HOWDY. Ännu en veckodag är överstökad, och det har inte varit så himla livat idag heller, to be honest. Det är ju himlans hur mycket det där alltid går i vågor. Antingen är jag knappt hemma eller så är det full eremit-status. Inga mellanting någonsin. Oh well. Sådant är livet, och så vidare.

Anyhow. Idag har jag jobbat stängningsskiftet på jobbet. Ösregnade mer eller mindre hela dagen, så affären var allmänt lugn och jag och Felix gick mest runt och fixade och gjorde lite leveranser och lite sådär. Avslutade dagen med att dricka te, damma affären och lyssna på min mysigaste indiespellista (som är denna, för övrigt - tack Spotify for these ultimate vibes) innan jag gick hem i regnet medan jag lyssnade på Three Cheers For Sweet Revenge (kan någon förklara för mig varför det albumet har blivit ett av mina feelgoodalbum på sistone?? lyssnar genuint bara på I'm Not Okay (I Promise) när jag är allmänt tillfreds med livet??? känner att jag har failed as an emo at this point).

 

Hade lägenheten för mig själv större delen av kvällen, och utnyttjade mest tillfället till att försöka ominstallera Dropbox på min dator, samt spara ner alla mina berättelser på en bunta fler ställen ifall datorn skulle krascha (sen min mobil blev stulen har jag blivit allmänt paranoid över att förlora alla mina grejer så har allt sparat på typ 3 olika ställen nu). Har inte fått Dropbox att koppla till datorn än, dock, så får skriva berättelser i Google Docs for now, vilket är allmänt irriterande men OH WELL. Får gå sålänge, tills jag och min begränsade teknikkunskap kan lista ut vad som pågår.

 

Därefter såg jag ikapp på Orphan Black (det är så bra ???? blir lika överväldigad varenda gång ??? herregud det är ett genuint mästerverk vad har vi gjort för att förtjäna sånt här??? blir TÅRÖGD över hur bra och viktigt och välgjort allting är holy shit), och lyssnade på Against Me! och försökte lista ut vad som ska hända härnäst i Fantastic Pizza Party. Än så länge öser jag mest sand och hoppas att jag ska komma på nåt spännande så småningom om jag bara skriver mig igenom idétorkan. Får se hur det går. Kommer behövas en massa redigering efteråt, definitivt, men men. DET ÄR ETT SENARE PROBLEM.

 

När jag tröttnade på det gick jag tillbaka och började läsa om Secret Star Service eftersom jag 1. inte gjort det på ett tag och saknar my dearest Andrew och Elliot och deras wholesome äventyr, och 2. för att Mats undrade om han kunde få läsa något jag skrivit efter jag berättade ploten för honom och jag var tvungen att kolla så att den inte var alltför atrocious innan jag låter honom läsa den. Var allmänt nostalgiskt att få återvända, to be honest. Den berättelsen var så himla rolig att skriva, och varenda gång jag läser om den så blir jag alldeles full av den där skrivglädjekänslan som var där så himla ofta när jag skrev den. Himla mysigt, ju, speciellt när det går lite trögt med mitt nuvarande skrivande.

 

Nat kom hem från jobbet framemot halvettsnåret, och vi pratade om flyttomständigheter till när hon ska flytta till universitetet (vi tänkte först hyra en van men det blir asdyrt + askrångligt så nu verkar det som att vi bara ska försöka knö ner allt i resväskor och ta tåget istället since det blir både snabbare och billigare på alla sätt och vis) tills Josh anslöt sig efter att ha försökt ta sig hem från sin D&D-session i typ en timme. Detta sparked genast en debatt om vilken gren av Northern Line som är bäst (jag och Nat tyckte Charing Cross medan Josh tyckte Bank och ingen av oss hade några egentliga argument för varför detta var våra åsikter), innan Josh kallade toothbrush time och vi gick och borstade tänderna och stod en stund i hallen och godnattkramades medan alla gjorde varsitt high pitched ljud innan jag och Nat gjorde raketen på Joshs rygg, Josh kallade mig för en plant necromancer när jag demonstrerade hur jag börjat lyckas få liv i min solros igen efter den verkade ha dött efter jag glömde vattna den en dag (och nu är plant necromancer mitt nya drömyrke just fyi), och så bar jag iväg Josh till hans rum och så kunde alla pallra sig i säng till sist. Mys.

 

Vill inte tänka på att vi bara har någon månad kvar av det här livet nu. När kommer jag ha mina bästa människor under samma tak på det här sättet igen, liksom. Oh well. LIVET, och så vidare.

Nu ska jag i alla fall bli lite mer nostalgisk över Secret Star Service en stund, och sen får det bannemig vara läggdags.

Hörs imorrn!