Hej igen! Välkomna tillbaka till det ständiga äventyret som är mitt liv. Some stuff has been going on sen jag var här sist, så jag skippar artigheterna och get straight to it istället. I tisdags mötte jag Mats på en pub viid Tufnell Park efter jobbet. Vi drack varsitt glas vin och pratade om att göra konst (båda av oss - i olika dramatiska grader - spenderade en stor del av förra året i så generellt dåliga mentala skick att vi inte kunde producera någonting kreativt, men nu har vi båda sakta men säkert börjat prova på det igen och vi hade världens rant om hur fantastiskt det är att få GÖRA grejer igen och känna att man fått tillbaka hela den aspekten av ens personlighet igen), innan vi gick hem till mig och gjorde våfflor till kvällsmat innan vi såg några avsnitt av Norsemen, som är en norsk komediserie (fast alla pratar engelska med asstark norsk brytning vilket bara gör allting ännu roligare) om vikingar som var allmänt bra. Fick throwbacks till Hem Till Midgård typ konstant. Mats gick hem vid elvasnåret för att hinna med Overgrounden, och därefter hängde jag och Josh på soffan en stund innan vi också gick och knöt oss.

 

I onsdags jobbade jag tillsammans med Olga, och eftersom vi båda kände oss allmänt energifyllda (jag hade en dröm som på något vis handlade om ett jättedramatiskt inbrottsförsök i en skyskrapa och vaknade ASPUMPED av någon anledning???? väldigt märkligt), bestämde vi oss för att avsätta dagen för årets vårstädning av affären. Den har börjat bli sådär genomskitig på ett sätt som bara en riktig urstädning kan råda bot på, så efter vi hade stängt affären vid sjusnåret drog vi fram putsmedel och moppar och bara totalt blitzed the place.

Jag dammade av alla hyllorna och overstock ordentligt i alla vinklar som fanns och som man oftast inte når (hittade en gammal Murakami bakom en hög med böcker som var så dammig att man knappt såg vad den hade för titel det var helt SJUKT), medan Olga rensade ut alla skrymslen och vrår och slängde gammalt skräp. Framemot nio-halv tio var vi i princip klara (måste fortfarande damma de allra översta hyllorna samt dammsuga men annars är det fan skinande rent precis överallt), och vi firade med att öppna en flaska rödvin (eller, rather, avsluta en since vi hade öppnat den så fort affären stängde och sen gått och smuttat mellan dammandet). I mitt naiva sinne tänkte jag att "vi tar slut på den här flaskan så den inte står och blir dålig och så blir det perfekt timing att hinna med tunnelbanan hem".

 

HAH. Ja jo, du.

Som om jag och Olga någonsin lyckats avsluta en vin-och-skvaller-kväll innan småtimmarna någonsin förut. Den "enda flaskan rödvin" blev en flaska vitt blev en flaska Prosecco, och vi diskuterade precis allt möjligt om alla möjliga aspekter av våra liv (Olga är min favoritmänniska att prata med när jag är rädd för att bli vuxen för det finns fan ingenting mer comforting än att veta att man kan leva sitt liv som hon gör fast man är en riktig vuxen person). Fick ordning på så mycket som har flutit runt utan riktning i mitt huvud, och var bara en sån där allmänt wholesome kväll där vi fortsatte ignorera klockan och aldrig fick slut på viktigheter att avhandla. Klockan var säkert långt efter ett på natten innan vi till sist lyckades call it a day.

 

Skiljdes åt utanför affären, och jag ramlade på närmaste nattbuss till Camden medan jag tror jag var på den absoluta maximalnivån av hur alkoholpåverkad man kan vara utan att börja kräkas. När jag lämnade affären noterade jag att min plånbok var borta (och med den precis alla mina kort), men panikångesten kunde inte riktigt ta sig igenom dimman, och jag bestämde mig för att skjuta upp att deala med det förrän nästa dag istället.

Kom hemramlandes framemot två, åt en halv påse chips, och dråsade i säng helt och hållet osövd.

