The one who insists he was first in the line is the last to remember her name

Är typ bara några månader kvar tills jag ska se Dresden Dolls live nu???? På ACTUAL Halloween???? Helt galet???? Lever mitt ultimata goth dream life?????
 
HOWDY FOLKS! Har varit en späckad vecka återigen. Har träffat nästan alla mina favoriter i landet, OCH sett två av mina absoluta favoritband. Bästa sortens produktivitet, ju.
 
Anyhow. I tisdags var det dags för favoritband nummer 1, aka SWMRS. Känns som om det var evigheter sen jag såg dem senast - eller gick och såg ett favoritband live i allmänhet nu när det inte varit gigsäsong sen typ maj - och somehow hade jag börjat inbilla mig att jag höll på att växa ifrån konceptet och inte var lika into it som jag brukade. Turns out att jag bara inte hade sett ett favoritband på länge, basically. Eller kanske bara SWMRS specifikt. Holy SHIT de är fan alltid den bästa liveupplevelsen jag någonsin haft. Kan inte ens beskriva stämningen i publiken på ett rättvist sätt? Det är liksom klassiskt punkigt rowdy med en massa moshpits och crowdsurfs överallt konstant, men jag kände mig literally så trygg och säker hela tiden??? Det låter som en klyscha men det var verkligen som att alla i hela lokalen var en bunta kompisar som kommit dit tillsammans för att ha kul men också se efter varandra? Sångaren i SWMRS pratade om feminism och vikten av att se efter andra mellan låtarna, och det var bara som att jag var på en fest med en massa kompisar där alla låtarna var precis allas favoritlåt. Hoppade och skreksjöng så högt mina stämband kunde precis hela kvällen. Fick liksom inte NOG. Åh vilken perfekt re-introduction till giglivet, alltså. Vill se dem igen nu nu nu.
 
I onsdags var Josh iväg, så jag spenderade kvällen efter jobbet med att städa undan i lägenheten en aning (since jag inte hade tid att göra det på måndagen så hela mitt LIVSSCHEMA var helt FEL och allt var HEMSKT), och redigera lite mer på Secret Star Service. Har verkligen älskat att återvända till den berättelsen och skrivandet i allmänhet, men herrejissus jag hade verkligen glömt bort det konstanta tvivlet som kommer med att försöka göra något kreativt. Varannan session går jag mellan DET HÄR ÄR DEN BÄSTA BOKEN NÅGONSIN och DET HÄR ÄR DET VÄRSTA SOM NÅGONSIN SKAPATS OCH DET BORDE BRÄNNAS och herrejösses det är a bit much. Var lite bättre när jag skrev utkastet since allt jag inte gillade då kunde jag bara avfärda som att jag skulle "fixa det sen", men nu är det redigeringen så det är NU jag ska fixa allting??? Så många plotholes och så mycket detaljer jag borde ändra och aaaaaaaah varför skrev jag hela den här boken utan att ha en aning om vad som eventually skulle hända i den varför GÖR jag alltid såhär mot mig själv.
 
Anyhow. I torsdags spelade vi D&D och lyckades somehow inte bli dödade omedelbart som vi hade väntat oss (vilket på sistone alltid är en stor vinst alltså vi har typ HELA maffian efter oss nu och JÖSSES we've been doing so badly), vilket ju var himla trevligt. 
 
I fredags var det äntligen dags för veckans main event: KRÄFTSKIVA! Finns ju tillräckligt med svenskar i London för att man ska kunna anordna såna här saker, så precis som förra året släpade jag och Nat med oss några av våra bästa o-svenskar och introducerade dem till the glory of our culture. Tog med oss Josh, Jago, George och Nat's franska kompis Yasmine, och ÅH vilken kväll det var. Kräftskiva är fan alltid en av årets höjdpunkter ändå. Fick äkta potatismos och köttbullar och lingonsylt till förrätt (som smakade SVENSKT och RÄTT och jag blev nästan tårögd har inte ätit redigt potatismos på jag vet inte hur länge), och åt därefter ett berg av kräftor medan vi drack mer och mer vin och jag och Nat blev mer och mer aggressiva i vår singalong till alla svenska hits de spelade över högtalarsystemet (alltså honestly de fick fan med ALLA jams??? Fångad Av En Stormvind och Hooked on a Feeling och Oooa Hela Natten och typ alla Gyllene Tider-låtar alltså jag LEVDE).
Är för övrigt alltid något vackert i att se en utlänning se en bunt svenskar skriksjunga Helan Går och se hur de bara INSER något fundamentalt om hela Sverige som nation. 
Det legendariska Agar Grove Crew BACK TOGETHER AGAIN. Mina FAVORITER JU.
 
Framemot midnatt någon gång hade alla druckit för mycket snaps och de hade börjat spela ABBA och folk dansade på borden och vi vinglade så småningom hemåt (efter att ha dansat till och sjungit med i alla ABBA-låtar obvs man kan ju inte lämna en fest när de fortfarande spelar ABBA liksom), och kom hem och lämnade våra gin & tonics odruckna för alla simply var FÖR long gone.
 
