Min frustration över Secret Star Service bara växer sig större och större ju längre tiden går. Vet vad som ska hända och mer eller mindre exakt hur det ska hända, men har fått lära mig den hårda vägen att jag är HELT VÄRDELÖS på att skriva action och spänning. Fluff och UST och konstiga fantasivärldar och parallella dimensioner och sånt - nemas problemas - men sÅ FORT någon ska invadera något eller rasera en enda liten övermakt så är det helt OMÖJLIGT. Känns som om jag är tillbaka i typ fjortonårsåldern, där jag skrev upptakten till dramaturgitoppen och sen bara la av för att det blev för svårt. Har till och med börjat se fram emot att börja hårdredigera Dimidium bara för att komma ifrån Secret Star Service. Och med tanke på att jag var vÄLDIGT trött på Dimidium efter den första redigeringsprocessen och kommer behöva redigera ännu tuffare den här gången eftersom det är tänkt att den här gången ska vara den sista/bland de sista innan jag skickar den till förlag och sådär, så säger det väl en del.

 

Vet ju dock att det alltid blir så här varje gång jag närmar mig slutet på en bok - jag vill bara få skiten färdig och hatar den lite, men samtidigt har jag fäst mig så mycket vid karaktärerna att jag inte vill göra klart det, för då får jag ju aldrig träffa karaktärerna igen, liksom.

 

Ugh. Skrivande är en frustrerande hobby.

 

 

Anyhow. Ägnade större delen av gårdagen åt att pyssla med HTML-kod och att fixa mitt tumblrtema (som i högsta grad har med varandra att göra). Lärde mig typ att infoga länkar genom bilder. En stund, i alla fall. Kommer aldrig kunna göra om den bedriften, men ändå. Idag har jag mest sovit, fikat, stirrat ilsket på Secret Star Service och sett Orange Is The New Black med familjen. Ja. Eventfullt, jag vet.

Imorrn är sort of min första dag på jobbet - ska in och ha brandövning på hotellet så att vi vet vad vi ska göra om det börjar brinna och sådär. Som tur väl är det inte förrän vid två, så jag kan ändå ta lite sovmorgon, heh. På tisdag 9.45 börjar allvaret på riktigt i alla fall - efter det kommer jag knappt vara ledig alls. (MONEY).

 

En av mammas kompisar som bor i England har dessutom en kompis som ska flytta en timme utanför London om ett tag, så om jag har tur har jag kanske en chans att få någonstans att bo. Börjar alltså jobba imorrn och flyttar förhoppningsvis hemifrån till ett annat land om typ tre månader. Shit's getting real, alltså.