I don't know where you're going but do you got room for one more troubled soul

[Bild: Oxford, UK]
 
Hej där! Idag har det varit torsdag, och jag har medvetet bara tagit en liten breather. Inga planer, ingenstans att vara, bara en vanlig jäkla dag. Jobbade med Fernando och restockade fiction, dammade affären, fick en ny leverans med leatherbounds (vi fick in en hel hög med läderbundna Penny Dreadfuls och jag var exstatisk de är SÅ FINA AAAAA), och fipplade runt lite allmänt innan jag gick hem framemot eftermiddagen.
 
Nat var redan hemma när jag kom hem, och jag hade spenderat hela dagen med att ha panikångest över lägenheten medan hon varit deppig över precis samma sak, så vi bondade över hur awful allting är och spenderade kvällen med att dela på en burk Ben & Jerry's och se ikapp på både Svenska Hollywoodfruar och Paradise Hotel (man hänger ju fortfarande med på all den viktigaste svenska kulturen, såklart). Att se på skräptv när allt är ledsamt är ju ultimat self-care, ändå.
 
Vi hängde i Nats säng tills Josh var klar med sin D&D-session, och vi spenderade resten av kvällen inne på hans rum där vi drack choklad-Oatly (alltså hur kan vegansk chokladmjölk vara 2000% godare än laktosmjölk jag förstår inte men jag LEVER FÖR DET), fick traditionsenliga D&D-uppdateringar (det faktum att Josh döpt sin nya karaktär efter Lord Byron...............varför är han såhär), och såg på Youtubevideor om massa sönderbuggade spel och skrattade så jag fick ont i magen. Fint.
 
Gick och borstade tänderna framemot kvällen och utvecklade teorin om att Wario är skapad av Cybermen lite mer (och gjorde upptäckten att it's-a me, Mario låter alldeles för bra sagt i Cyberman-röst så yeah nu är ju det förstört för alltid), innan jag stal en av Nats kimonos som hon inte ville ha längre (ja jag VET att jag precis rensade ut min garderob men shhhh jag BEHÖVDE den), alla delade godnattkramar, och pallrade sig i säng till sist.
 
Insåg idag att Nat flyttar ut nästa vecka. Är så himla stressad över lägenheten att jag inte haft tid att vänja mig vid konceptet än. Kan inte tänka på hur jag och Josh kommer åka ner till uni med Nat och sen liksom ??? inte ha med henne tillbaka ???? Vafan. Usch.
Så, ja. Livet fortsätter ha en underton av ledsamhet och stress, men we'll get through it, guys. Det kommer ordna sig. Behöver bara ta mig igenom den här godforsaken september först.