 

Vaknade nästa morgon som ett ABSOLUT VRAK (föga förvånande). Fick världens ångestvåg när jag mindes att alla mina kort var borta, och efter att ha letat igenom hela lägenheten och alla jackor hoppades jag att jag kanske tappat den på jobbet, och hoppade på bussen in till jobbet. Fick smyga in på tunnelbanan eftersom jag inte hade något kort att köpa nytt Oystercard för, och när jag kom till jobbet fick jag ganska snart inse att mina kort var lost forever. Ägnade morgonen åt att spärra allting och beställa nytt (mitt nya bankkort kommer kanske eventuellt hinna komma innan vi åker till Sverige nästa vecka så YEAH HURRA). Är definitivt en bättre situation än när min mobil blev stulen - det här är mest krabb mer än något annat. Blir bara så himla trött att folk inte kan låta andras grejer vara. (Plus att det här innebär att jag inte kommer kunna köra någonstans när jag är hemma för jag måste beställa ett nytt fkin körkort och jag är ARG). Oh well.

 

Dagen fortsatte därefter vara the absolute worst. Var inte speciellt nedstämd, men det var verkligen en sån jävla värdelös skitdag. Jag var bakfull till en extent jag inte kan minnas att jag upplevt någonsin innan (var yr i huvudet, svettades och frös om vartannat som om jag hade feber, kunde knappt stå, höll på att somna där jag stod, kunde inte riktigt öppna ögonen ordentligt....), vilket ändå inte var lika bakfull som Olga var, som var helt utslagen och inte ens kunde komma till jobbet. Spenderade ett evighetslångt skift själv medan jag mådde som en absolute dumpster fire innan jag äntligen blissfully kunde stänga och asa mig hem (hade by that point druckit en halvliter Pepsi vilket visade sig vara mirakelkuren för att jag skulle kunna vara som en person igen).

 

Dagen förbättrades drastiskt därefter, i alla fall. Kom hem, Josh gjorde asgod curry till kvällsmat och gjorde sympatiska små ljud medan jag gnällde över min dåliga dag, och därefter kom hela det vanliga gänget över, och vi spelade D&D större delen av kvällen. (Josh hade förberett extra mycket obskyra detaljer om den här veckans session - tydligen helt och hållet för att jag inte hade varit hemma på hela onsdagskvällen och han hade klättrat på väggarna av uttråkning vilket ju var lite gulligt ändå).

 

Var en väldigt rolig session, och jag börjar sakta men säkert kunna vara till nytta rent allmänt vilket är himla najs. Gjorde massa dumma planer, en storslagen flykt, och fick oss en liten plottwist på slutet och allting, så det var himla najs i allmänhet. Är så himla glad att D&D är ett fritidsintresse för mig nu - det är så himla najs att ha något nytt att begrava sig i utan några krav på att behöva vara speciellt bra. Skaffar så himla sällan nya hobbys bara för att jag alltid känner att jag måste vara bäst på allt första gången jag gör dem, så något som detta är så himla bra att kunna lära sig om, när man egentligen inte kan vara dålig på så sätt. Kan bara gå uppåt, liksom. Älskar det.

 

Ted hängde med oss en extra liten stund efter resten hade gått (vilket han oftast gör för att se vad för ny obskyr sida av internet vi blivit jätteinne på under veckan som gått, vilket är allmänt mys), innan han också begav sig och vi rullade ihop oss i en hög under duntäcket i soffan och såg på videor om övergivna shopping malls i USA (videor om övergivna byggnader är vår nya big thing för tillfället - det och misslyckade Disney World-attraktioner), innan vi gick och borstade tänderna, Josh försökte bita av mitt ansikte (han var inte jätteframgångsrik men jag har å andra sidan tandmärken i pannan nu så who knows), det var ett brief vattenkrig, och så gick vi och la oss till sist.

 

Så, ja. Det har varit en skitdag, överlag, men inget jag inte kommer över tills imorrn, tror jag. Barade jag får hem mina kort igen, så borde allt återvända till vanligheten. Imorrn är det i alla fall fredag, och Nat kommer äntligen hit och hälsar på igen!!! Visualiserar mig en helg mestadels ägnat åt ultimat soffgos, brädspel och pubhäng samt söndagsbrunch. MMMMMM det är livet det.