Vaknade på lördagen med en sån där baksmälla som gör en askonstigt SVAG och darrig, ramlade in på jobbet med en Pepsi i ena handen och en banan i den andra, och försökte catcha upp med Lucy men kunde inte riktigt samla hjärnkapacitet nog att ha en konversation. Ingen rast ingen ro, dock, för efter jobbet åkte jag direkt till Dalston och mötte Mats och Ruben på The Victoria för att se mina älsklingar The Spook School headlina ett gig där. Åt cheesy fries och drack öl en stund innan det började, och hade därefter en väldigt wholesome night med världens bästa indiepop. Ah älskar The Spook School så himla mycket ju. Det är något med deras musik som får det att kännas som om de har skrivit musiken speciellt för mig??? Den sortens musik som, om den varit en person, skulle suttit uppe med en klockan fyra på morgonen och lyssnat på en prata om alla sina livsproblem och gett en kramar och lovat att allt kommer bli bra. ÄLSKAR DEM. Lyssna på The Spook School för guds skull.
 
Kom hem vid midnatt efter Nat och Jago redan gått och lagt sig och Josh var ute och rände på någon klubb i Brixton och jag var alldeles för trött för att ens överväga att joina dem, så jag läste lite i Sandman och kraschade sedan i säng, helt färdig på typ alla plan.
 
Söndagen spenderade vi på bästa sätt - Nat och Jago väckte mig och Josh på morgonen med födelsedagscupcakes och försenade födelsedagspresenter till oss båda (jag fick egna exemplar av läppstiftet jag alltid stal från Nat när vi bodde ihop och Josh fick två superfancy whiskeyglas som vi definitivt kommer ta sönder cirka omedelbart), och därefter gjorde vi oss i ordning och stack iväg till ett café på Tufnell Park Road för lite good ol' fashioned Sunday brunch tillsammans med Nat's syster som precis också flyttat till London.
 
Åt Eggs Benedict med rökt lax och en vaniljmilkshake och levde mitt absolut bästa liv medan vi pratade om lite allt möjligt i några timmar tills Nat och Jago behövde börja köra hemåt mot Manchester igen och vi sa hejdå till hela gänget och fortsatte hem, där jag och Josh drack fruktvatten på balkongen (vi köpte en fancy glasflaska på IKEA när vi var där senast och har börjat ställa in den i kylen med vatten och frukt i och det får oss att känna oss så ORIMLIGT vuxna) medan jag målade naglarna och Josh hade en dramatic reading från den surrealistisk erotikboken om en helikopter och en miljardärdinosaurie som jag köpte åt honom i födelsedagspresent.
 
Framemot eftermiddagen dök Paul upp och vi åt massvis av chips och spelade brädspel (Paul tog med sig ett av sina spel som heter Galaxy Trucker och essentially går ut på att man bygger varsitt rymdskepp och därefter måste överleva i rymden och det var SÅ KUL och jag byggde SÅ MÅNGA dåliga rymdskepp). När Paul gått hemåt framemot kvällen fortsatte jag och Josh på brädspelsspåret och spelade en tre timmar lång Carcassonne-session och drack rödvin (vi var jättejämna typ hela spelet och sen fick Josh fkin HUNDRASEXTIO poäng precis innan slutet det var fan skandalöst), och tog paus för att äta sötpotatis med mozzarella till kvällsmat och se på lite Youtube innan vi pallrade oss i säng.
Fan vad vi är bra på söndagar, ändå.
 
Idag har det ju varit måndag, och jag har varit ledig som vanligt. Steg upp tidigt för att hinna till postkontoret och hämta min födelsedagspresent från mamma (postkontoret har öppet mellan halv åtta på morgonen och HALV ETT PÅ EFTERMIDDAGEN alltså??????? FEM FKIN TIMMAR????? VARFÖR????????).  Fick mig därmed en mysig liten promenad till och från Archway, så det var ju alltid trevligt. Kom hem, och jobbade lite med att organisera PR för vårt jobbevent med Lily Allen vi ska ha i slutet av månaden (det faktum att vi ska ha ett event med en Actual Famous Person har fortfarande inte sjunkit in tbh herregud), och åt därefter frukost, gjorde lite yoga och städade huset. Så skönt att få lite ordning häromkring igen, i allmänhet, speciellt eftersom jag inte kunde städa ordentligt förra veckan.
 
Vet inte riktigt vad jag ska spendera resten av dagen med, men förmodligen ska jag försöka redigera lite mer bok, och kanske äta lite choklad tills Josh kommer hem och kan laga kvällsmat. Känns som en lagom nivå.
Nästa vecka verkar mest innehålla roleplaying games för min del - ska spela Blades in the Dark både på onsdag och torsdag (Paul erbjöd mig att gästa Blades-spelet han är spelledare för since hela spelet äger rum i samma stad och jag är SÅ taggad), och därefter blir det D&D på lördag och så ska vi träffa Joshs syster och hennes man på söndag och äta middag och UMGÅS i allmänhet (och äntligen visa dem vår lägenhet since de inte har sett den än). Känns som en rätt wholesome plan i allmänhet, tbh. Ju fler dagar i veckan jag kan spendera med att låtsas vara en cool gotisk spökviskande bankrånare ju bättre, liksom.
 
Anyhow. Återvänder med en full rapport nästa måndag på all these riveting things! Hype!
Kommentera inlägget här: