot kvällen samma dag stack jag från Liseberg för ännu en bra grej:
NAT! Nat och hennes mamma var på en roadtrip genom södra Sverige, och genom något sorts mirakel var de i Göteborg samtidigt som vi var, så efter att ha känt varandra i typ två hela år träffades vi för första gången någonsin på svensk mark!!! Vi åt asgod thaimat och pratade ikapp om allt som hänt sen sist och det var allmänt ultimat. Så många bra saker på en och samma dag, honestly.
Gick tillbaka till Liseberg en stund efter middagen och åkte lite fler grejer (Liseberg var typ helt FOLKTOMT by then så vi åkte Helix typ tre gånger på raken och det var fan livet på en pinne på alla sätt och vis), och åkte sedan hem igen.
 
Så, ja. Spenderade resten av veckan på ungefär samma sätt. Läste i solen i trädgården, åkte på äventyr i närområdet (bland annat till Ullared, där de fkin filmade oss till tvserien innan vi gick ut och om jag hamnar på svensk tv nu så kommer jag DÖ AV SKAM HÖR NI DET), grillade på kvällarna och satt uppe och pratade till sent om nätterna (eller, well, inte ens så speciellt sent för utöver allt annat wholesome så gick jag och la mig innan midnatt typ varje kväll och kom oftast upp i tio timmars sömn varje natt och let me tell you det var helt SJUKT).
Åkte till Tylösand en dag för att äntligen bli solbränd om benen som varit likbleka sedan jag satte foten på engelsk mark första gången i princip. Slutade med att jag brände mig precis överallt FÖRUTOM på benen, som fortsatte vara kritvita. Alltså varför försöker man ens, va.
Min allra mest standardmässiga vy under veckan. Fan, såhär skulle man ju leva lite oftare.
 
På fredagen sa jag hejdå till alla, och så skjutsade mamma mig ut till Landvetter, och jag tog ett något sent flyg från den solmättade friska lantluften hem till överhettade, avgasiga London igen. Kände mig nästan lite lappsjuk framemot slutet av Kvibilleveckan, så att återvända till the hustle and bustle igen var både skönt och också en aning överväldigande (blev ju inte bättre av att jag var tvungen att ta mig genom Victoria Station under rusningstid en fredagkväll, heller, men ändå). Kom hem till lägenheten, ställde ner resväskan, och hälsades välkommen hem av hela vår D&D-grupp, som kommit hem för en fredagssession så att jag inte skulle missa två sessioner på raken. "There's gin in the kitchen" , hälsade Josh, och jag gav honom en stor kram och svarade ett utmattat thank god. Drack gin och tonic ur en temugg och spelade därefter D&D till sent på natten och försökte med liten framgång försöka inse att jag var tillbaka hemma igen. Man glömmer ju ofta bort all resetid man gjort för att ta sig mellan platser, så att hoppa direkt in i något så fort jag kom hem fick det att kännas som om jag aldrig varit borta fast jag definitivt visste att jag hade det och herrejösses vilken unsettling känsla det var? Kände mig helt detached i flera timmar innan sessionen var över, alla gick hem, och jag till sist kunde krypa upp i Joshs famn igen och se på myrvideor och äntligen landa en smula.
 
Det har mer eller mindre varit fullt ös sedan jag kom hem. I know, shocking. I helgen var det både Fred och George's födelsedagar, och de firade med en dagsfest på en pub på lördagen som sedan blev en efterfest hemma hos Ted, där vi spenderade halva natten med att dansa i en diskokuleupplyst källare tillsammans med en hel massa folk vi aldrig träffat innan vi ramlade hem framemot fyra. På söndagen vaknade vi vid tolv, och tog oss till Kentish Town där vi brunchade på vårt nya bästa café Gail's tillsammans med Ellie, Harriet samt Jago och Priest som var nere i London ett par dagar för en dagsfestival dagen innan.
 
Gick till puben med dem en sväng efteråt (är det ens söndag om det inte involverar ett alldeles för tidigt besök till puben svaret är nej), innan vi åkte hem till Fred för hans födelsedagsgrillfest. Åt asgoda tacos och åt en lika asgod cheesecake, klappade hundar, drack öl och hade rent allmänt en fin om än rätt stillsam söndag (since alla fortfarande var rätt slitna efter lördagens övningar). Jag och Josh åkte hem framemot åttasnåret, och spenderade därefter kvällen sittande på balkongen med varsin öl som blivit över från gårdagen, såg på solnedgången över Londons skyline och pratade om livet och våra familjer och vad annat vi kunde komma att tänka på.
Önskar att det finns tillräckligt med ord att beskriva exakt hur mycket jag älskar när mitt liv är såhär, men det gör det inte, direkt. Det var en himla fin helg, basically.
 
Resten av den här veckan har jag mest hängt hemma i lägenheten med Ellie och hennes kompis Allie som bodde hos oss i veckan since hon inte kunde bo hos Ellie som planerat eftersom Ellies båt svämmat över med avloppsvatten och måste få golvet utbytt först. Har ätit massa goda middagar och pratat en hel massa om en hel massa saker, och avslutade det hela igår med en asrolig D&D-session (vi har precis kommit in i en faktisk dungeon som vi ska infiltrera och det är ASSVÅRT och vi kommer DEFINITIVT dö men åh så roligt det är!!!! älskar D&D mer och mer för varje session honestly) innan vi sa hejdå till Allie som skulle till flygplatsen tidigt på morgonen (en av hennes Londonkompisar hade gett henne en bukett rosor som hon lämnade hos oss så nu har vi actual fkin ROSOR på matsalsbordet och det får mig att känna mig som om jag har my shit together mer än någonsin honestly).
 
Idag är min enda egentliga lediga dag den här veckan, för imorgon ska jag träffa upp Mats och några av hans kompisar och äntligen börja spela ett annat rollspel som också är lite D&D-aktigt men som heter Blades In The Dark och är fullt av spöken och alchemister och steampunkskurkar och som jag redan är SÅ taggad på att börja spela. På lördag ska Dan och Ciara gifta sig, vilket essentially innebär världens brakfest med nästan precis alla jag känner i hela stan och några till. Vet inte vad det blir för planer på söndag, men med tanke på att typ precis hela Joshs gamla universitetsgäng är återförenat i stan så kan jag väl tänka mig att det blir någon sorts aktivitet med det också. Och så nästa vecka är det min FÖDELSEDAG!!!!!! HELL YEAH. Förbered era storslagna kongratulationer och gåvor för snart smäller det.
 
Nu, dock, tror jag att jag ska gå och göra en pizza till kvällsmat och vänta tills det har blivit mörkt och svalt nog att kunna ta ett bad. Är så BADSUGEN men det har varit tjugosju grader varmt ute hela veckan och de här två faktumen förenas väldigt dåligt. Sånt lidande man måste leva med, va.
Anyhow. Ska återvända till mitt lilla liv och återkommer med en rapport snart igen! På återseende!!